SciLifeLab en växande resurs för biomedicinsk forskning i hela Sverige

Forskningsinstitutet SciLifeLab i Stockholm-Uppsala växer snabbt och ska nu uppgraderas till att bli en nationell resurs för spetsforskning inom livsvetenskaperna. Professor Mathias Uhlén hoppas kunna konkurrera med utländska forskningsinstitut efter de nya satsningarna.   I forskningspropositionen hösten 2008 aviserades utökade anslag till strategisk forskning inom molekylär biovetenskap. För åren 2010-2012 ökades anslagen med totalt 190 miljoner kronor. I sammanhanget nämndes SciLifeLab, ett då planerat samarbete mellan Karolinska institutet, KTH och Stockholms universitet. Satsningen bedömdes ha potential att bli en internationellt mycket stark forskningsmiljö. Senare kom även Uppsala universitet med i projektet som fick en regional prägel. Sedan har det gått snabbt. SciLifeLab är nu i gång i ett eget hus i anslutning till Karolinska institutet i Solna. Och en andra byggnad är på väg att färdigställas. Mathias Uhlén, vetenskaplig ledare för SciLifeLab, säger att det var viktigt att bygga upp institutet i egna lokaler så att inte kulturen från någon av moderorganisationerna skulle prägla den nya verksamheten. Det är också vanligt att forskare från de olika moderuniversiteten jobbar tillsammans i projekt. – Flertalet är fortfarande anställda där de kom ifrån; bara cirka 50 personer är direkt anställda av SciLifeLab. Och en stor del av forskningen, runt 85 procent, finansieras med pengar som forskarna tagit med sig hit, säger Mathias Uhlén.

Många fortfarande anställda på universiteten

Organisatoriskt är KTH huvudman för institutet, men att SciLifeLab byggdes i anslutning till Karolinska institutet var naturligt med tanke på närheten till annan medicinsk forskning. Regeringens forskningsproposition som presenteras hösten 2012 betyder med all sannolikhet ytterligare finansiering för SciLifeLab, men Mathias Uhlén är tydlig med att inte ta ut något i förskott. – Men om det blir så kan vi, som det aviserades av utbildningsminister Jan Björklund i april 2012, då utvecklas vidare till att bli en resurs för hela landet. Idag måste andra forskargrupper skicka prover, som inte kan analyseras i Sverige idag, utomlands. Framöver kan vi förhoppningsvis konkurrera med de utländska instituten om sådana analyser, säger Mathias Uhlén.

Regionalt, nationellt och internationellt samarbete

Men forskning idag har inte bara regional och nationell karaktär. Den är också i högsta grad internationell. Det märks på olika sätt, som att en fjärdedel av forskarna på SciLifeLab kommer från andra länder och att ett 30-tal av institutets projekt har ekonomiskt stöd från EU. För att underlätta spridning av information om biomedicinsk forskning i Europa finns Elixir, ett samarbete mellan i dagsläget elva länder. Det centrala navet, den så kallade hubben, finns i Storbritannien. Tanken är att SciLifeLab ska bli en av noderna i detta europeiska samarbete. Just SciLifeLabs starka betoning även av bioinformatik, vid sidan av genomik och proteomik, gör SciLifeLab unikt, säger Mathias Uhlén. – Det finns utländska forskningsinstitut som är större än vi men de är oftast mer inriktade på exempelvis genomforskning. Vår styrka kommer av vår kombination av genomik, proteomik, bioimaging och bioinformatik, säger han.

Bilder

Mathias Uhlén; Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0) SciLifeLab; Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0)