Bengt Westermark, Thomas Strand, Jan Andersson, Lars Leijonborg Foto: LIF, Sten Erik Jensen
Tillsammans med Schweiz ligger Sverige i topp i världen sett till läkemedelsforskningens andel av BNP. Sverige har således en stark ställning som forskningsnation i jämförelse till vår storlek, men Sverige tappar mark enligt flera internationella jämförelser.
Ett uttryck för detta är att antalet kliniska prövningar har minskat kraftigt under en rad år. På sikt innebär det att sjukvårdens utveckling bromsas. Det sade Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen i sin inledning vid ett samtal om svensk forskningspolitik inom livsvetenskaperna den 23 november 2012.
Lars Leijonborg är forskningsindustriell samordnare för regeringen och tidigare utbildnings- och forskningsminister (Fp). Han menade att det är sannolikt att de satsningar som nu görs på forskning kommer att leda till genombrott, fast säker kan man aldrig vara.
– Det är svårt att hitta nya effektiva metoder mot de stora folksjukdomarna. Det kan behövas nya sätt att finansiera utveckling av nya läkemedel till exempel mot Alzheimers sjukdom. Genombrotten har inte kommit i den takt finansiärerna hoppats, sade han.
Tur i oturen att AstraZenecas nedläggning kom nu
Lars Leijonborg arbetar bland annat på regeringens uppdrag med förslag för att lindra effekterna av nedläggningen av AstraZenecas forskning i Södertälje. Han tror att det var tur att detta hände 2012 när det kommer stora satsningar i forsknings– och innovationspropositionen, bland annat på forskningsinstitutet
SciLifeLab.
Men Thomas Strand, ledamot (S) av riksdagens utbildningsutskott, tyckte inte att regeringen gjort tillräckligt mycket.
– Det är bra att regeringen satsar mer på forskning och innovation, men vi socialdemokrater föreslår ytterligare 500 miljoner kronor till ökad samverkan mellan akademin och näringslivet. Sedan vill jag gärna se beslut om forskning på längre sikt; tio år för forskningspropositioner i stället för dagens fyra år. Då måste vi dessutom komma överens över blockgränserna. Det behövs stabila långsiktiga villkor för akademi, företag och sjukvården, sade han.
Klipska svenskar
Jan Andersson, professor och prorektor vid Karolinska Institutet, påminde om att Sverige är framgångsrikt inom forskning.
– Sverige är klipskt. Vi är tvåa i världen, efter Schweiz, när det gäller antal Nobelpristagare per capita. Vi har hjärnor, pengar och strukturer. Det som brister är att behålla innovationerna inom landet. Vi måste skapa nya strukturer när gamla sålts till andra länder. Vi bör lära av Danmark som lyckats bättre med att behålla sina innovationer, sade han.
Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, talade om att Sverige har utmärkta möjligheter att vara världsledande när det gäller introduktion av nya cancerläkemedel och uppföljning av hur de fungerar i kliniskt bruk.
Regionala cancercentrum kan bli föredömen
– Det talas mycket om att nya läkemedel är så dyra och att inte alla patienter har nytta av dem. Just därför ska vi ta reda på varför och vilka patienter som har nytta av dem. Det är en typisk samarbetsfråga där sjukvården, industrin och forskningen måste komma in. Visst finns gränssnittsproblem, men bättre samarbete kan lösa detta. De sex regionala cancercentrumen, RCC, som byggs upp är bra modell för en nationell samverkan, sade han.
Bengt Westermark menade att de så kallade ALF-medlen, statliga bidrag till landstingen avsedda för läkarutbildning och forskning, bör styras och utvärderas hårdare.
– Det är pengar som ofta går in i ett svart hål. Det är ett förfärligt duttande som bör ersättas med hårdför prioritering och ett mer nationellt perspektiv för att den kliniska forskningen ska lyckas bättre, sade han.
Ställ krav för att få nya ALF-pengar
Jan Andersson instämde i kritiken.
– ALF-avtalet är mycket viktigt. Jag sitter med i en beredning inför det nya avtalet och vi vill mäta den kliniska nyttan av de projekt som får stöd. Vi ska ha peer review-granskning, vi ska utvärdera landstingen och universiteten vart fjärde år. När vi kan visa samhällelig nytta av forskningen kan vi ta med detta förhållningssätt in i projekt inom
Horizon 2020, EU:s forskningssatsning från 2014, sade han.
Klinisk forskning är central för utveckling. Utan klinisk forskning är inga förbättringar av folkhälsan möjlig, underströk Jan Andersson.
Vill att landstingen ska budgetera för forskning
För att synliggöra forskningens betydelse vill Thomas Strand även ha en politisk markering.
– Vi vill ändra i HSL och lägga in ett tydligt ansvar för sjukvårdshuvudmännen att lägga in forskning i sina budgetar, sade han.
Jan Andersson gav två förslag för att sätta Sverige på världskartan.
– Det ena är att införa ett gemensamt journalsystem för hela Sverige, inklusive kvalitetsregister och biobanksinformation. 10 miljoner människor är lagom för ett system som kan införas om man bara bestämmer sig. Även om det blir dyrt tjänar man snabbt in kostnaden. Det andra är ett nationellt ersättningssystem för sjukvården som bygger på resultat, inte på antalet besök. En sådan ändring skulle få mycket större effekt än kömiljarden, sade han.
Bild
Bengt Westermark, Thomas Strand, Jan Andersson, Lars Leijonborg; LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)
