Klyftan mellan vetenskaps- och teknologisamhället å ena sidan och sjukvårdssektorn å den andra växer. Men det finns mycket att vinna om utvecklingen kan vändas. Det är en utgångspunkt för en global konferens som arrangeras i Uppsala den 22 november 2012 av den världsledande tidskriften The Economist.
Konferensen
”Life Science frontiers: Bridging the gap between science and healthcare” inleds med en beskrivning av faktorer som kan bidra till helt nya möjligheter att både förebygga och behandla sjukdomar. Det handlar om framsteg inom genforskning, diagnostik och IT.
Men enbart detta räcker inte. Det behövs även förändringar i regelverken och finansieringen av hälso- och sjukvården för att sjukvården ska bli både mer framgångsrik och effektiv. I en inledande diskussion kring dessa frågor deltar Ulf Landegren, professor och verksam vid forskningsinstitutet SciLifeLab i Uppsala. Även Richard Bergström, chef för Efpia, den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag och Lennart Persson, sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset i Uppsala, är med i diskussionen.
Bättre vård, stärkta patienter, lägre kostnader
På programmet finns också punkter om hur teknologi kan användas för att förbättra vården, stärka patienter och samtidigt minska kostnaderna. En annan tar upp att några av de mest effektiva och innovativa lösningarna för att möta sjukvårdens utmaningar har växt fram i länder som genomgår en snabb ekonomisk utveckling. På konferensen kommer erfarenheter från asiatiska länder att belysas.
I en workshop är temat internet och hur nätet kan utnyttjas för att stärka patienters situation. Det handlar inte bara om mer information utan också om att stärka patienters inflytande. Att aktivt involvera patienter i vården ses ofta i perspektivet av att minska kostnader och förbättra det medicinska resultatet. Men hur ska detta kunna göras på ett enkelt och effektivt sätt samtidigt som vården blir allt mer individualiserad och allt fler olika behandlingsalternativ växer fram? En annan fråga är hur detta måste påverka utbildningen och fortbildning inom sjukvården?
Nya attityder för att minska obalans
I en annan workshop kommer man att fokusera på behovet av förändrade attityder och beteenden, bland annat när det gäller säkerhetsfrågor men också för att utjämna obalansen i relationen mellan vårdpersonal och patienter.
I en tredje workshop fokuseras på introduktionen av nya läkemedel i vården. Den gamla modellen som tar 15 år och kräver åtskilliga miljarder kronor är inte livskraftig när sjukvården blir alltmer nischad och individualiserad. Läkemedel som svarar mot denna trend måste finansieras på nya sätt. Även regelverket för dem måste förändras. Är de nuvarande patentreglerna en barriär och skulle en öppet tillgänglig forskning kunna bli mer framgångsrik? Och hur måste regleringen förändras för att möta nya slags behandlingar?
Bild
Uppsala Konsert och Kongress; LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)
