”Jag jobbar för att hjärtsjukdomar ska kunna botas”

I entrén till AstraZenecas huvudkontor i Göteborg hänger stora färgstarka fotografier av stiliserade människokroppar; bildtexterna berättar om framtidens forskning och hur man med hjälp av kärltillväxt och stamcellsaktivering kan få kroppen att själv reparera hjärtat efter en skada, som till exempel hjärtinfarkt.

– Vi ska starta den första kliniska säkerhetsstudien där vi injicerar mRNA-molekyler i hjärtat på patienter under bypass-operation. Det är ett helt nytt koncept som för första gången testas på hjärtpatienter. Genom att använda mRNA som läkemedel vill vi utnyttja kroppens egna biologiska processer för att påskynda läkning och återbildning av hjärtat, säger Anna Collén.

Budbärar-RNA eller mRNA, innehåller en instruktion med koder för hur ett visst protein ska konstrueras och uttryckas. Det är ett helt nytt sätt att tänka som bygger på att stimulera hjärtats egna celler och regenerationsmekanismer. Konceptet skulle kunna innebära ett paradigmskifte när det gäller framtidens läkemedelsutveckling och behandling av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar.

Forskning i djurmodeller har tidigare visat att det finns stamceller eller progenitorceller i hjärtat som kan aktiveras för att öka i antal och bilda nya blodkärlsceller och hjärtmuskelceller i det skadade området.

Ansvar för mRNA-molekyler

I 17 år har Anna Collén arbetat på AstraZeneca och varit med i olika faser av läkemedelsutvecklingskedjan; från tidig start då hon arbetade molekylärbiologiskt med att kartlägga proteiner och undersöka vilken roll de spelar i sjukdomsutveckling.

– Jag ledde bland annat under en tid en avdelning där vi genererade cellmodeller, möss och andra biologiska mätsystem för att studera grundläggande sjukdomsmekanismer.

I korthet innebär det att en gen, ett arvsanlag, modifieras, exempelvis med hjälp av CRISPR-teknologi, vilket ger forskare möjlighet att studera vad genen gör, vilka effekter den har och vad som händer när den inte fungerar.

För sju år sedan var hon även med att bygga upp AstraZenecas stamcellscentrum, som är det enda av sitt slag inom koncernen.

– Det är jag mycket stolt över.

I dag är hon knuten till avdelningen Pharmaceutical Sciences som Senior Project Director och ansvarar för projekten inom forskningsområdet hjärt-kärl och metabola sjukdomar.

– Jag ansvarar för läkemedels- och produktutveckling och ser till att vi får korrekt material till våra kliniska prövningar. Till exempel ansvarar jag för de mRNA-molekyler som vi ska använda i den första kliniska hjärtstudien. Vi är de första i världen som producerar mRNA som terapeutisk produkt med GMP-kvalitet för prövning på människa, säger Anna Collén.

GMP står för Good Manufacturing Practice eller god tillverkningssed och är ett regelverk som styr tillverkning av läkemedel och som ska säkerställa att läkemedlets kvalitet håller högsta klass. Läkemedelsverket är den myndighet som kontrollerar att regelverket tillämpas.

Ville bli forskare i medicin

Anna Collén växte upp i skogarna utanför Lammhult i Småland. Redan som barn var hon nyfiken på naturvetenskap och hur allt hängde samman på mikronivå. När en klasskamrat nyligen berättade vad Anna hade skrivit om sina framtidsdrömmar i boken om "Mina klasskamrater", blev hon först förvånad.

– Jag hade skrivit att jag ville bli forskare i medicin, trots att jag knappt kunde stava. Även om jag inte kommer ihåg detta, är det uppenbart att jag väldigt tidigt hade mitt fokus klart, säger hon och skrattar.

Trots att hon inte kommer från en akademisk miljö var hon fast besluten att läsa på universitetet. Redan som 16-åring flyttade hon till Växjö för att börja gymnasiet på det naturvetenskapliga programmet. Därefter flyttade hon vidare till Lund för att läsa vid den naturvetenskapliga fakulteten.

– Jag läste till en början mycket biologi och kom sedan att intressera mig alltmer för kemi, och först då började jag på allvar att förstå djupet och grunderna i biologin.

Hon gjorde sitt examensarbete på ett litet biotech-företag i Danmark och valde sedan en molekylärbiologisk inriktning. Anna arbetade under sin doktorandtid med Genencor, ett amerikanskt biotech-företag och doktorerade 2001 vid Lunds universitet på en avhandling i Biokemi runt proteinmodifiering för att förbättra egenskaperna av cellulaser, proteiner som bryter ner cellulosa.

– Jag arbetade med att ta fram proteiner som användes för blekning av textilier och odlade celler i 5 000 liter stora bioreaktorer. Genom att modifiera proteiner så att de blev mer potenta utvecklade vi en metod som ersatte stentvätt och som gjorde processen mer effektiv, miljövänlig och resurssnål. I dag används metoden storskaligt av textilindustrin för att exempelvis bleka jeans.

Synergier i samverkan

Efter sin disputation kom hon 2001 till AstraZeneca i Mölndal för att göra en postdoc och har sedan haft olika positioner inom företaget.

Under de senaste åren har AstraZeneca gått från att vara ett relativt slutet företag, till att bli mer öppet och i en nära dialog med akademin, men också med framgångsrika biotech-företag som ligger i framkanten när det gäller forskning och utveckling.

– AstraZeneca är det läkemedelsföretag som har den största forskningsbudgeten om man tittar på andel av försäljning som investerar i FoU. Vi vill arbeta nära innovativa forskare, företag och organisationer som är bäst på spjutspetsforskning inom de områden där vi vill vara. För mig som forskare är det extra roligt. Det ger fler perspektiv och stimulerar mig till nya idéer, och det är i synergierna som de stora innovationerna sker.

Nyligen fick AstraZeneca tillsammans med ett multidisciplinärt team från Chalmers, Karolinska Institutet, Göteborgs Universitet, Vironova, Camurus samt Gothenburg Sensor Devices ett stort anslag på 75 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning, inom ramen för programmet "Industrial Research Center". Projektledare är Fredrik Höök på Chalmers och konsortiet heter "FoRmulaEx".

– Vi behöver bättre förstå grundläggande mekanismer. Projektet handlar bland annat om cellstudier, formulering och utveckling av modelleringsverktyg för utveckling av nya genetiskt baserade läkemedel.

Om den kliniska pilotstudien med läkemedel som baseras på mRNA faller väl ut, kan det helt förändra framtidens sätt att förebygga och behandla sjukdomar, menar Anna Collén.

– Vi har ett mycket större fokus idag på att läka och hela och inte bara behandla. I framtiden skulle man kunna tänka sig att patienter som har haft eller riskerar att drabbas av hjärtinfarkt får en enda injektion med genbaserade läkemedel som gör att hjärtat kan återbildas och bli friskt igen. Konceptet kan även tillämpas på en rad andra sjukdomar.

Utmaningen är dock att få cellen att ta upp mRNA, som är en stor och känslig molekyl och som lätt förstörs vid kontakt med blod. Därför krävs en särskilt utvecklad teknik som gör att molekylen kan injiceras i hjärtat med en nål eller exempelvis en kateter. Vid årsskiftet räknar AstraZeneca med att den första kliniska prövningen ska kunna starta.

– Vi behöver även förstå mera om patienterna som kan ha nytta av behandlingen, alla detaljer vet vi inte än.

Lätt uppslukas av jobbet

Annas man är också forskare på AstraZeneca och bägge har lätt att uppslukas av jobbet, som också är en passion.

– Jobbet är ett slags kall, det jag gör kan vara till nytta för patienter och innebära en stor skillnad i människors liv och det är en stor drivkraft för mig. Men visst, vår dotter kan nog tycka att jobbet tar mycket tid. Till sin lärare sa hon, "du får ha överseende, men mina föräldrar är forskare bägge två".

Anna hinner ändå hämta andan utanför jobbet; hon rider regelbundet, har även jaktlicens.

– Jag älskar att vara ute i naturen och skogen. Det är ett sätt att koppla av, återhämta mig och hitta kraften. Det är också stimulerande för kreativiteten, inbillar jag mig.