Under Almedalsveckan i somras dök hon upp i flera debatter och seminarier som handlade om e-hälsa, digitalisering och om användningen av artificiell intelligens (AI) och så kallad big data i utvecklingen av nya arbetssätt i vården.

– Patientens inflytande och den tekniska utvecklingen är här för att stanna. Och med den följer möjligheterna att använda våra begränsade resurser på ett bättre sätt.

Redan i dag, menar Sara Lei, finns exempelvis lättanvända maskiner som kan sätta en infart till en central ven (CVK) mycket snabbare och säkrare än vad en narkosläkare kan göra. Det finns även studier som visar hur AI inom radiologi i vissa fall kan vara ett stöd för säkrare bildbedömning och förbättrade arbetsflöden.

– Jag hoppas och tror att AI kan hjälpa oss att driva sjukvårdens utveckling framåt och ge oss verktyg och lösningar som kan leda till en mer kvalitetsdriven, säkrare och mer tillgänglig och effektiv vård.

”För mig är det en självklarhet att företag som utvecklar lösningar för sjukvården också ska ha sjukvårdskompetens. Och vi i professionen behöver finnas i företag och organisationer där produktutveckling sker.”

– Ta till exempel de omfattande problemen med läkemedelsinteraktioner och svårigheten att veta vilka läkemedel som patienten verkligen tar. Många äldre är multisjuka och har långa läkemedelslistor. Skulle vi med hjälp av AI kunna samla ihop stora mängder med ostrukturerad information från olika källor så skulle vi kunna uppnå effektivare processer och ett mycket snabbare, bättre och säkrare beslutsunderlag. Det skulle kunna resultera i en friskare äldre befolkning som drar nytta av läkemedelsbehandling, men slipper många av biverkningarna, säger Sara Lei.

Sverige har goda förutsättningar, menar hon, att bli världsledande när det gäller användningen av AI och maskininlärning inom vård och omsorg. Samtidigt är det viktigt att också diskutera risker och etiska dilemman vid användning av ny teknik.

– Vi skulle med hjälp av robotar kunna effektivisera vissa processer och frigöra tid och förenkla arbetssätt. Men löser man ett problem kan ett annat uppstå. Läkaryrket är ett hantverk och risken finns att vi förlorar delar av vår kompetens om det finns maskiner som gör ett bättre jobb. När den tekniska utvecklingen ständigt fortskrider så kommer även utövandet av medicin som vi känner det idag att förändras.

Inspirerad av Norrbotten

Sara Lei är 31 år och arbetar som ST-läkare i internmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Några gånger om året åker hon till sjukhuset i Kalix för att arbeta på akuten som ensam läkare på natten. Hon har ett starkt intresse i
glesbygdsmedicin och är inspirerad av Region Norrbottens sätt att använda sig av digitaliseringens möjligheter.

– För en vecka sedan kom jag från Norrbotten där jag spenderade 16 dygn, varav 14 nattjourer som ensam läkare på sjukhusen i Kalix och Piteå. Jag bedömer alla patienter som kommer in genom dörren, samtidigt som jag är jour för distrikt i östra Norrbotten med konsultationer från äldreboenden.

I uppdraget ingår även att vara läkare på distans för två akutvårdsavdelningar i Överkalix och Övertorneå, bemannade nattetid av distriktssköterskor.

– Här kan jag skriva in patienter på distans via videolänk eller telefon, tolka EKG, beställa prover och justera läkemedel, utan att patienten behöver åka till sjukhuset.

Region Norrbotten har genom sitt mångåriga arbete med digitala lösningar och innovationer inom vård och omsorg utsetts till referenssite av EU-kommissionen. Norrbotten anses därmed vara en av de tio mest framstående regionerna i Europa när det kommer till ett aktivt och hälsosamt åldrande, där e-hälsa ingår som en viktig del.

– Norrbotten har ett enda journalsystem för hela länet, vilket motsvarar en fjärdedel av Sveriges yta. En stor fördel och trygghet är att jag i journalsystemet kan få tillgång till en samlad läkemedelslista, det kan jag ofta inte i exempelvis Stockholm. Nu hoppas jag att vi i Sverige snart får en nationell läkemedelslista som spänner över alla journalsystem och alla regioner. Nästa steg är att patienter, och i vissa fall anhöriga, får möjlighet att kommentera i läkemedelslistan när det kommer till upplevda biverkningar och hur läkemedlet i praktiken tas.

Länk mellan vård och industri

Sara Lei arbetar även som klinisk rådgivare på Cambio Healthcare Systems och fungerar som en slags länk mellan professionen och innovativa företag som arbetar mot hälso- och sjukvården.

– Jag ser inte att det skulle vara en målkonflikt mellan att å ena sidan arbeta i offentlig sjukvård och å andra sidan engagera mig i ett privat företag. För mig är det en självklarhet att företag som utvecklar lösningar för sjukvården också ska ha sjukvårdskompetens. Och vi i professionen behöver finnas i företag och organisationer där produktutveckling sker, annars riskerar vi att hamna i baksätet och tvingas acceptera lösningar som inte fungerar i vården.

Hon skulle gärna vilja se att innovation, forskning och ledarskap blir naturliga delar av vårdverksamheten. Och att fler ser nyttan av en samverkan mellan sjukvården, akademin och industrin.

– Vi behöver varandra och tillsammans behöver vi hjälpas åt att driva kunskapsutvecklingen och även implementeringen av nya metoder och arbetssätt.

Redan under sin AT-utbildning började hon använda surfplatta som ett pedagogiskt och kommunikativt verktyg i mötet med sina patienter. Med en Ipad kunde hon tydligare visualisera olika problem och frågeställningar för patienten.

– Mötestiderna med läkaren är i regel korta och en bild eller ett kort videoklipp kan säga mer än tusen ord. Jag kan sitta bredvid patienten och visa exempelvis anteckningar och röntgenbilder och kunna svara på de frågor och funderingar som väcks i mötet. Det är viktigt att hitta olika sätt att kommunicera där varje patient lättare kan förstå och ta till sig information, säger Sara Lei.

Hon lyfter fram journalsystemet Cambio COSMIC, från företaget hon är knuten till, och samarbetet med Microsoft som ett gott exempel på innovativ samverkan. Tillsammans har de utvecklat en plattform för att genomföra virtuella möten mellan läkare och patient samt vid behov även en tredje part. Sara Lei refererar även till Konsultbolaget McKinsey, som uppskattar att den svenska vården kan spara 20 miljarder per år från 2025 om vårdkonsultationer på distans får ett brett genomslag.

Hur blir vi världsledande?

År 2025 ska Sverige vara världsledande inom e-hälsa. För att nå hela vägen önskar Sara Lei att vi i högre grad vågar röra oss över gränser och professioner och släpper in oliktänkande personer med olika bakgrunder.

– Jag önskar mig även fler initiativ som Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset, som arbetar strategiskt med innovationer i vården hela vägen från identifiering av behov till implementering. Det krävs en ledning som förstår vikten av innovation och som kan skapa rätt förutsättningar för e-hälsoutveckling som en viktig del av verksamheten tillsammans med den egna personalen och med patienter och anhöriga.

Hon skulle även vilja se att varje patient som så önskar har tillgång till en patient-app som samlar exempelvis journalanteckningar, läkemedelslista, sparade recept, bokningar, utskrivningsmeddelanden, egenvårdsråd och e-besök.

– Det ökar kontrollen och inflytandet över den ena hälsan, samtidigt som det förenklar och kan minska oron för att något ska bli fel.
På frågan hur hon ser på sin egen framtid efter avklarad specialistutbildning, ler hon och dröjer en stund med svaret:

– Jag har många funderingar, men tankarna är ännu ganska ostrukturerade. Jag skulle verkligen behöva en AI-bot som kan hjälpa mig med ett effektivt beslutsunderlag.