Lämpar sig vården som en politisk fråga i valrörelsen?

Det kan tyckas vara självklart att alla som på något vis arbetar inom vården eller med vårdfrågor skulle önska att just vården blev årets valfråga. Frågan stod i särskilt fokus på ett seminarium den 2 juli. Och det var inte självklart för alla debattörer att ett sådant fokus i valrörelsen skulle leda till en rättvisande bild av vårdens mest angelägna frågor. ALMEDALEN 2014. ”Vad krävs av medierna, medborgarna och makten för att vården ska bli en valfråga?” Så löd den fullständiga rubriken till seminariet som arrangerades av LIF - de forskande läkemedelsföretagen, Ratio, Swedish Medtech, Arena Idé och Leading Healthcare. Som moderator agerade journalisten Susanna Popova. På moderatorns fråga om hur medierna ska agera för att vården ska bli en stor valfråga föredrog Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, att formulera ett frågetecken. Det korta och följsamma svaret, sade hon, är att det skulle behövas en stor skandal som kunde få intresset att fastna på sjukvården.

Politiker som lovar mycket uppfattas som seriös

– Men vill vi verkligen ha vården som en valfråga? Det finns en logik som går ut på att den politiker som lovar mest resurser uppfattas som mest seriös. Men resurser är bara en del av vårdens komplexa verklighet. Andra exempel är hur man organiserar vården och ledarskap. Det krävs fler förändringar för att göra skillnad för patienterna, sade hon. Eric Sundström, chefredaktör på Dagens Arena, menade att medier och väljare ofta utesluts i dessa diskussioner då många tror att de inte förstår frågorna. – Jag övertolkar lite för debattens skull. Medierna är bättre än sitt rykte och väljarna är begåvade så de klarar av en vårddebatt. Jag tror också att dåliga förhållanden i vården, en tydlig höger-vänstermotsättning, stora incidenter till exempel i förlossningsvården kan lyfta frågan. Därutöver behövs att ledande politiker driver vårdfrågor om vården ska kunna bli en tung valfråga, sade han.

Medborgarna är kloka

Boa Ruthström, chef för tankesmedjan Arena Idé, fick frågan om man kan kräva att medborgarna agerar när missförhållanden i vården blir kända. – Medborgarna är kloka. Incidenter inträffar oavsett vilken regering vi har och oavsett hur mycket resurser sjukvården får. Det förstår medborgarna, sade han. I Västerbotten hölls en folkomröstning om resurser till glesbygdskommuner i Dorotea, Sorsele och Vilhelmina. Men få röstade i Skellefteå och Umeå eftersom de insåg att om mer resurser skulle gå till glesbygden så skulle resurserna minska i deras egna områden. – Det visar på att det är svårt att lösa frågor med omröstningar, eftersom man måste göra prioriteringar av begränsade resurser. Och debatter inför val handlar lätt på riksnivån samtidigt som vården bedrivs regionalt och lokalt, sade Boa Ruthström.

Politiker missar att det är ett välfärdsval

För att vinna val i Sverige måste partier vara bra på tre områden: ekonomi, jobb och välfärd, hävdade Ulrica Schenström, kommunikationsrådgivare på Hallvarsson & Halvarsson. – Alla val handlar om det. 2006 var ett jobbval, 2010 var ett ekonomival. 2014 blir ett välfärdsår, vilket de flesta politiker har missat. Det är ett känsloval, ett värderingsval. Väljarundersökningar visar att för dem som sympatiserar med Socialdemokraterna och Moderaterna är sjukvården den viktigaste frågan. Folk är oroliga för vårdens kvalitet även om de själva har blivit väl behandlade, sade hon. Hennes analys är att inga partier har svar på väljarnas hjärtefrågor, men att de måste ta tag i sjukvård och omsorg inom den närmaste mandatperioden.

Inget parti har den bästa vårdpolitiken

Väljarna lyfter fram vården som den viktigaste frågan. Samtidigt kan varannan väljare inte namnge vilket parti man tycker har den bästa vårdpolitiken. Minst dåligt ligger Socialdemokraterna som får en femtedel av opinionen, medan de andra partierna hamnar mycket lågt. En annan bild beskrevs av Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen. Nämligen att beslutsfattare har en betydligt mer positiv bild av vården än vad medborgarna och professionerna har. – På frågan om vi har en högkvalitativ vård i Sverige är det avsevärt många fler beslutsfattare som svarar ja än medborgarna, sade han.

Beslutsfattarna går inte i medborgarnas takt

Bland politiker tycker man att driftsformer är viktiga medan medborgarna alltid rankar fyra andra dimensioner: – Tillgänglighet, bemötande, vårdens kvalitet och personalens arbetsvillkor. Och när Göran Hägglund tar upp vården återkommer en organisatorisk fråga, nämligen om ett förstatligande av en del av vården – något som för de flesta medborgare är helt ointressant, sade han. Boa Ruthström ansåg att försöka göra sjukvården till en valfråga genom att prata organisation är dödfött. Medborgarna struntar i vem som levererar sjukvården. De prioriterar tillgänglighet. Närhet till sjukvård är det viktiga.

Bilder

Huvudbild och småbilder. Foto: LIF, Lotta Fogelström (CC BY-NC-ND 3.0)