Sofia Wallström, utredare och generaldirektör TLV.
Det finns otaliga olika kunskapsstöd som riktas till sjukvården. Kunskapsstödsutredaren Sofia Wallström, generaldirektör för TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, konstaterar att enbart myndigheterna ger ut minst 14 olika slags kunskapsstöd. Antalet publikationer från myndigheterna som innehåller någon form av kunskapsstyrning är flera tusen. Sofia Wallström finner att utbudet ofta dubblerar varandra, överlappar och ibland till och med motsäger varandra.
Trots det stora utbudet är genomslaget av kunskapsstöden måttligt. I en enkät som utredningen utfört tillsammans med Vårdförbundet, Läkarförbundet, Läkaresällskapet och Fysioterapeuterna visar det sig att kommersiella webbstöd och "fråga en kollega" är de kunskapsstöd som används mest av vårdpersonalen. Nationella riktlinjer används sällan och it-baserade beslutsstöd används inte ofta.
Sofia Wallströms uppdrag var att lämna förslag som kan öka följsamheten till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Syftet är att medborgarna ska få en kunskapsbaserad och jämlik vård som ges på lika villkor för män och kvinnor. En förutsättning är att detta ska göras utan ingrepp i det kommunala självstyret.
Ändringar i lagen
Utredaren vill se förtydligande ändring i hälso- och sjukvårdslagen, HSL, för att professionerna i sjukvården ska ha goda förutsättningar att arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det ska tydligare framgå att huvudmannen och verksamhetschefen har ansvaret för att sådana förutsättningar skapas. Dessutom föreslås tydligare skrivningar i HSL om att landstingen ska vara skyldiga att samverka nationellt om kunskapsstyrning samt att landsting och kommuner ska samverka om kunskapsstyrning.
Vidare föreslår utredaren att lagen om läkemedelskommittéer upphävs och ersätts av en ny lag om vårdkommittéer. De nya vårdkommittéerna ska verka för den nationella kunskapsstyrningen i landsting och kommuner. Vårdkommittéerna ska inte utfärda egna rekommendationer när det finns nationella rekommendationer eller ställningstaganden.
Förslaget om vårdkommittéer får stöd av Anders Blanck, vd för LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
– Förslaget att ersätta dagens läkemedelskommittéer med bredare vårdkommittéer som får ansvar för att se till att nationella kunskapsstöd och rekommendationer införs för all vård är bra och onekligen på tiden. Vi har under alltför många år haft en märklig ordning där läkemedel särbehandlats gentemot andra insatser, och förhoppningsvis kan vi nu få en mer balanserad diskussion om läkemedlens roll i den samlade vården, säger han.
Ett annat förslag är att landstingen framöver ska samråda direkt med regeringen och inte via SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Inom samrådet ska man bland annat komma överens om insatser mot brister vad gäller kunskapsbaserad och jämlik vård. Ett kansli för kunskapsbaserad och jämlik vård föreslås inrättas i regeringskansliet.
Socialstyrelsen får en ledande roll
I syfte att minska spretigheten ska Socialstyrelsen ges en särställning bland de kunskapsstödjande myndigheterna. Socialstyrelsens nuvarande nationella riktlinjer ska förändras till årliga underlag för planering och prioritering som stöd för politiker och andra beslutsfattare i landsting och kommuner.
Läkemedelsverket ska inte längre ge ut behandlingsrekommendationer utan de ska utfärdas av Socialstyrelsen med bistånd av underlag från Läkemedelsverket. Socialstyrelsen ska också ansvara för en nationell återkommande uppföljning och djupgående dataanalys.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska återkommande publicera en analysrapport utifrån ett patient- och brukarperspektiv.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Sofia Wallström att utredningen vill renodla och förtydliga statens och myndigheternas roll, göra kunskap tillgänglig och samtidigt öka sjukvårdshuvudmännens delaktighet kraftigt i de processer de är ansvariga för. Och hon fortsätter:
– Om landstingen trots detta misslyckas med att ge medborgarna en kunskapsbaserad och jämlik vård bör staten överväga en förändrad ansvarsfördelning.
Uppskattad tydlighet
Anders Blanck uppskattar flera av utredningens förslag.
– Det är bra att utredningen har som bärande övergripande tanke att landstingen och regionerna måste ta – och ges möjlighet till detta – sitt ansvar för att ge sina medborgare kunskapsbaserad och jämlik vård. Utredningens förslag med en tydlig särställning för Socialstyrelsen, i kombination med att landstingen själva får ta större ansvar för gemensam kunskapsstyrning, kan vara en bra väg framåt.
En viktig utgångspunkt för utredningen är den bristande jämlikheten i hälso- och sjukvården.
– Vi har från läkemedelsbranschens sida under mycket lång tid drivit frågan om att vården måste bli mer jämlik. Nu konstaterar utredningen att tio år med Öppna jämförelser inte lett till att de stora skillnaderna som finns både mellan och inom landstingen minskat tillräckligt mycket. Det är uppenbart att andra grepp måste till om man på allvar vill komma tillrätta med den ojämlika vården, säger Anders Blanck.