Agenda med 14 förslag ska stärka både hälsa och välstånd

Uppdaterad version 6 maj 2015 Sverige är på väg att formulera en nationell strategi för Life Science. Nu lanserar Stiftelsen Forska!Sverige en ”Agenda för hälsa och välstånd” som innehåller en lång rad konkreta förslag med handlingsplaner som kan påbörjas omedelbart. Förslagen presenteras för ansvariga ministrar på en konferens i Stockholm den 6 maj. Forska!Sverige skapades på grund av att Sverige tappade så stora värden inom Life Science och frågan behövde bli prioriterad politiskt. Stiftelsen har fokuserat på att visa på värdet av medicinsk forskning och företagande, bidra med åtgärdsförslag och förmå politiker att satsa på området. Så när den förra näringsministern Annie Lööf (C) i juni 2014 aviserade planer för en nationell Life Science-strategi såg Forska!Sverige att det var perfekt läge att initiera ett större samarbetsprojekt, berättar Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare i stiftelsen. – För oss är det en viktig utgångspunkt att en strategi ska bli bra och innehålla konkreta förslag och handlingsplaner. För detta är det nödvändigt att olika aktörer i Life Science-systemet, med sina kunskaper och erfarenheter, kan påverka strategin. Ingenting som någon försöker trycka på uppifrån kommer att fungera. Ingen kan beordra fram varken forskningsupptäckter eller innovation. Det politiken däremot kan göra är att förbättra förutsättningarna för aktörerna inom systemet, säger hon. En grupp med 25 organisationer från olika delar av systemet erbjöds att utgöra styrgrupp för att arbeta fram det som nu har blivit ”Agenda för hälsa och välstånd”. Det var viktigt att det fanns perspektiv från olika delar av Life Science-systemet inklusive patienter, samtidigt som det inte kunde vara för många av praktiska skäl

Började i Almedalen 2014

Med start i Almedalen 2014 kom arbetet igång med ett antal workshopar under hösten och vintern. Den nu formulerade Agendan innehåller 14 konkreta åtgärdsförslag med handlingsplaner. Förslagen är utformade så att de kan påbörjas utan tidsfördröjning. – Vi, Sverige, har bråttom. Vi tappar fortfarande duktiga forskare till utlandet och viktiga företag lägger sina satsningar i andra länder. Förutsättningarna för sjukvården att ta emot innovationer är fortfarande dålig. Totalt sett går utvecklingen åt fel håll så det är bråttom med att svänga den rätt, säger Anna Nilsson Vindefjärd. Att det är bråttom handlar mycket om att det krävs mycket arbete att återta förlorad mark. Under senare år har många andra länder satsat på Life Science och trots att förra regeringen gjorde viktiga satsningar, så har Sverige tappat positioner i internationella jämförelser.

Åtgärder som kan inledas direkt

De 14 förslagen har samlats i fyra grupper; excellent forskning och utbildning, kvalitetsdriven sjukvård, nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling samt ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat. Styrgruppens förslag bygger på medlemmarnas egna bedömningar, och har dragit nytta av Forska!Sveriges tidigare åtgärdsförslag, andra rapporter och utredningar. I varje avsnitt finns en problembeskrivning, samt sammanfattning av åtgärder och initiativ som har tagits de senaste åren. Tankar på en nationell strategi för Life Science har funnits sedan Forska!Sveriges start. – När Forska!Sverige bildades 2010 var en viktig anledning att få brydde sig. Så de första åren handlade om att beskriva problemen och att göra politiker medvetna om vad det kostade samhället. Nästa steg var att ge input till på vilket sätt politiken kan bidra till att förbättra förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt Life Science och där är vi nu, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

Riv barriärerna!

Ett hinder för utvecklingen är dagens barriärer mellan olika aktörer i Life Science-sektorn. – Bort med barriärerna. Det är främst åtgärder som underlättar samarbetet mellan de enskilda aktörerna som behövs. Barriärer mellan departement har också varit problematiskt. När man med ett politiskt beslut försökt lösa ett problem inom ett departements område kan barriärer uppstå inom ett annat departements område om man inte i förväg gjort tillräcklig konsekvensanalys, säger Anna Nilsson Vindefjärd. Det är ett skäl till att Forska!Sverige hela tiden har propagerat för en samordning mellan de departement som har betydelse för Life Science. Nu finns en sådan grupp och i och med att regeringen tillsatte en nationell samordnare, Anders Lönnberg (länk till artikel), förstärktes vikten av att departementen drar i samma riktning.

Stort intresse från politiken

Förslagen i agendan kommer att presenteras på en konferens i Stockholm den 6 maj. Där kommer tre ansvariga ministrar att delta: Helene Hellmark Knutsson (minister för högre utbildning och forskning), Mikael Damberg (närings- och innovationsminister) och Gabriel Wikström (sjukvårds- och folkhälsominister). Anna Nilsson Vindefjärd kan bekräfta att det finns ett stort intresse från politiskt håll för innehållet i Agendan – både från regering och departement och riksdagens utskott och de politiska partierna. – Man ska komma ihåg att det vi gjort faktiskt är unikt. Det är första gången som en så bred blandning av aktörer som finns inom Agenda-gruppen tillsammans har jobbat fram politiska förslag för Life Science. Det är tillgängligt för alla. Vi vill ju att förslagen ska genomföras för att de behövs, säger Anna Nilsson Vindefjärd. Agendan kommer också ut före det möte regeringens innovationsråd ska hålla om Life Science den 18 maj.

Bara början

Att Agendan presenteras är bara inledningen, poängterar Anna Nilsson Vindefjärd. Uppföljningen är mycket viktig. – Det kommer att behövas fortsatt bevakning och uppmaningar för att förslagen ska genomföras. Det räcker inte med politiska uttalanden. Avsätts till exempel de resurser som krävs och tas beslut tillräckligt fort? På begäran av flera i Agenda-gruppen planerar Forska!Sverige att skapa en medlemsorganisation för de organisationer inom life science systemet som i samarbete vill påverka politiken. Ett sådant förslag hoppas jag ska vara klart under juni 2015, säger hon. Organisationen blir öppen för alla typer av organisationer. Sjukhus är välkomna, patientorganisationer, företag, doktorandföreningar, konsulter, finansiärer. Det blir ett nätverk där alla kan bidra utifrån ett gemensamt engagemang. I den fortsatta opinionsbildningen är ett givet mål att påverka den forskningsproposition som ska beslutas i riksdagen 2016. – Det yttersta målet är att Sverige ska vara världsledande inom Life Science. Ska vi kunna attrahera forskare och företag så måste vi vara bland de främsta i världen inom ett antal forskningsområden och vi måste ha en vård där det finns en tydlig roll för forskning och utveckling. Lutar vi oss bakåt tappar vi mark. Förnöjsamhet har Sverige helt enkelt inte råd med, säger Anna Nilsson Vindefjärd.

”Agenda för hälsa och välstånd”

Åtgärderna samlas under fyra målbilder:

• Excellent forskning och utbildning. Nästa forskningsproposition ska också handla om högre utbildning och innovation. Öka forskningens tyngd för meritering inom vården och skapa karriärtjänster för klinisk forskning. Stärk nyttan av den nationella portalen för kliniska studier.
• En kvalitetsdriven vård med patienten i fokus. Utvärdera både behandling, utbildning och forskning inom vården. Styrningen ska uppmuntra innovation och nya arbetssätt. E-hälsa och prevention ska stärkas. Patienter ska engageras i kvalitetsutveckling. Ackreditera universitetssjukvård. Inför fond för introduktion av innovativa metoder i vården. Utveckla och harmonisera ersättningssystemen.
• En nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling. Ta fram en handlingsplan för hur vårdsystem och register blir mer användbara. Ge patienter, forskare, företag och vårdgivare ökad möjlighet att bidra till insamling, användning och delning av data. Satsa på databanker, biobanker och kvalitetsregister.
• Ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat. Se över skatteregler; sänk arbetsgivaravgifter för forskande företag. Samla kompetens från företag, akademi och vård kring olika sjukdomar i centrumbildningar. Säkerställ kapital för små växande företag. Stärk innovationsupphandlingen.

Rapporten kan laddas ner från Forska!Sveriges hemsida.

Bild

Anna Nilsson Vindefjärd. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)