I maj 2015 publicerade stiftelsen Forska!Sverige 14 konkreta förslag i Agenda för hälsa och välstånd. Förslagen utgår från att investeringar i forskning och innovation ger hälsovinster, fler arbetstillfällen och högre skatte- och exportintäkter. Stiftelsen vill se en nationell, långsiktig och sammanhållen strategi för Life Science. Förslagen från Forska!Sverige är bidrag till en sådan strategi.

Måndagen den 28 november presenteras regeringens proposition om forskning, innovation och högre utbildning för de kommande tio åren. Inför detta anordnade Forska!Sverige tillsammans med Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, den 23 november ett seminarium som kretsade kring status för Agenda-förslagen.

– Regeringen har tagit flera initiativ i linje med våra förslag. Men det återstår mycket, sade Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare i Forska!Sverige, under seminariet.

Ett uttryck för att regeringen prioriterar Life Science är utnämningen av den nationelle samordnaren Anders Lönnberg som knutit till sig en referensgrupp med centrala aktörer. Ett nationellt program för proteinforskning, metodutveckling och produktion av biologiska läkemedel har presenterats och en testbädd för innovativa biologiska läkemedel i Uppsala ska byggas.

Grönt ljus för tre av 14 förslag

Tre av de 14 förslagen i Agenda får grönt ljus efter Forska!Sveriges utvärdering. Ett berör ackreditering av universitetssjukvård där nationella kriterier har fastställts av den nationella ALF-gruppen. Med start 2017 ska Socialstyrelsen granska och utvärdera verksamheten.

Dessutom har det tillsatts en arbetsgrupp för nationell samordning för forskning och kvalitetsutveckling, som arbetar fram övergripande handlingsplaner. Det tredje antagna förslaget gäller att riksdagen har beslutat om en ny struktur för statens riskkapitalsatsningar. Forska!Sverige framhäver att det är viktigt, när beslutet genomförs, att näringsdepartementet skapar strukturer som tar hänsyn till de förutsättningar som gäller för Life Science.

Enligt stiftelsens utvärdering har arbete påbörjats för fem av förslagen:

• Stärk nyttan av den nationella portalen för kliniska studier.
• Kräv utvärdering av behandling, utbildning och forskning.
• Utveckla och harmonisera vårdens ersättningssystem.
• Utöka satsningen på nationella databanker, biobanker och kvalitetsregister.
• Stärk innovationsupphandlingen.

Status för flera av de övriga förslagen komma att påverkas av innehållet i den kommande forskningspropositionen.

Mer innovativ forskning med högre basanslag

Helena Edlund, professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Umeå universitet, är kritisk till dagens forskningsfinansiering och efterlyste högre basanslag till forskningen för att höja risktagandet hos forskarna.

– Idag behöver jag dra in tio, tolv miljoner kronor i externa medel per år för att driva en forskargrupp på tio personer. Sådana medel löper på tre, fyra år vilket leder till att vi satsar på "säkra" projekt, vi plockar de lågt hängande frukterna. Högre basanslag behövs för att få mer långsiktigt risktagande i innovativa forskningsprojekt, sade hon.

Hon tyckte att det är bra att det satsas resurser på en nationell forskningsinfrastruktur, men den fungerar inte optimalt för forskargrupper ute i landet.

– Det som saknas är state-of-the-art-teknologi ute på lärosätena. Vi är inte betjänta av att det finns ett nationellt center för konfokalmikroskopi, ett för metabola burar, ett för PET-CT med mera. Resurserna måste finnas där verksamheten finns. Om inte riskerar vi att förlora vår globala konkurrenskraft, sade Helena Edlund.

Basen är en fri nyfiken grundforskning

Lars Dahlin är prodekan vid medicinska fakulteten, Lunds universitet och professor i handkirurgi i Malmö. Han poängterade att en fri och nyfiken grundforskning behövs för utvecklingen, men den är också en viktig förutsättning för honom som klinisk forskare.

Han tog upp att det kan vara särskilt svårt att få forskningsanslag till vissa grupper av patienter. Det är negativt i fler perspektiv än att det blir brist på forskning på en del patienter. Om det bedrivs mindre forskning på vissa patienter påverkar det även utbildningen negativt.

– Vi har en forskningsanknuten utbildning och då behövs resurser till bra studentprojekt. Därför är den basala strukturen oerhört viktig.

Lars Dahlin varnade för en utveckling där alla anslagsgivare springer åt samma håll; till exempel bara satsar på unga forskare. Då finns risken att medelålders forskare inte får några anslag och man förlorar en generation av forskare.

Vården tar inte vara på kompetens

Jonas Bonnedahl är överläkare och forskningschef i Landstinget Kalmar.

– En hel del sjukvårdspersonal går en forskarutbildning och disputerar. Men sedan tar inte sjukvården vara på deras kompetens optimalt. Riktigt illa är det när det gäller att ta hand om forskarutbildade sjuksköterskors kunnande. Primärvården har svårt att ta hand om den här resursen. Det är viktigt att rikspolitiken ger tydliga signaler till landstingen om hur viktiga dessa personer är för kunskapsgenerering och implementering av nya kunskaper som är så viktig för sjukvården, sade han.

Forskning är inte meriterande, ja det kan vara tvärt om i dagens sjukvårdsstruktur, menade Jonas Bonnedahl.

– Forskning kan vara ett negativt incitament. Det är inte alls säkert att du själv som forskarutbildad kliniskt verksam läkare får ut något och det är inte alls säkert att din vårdenhet drar nyttan av det. Det är inte alls säkert att en HR-chef på mellannivå i ett landsting ser behovet av forskning i vården. Det behövs mycket tydliga centrala signaler om sjukvårdens nödvändiga uppdrag att vara en kunskapsgenerator.

Hård konkurrens mellan länder

Malin Parkler, vd för läkemedelsföretaget Pfizer, påpekade att konkurrensen om var de globala läkemedelsföretagen ska förlägga sina kliniska prövningar är hård. Hög kvalitet på forskning och sjukvård är en viktig faktor.

– Vi letar efter länder med forskningsexcellens och är beroende av att hitta samarbeten med sjukvården, akademin och mindre företag med medicinsk kompetens. Idag läggs hälften av vår totala globala forskningsbudget på externa partnerskap så det finns stora resurser tillgängliga för de som är duktiga. Vi söker samarbeten i länder där regeringarna stöder offentlig forskning.

Några faktorer är viktiga när Pfizer fattar beslut om forskningssamarbeten. En gäller om det finns en nationell samordning av tillgängliga hälsodata. Flera goda initiativ tas nu i Sverige – men att det görs en nationell samordning är avgörande. Sjukvårdens ersättningssystem måste uppmuntra till nyfikenhet, kontinuerligt lärande och använda nya metoder.

– Vill vi bedriva global forskning måste vi ha en sjukvård i världsklass. Det gäller även nya digitala lösningar och snabbt upptag av nya behandlingar. Det gäller att komma ihåg att morgondagens innovationer bygger på dem som vi använder idag.