Bakterieodling.
– På riksnivå har den genomsnittliga förskrivningen av antibiotika inom primärvården kommit ner under 300 recept per 1 000 invånare, från 309 recept per 1 000 invånare 2017 till 296 i fjol, men siffran varierar mellan regionerna, säger Anneli Carlander, enhetschef för övervakning och samordning på Folkhälsomyndigheten.
Allra mest minskade försäljningen av antibiotika till gruppen barn och unga, det vill säga åldersgruppen 7–19 år, med 5,6 procent.
– Vi vet att det fortfarande finns en onödig antibiotikaanvändning, särskilt inom luftvägsinfektioner, vilket många yngre drabbas av. Det kan vara en förklaring till den större minskningen inom just den gruppen. Receptförskrivning av antibiotika var jämfört med i dag jättehög bland barn och unga i mitten på 90-talet, så minskningen har skett under lång tid, fortsätter Anneli Carlander.
Mer finns att göra
Den största delen av onödig förskrivning av recept på antibiotika sker framför allt i öppenvården. Inom slutenvården finns fler betydligt sjukare patienter som verkligen behöver antibiotika, men också inom slutenvården finns det mycket att göra för att förbättra antibiotikaanvändningen, enligt Anneli Carlander.
Den totala försäljningen av luftvägsantibiotika på riksnivå minskade med 11,3 procent under det fjärde kvartalet 2018 jämfört med motsvarande period 2017. Sett över den senaste 12-månadersperioden minskade den försäljningen med 7,6 procent jämfört med 2017.
De regionala skillnaderna i antibiotikaförskrivning är stora. Från Gotland som toppade listan under 2018 med 340 recept per 1 000 invånare, till Västerbotten som låg lägst med 240 recept per 1 000 invånare. Den största procentuella minskningen skedde i Kalmar och Halland där försäljningen minskade 6,7 respektive 6 procent.
– Vi vet inte riktigt varför skillnaderna finns vad gäller antibiotikaförskrivning, men hög läkartäthet och hög omsättning av personal är exempel som i studier framkommit kan ge högre förskrivning. Vad gäller skillnader i förskrivningen inom slutenvård är en förklaring att regionerna har olika typer av sjukhus med olika patientunderlag, men även tradition att förskriva vissa preparat påverkar, säger Gunilla Skoog Ståhlgren, som är utredare på enheten Antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten.
Ska analysera siffrorna
Under våren ska Folkhälsomyndigheten djupare analysera siffrorna samt resistensutvecklingen parallellt som Statens veterinärmedicinska anstalt gör det på djursidan. Resultaten av analyserna ska publiceras i årsrapporten Swedres-Svarm, som planeras att komma i maj.
Sedan många år finns så kallade Stramagrupper både inom öppen- och slutenvården i varje landsting som arbetar förebyggande med frågorna. Strama, som står för Samverkan mot antibiotikaresistens, har ett långsiktigt nationellt mål att nå 250 recept per 1 000 invånare. Det är regionernas ansvar hur de ska nå det målet. Under 2018 låg Jämtland och Västerbotten under den siffran.
– Lokala Stramagrupper följer regionernas följsamhet till behandlingsrekommendationer. I de regioner som ligger högst finns det säkert förskrivningar som de hade kunnat avstå ifrån. Men det här ser vi som ett långsiktigt arbete och det är viktigt att regionerna fortsätter att prioritera de här frågorna, säger hon.
Av den totala antibiotikaanvändningen i Sverige kan ungefär 10 procent hänföras till sjukhusen, det vill säga inom slutenvården, och 90 procent säljs på recept. Av receptförskrivningen sker ungefär 60 procent inom primärvården, 20–25 procent av läkare på sjukhus, 6-7 procent av tandläkare och resten av övriga förskrivare, enligt Gunilla Skoog Ståhlgren.
Antibiotikaförsäljningen på slutenvårdsrekvisition vilket inkluderar även andra vårdenheter som till exempel äldreboenden, har minskat från 1,53 definierade dygnsdoser, DDD, per 1 000 användare 2017 till 1,45 DDD per 1 000 invånare 2018. Siffran för riksnivån är exklusive Blekinge och Dalarna, som inte rapporterade försäljningen av antibiotika inom slutenvården, vilket inte är ett lagligt krav.
Smalspektrum dominerar i slutenvård
Smalspektrumpenicilliner, Penicillin G och Penicillin V, är de antibiotika som förbrukas mest i slutenvården sedan 2009 mätt i DDD. Andelen smalspektrumpenicilliner av den totala antibiotikaförsäljningen på slutenvårdsrekvisition på riksnivå i fjol stannade nästan oförändrat på samma nivå jämfört med föregående år, och ligger nu på 12,5 procent.
Smalspektrumpenicillin påverkar färre typer av bakterier och har därför mindre påverkan på den normala tarmfloran än bredspektrumantibiotika, och därmed mindre risk för resistensutveckling generellt, enligt Gunilla Skoog Ståhlgren
– Vi såg ett skifte i antibiotikaanvändningen till mer smalspektrumpenicillin inom slutenvården 2008–2009, vilket vi är glada för. Vi arbetar inte enbart med att få den totala användningen av antibiotika att minska. Vi försöker också att påverka dels förskrivningsmönster inom slutenvården, det vill säga vilken antibiotika som används, dels öka följsamhet till rekommendationer. Det viktiga är att ha en koppling mellan förskrivning och diagnos för att det ska vara lättare att följa upp hur behandlingsrekommendationerna följs, säger Gunilla Skoog Ståhlgren .
Ett sätt att göra det på är att hela tiden ge återkoppling till förskrivare. Inom slutenvården finns ett system kallat Infektionsverktyget, som är integrerat i journalsystemet och används för lokal kvalitetsförbättring. Läkare inom slutenvården som ordinerar antibiotika noterar orsaken och därför går det att följa upp och på det sättet påverka förskrivningsmönster.
Strama har bland annat arbetat med den stora patientsäkerhetssatsningen under 2011–2014 som handlade om antibiotikaförskrivning och patientsäkerhet generellt. I satsningen ingick bland annat att regionerna skulle jobba med återkoppling dels till vården, dels till förskrivarna vad gäller deras förskrivningar.