Svensk cancersjukvård vilar på stolta traditioner där vi under decennier kunnat visa upp bättre överlevnadssiffror inom i princip alla cancersjukdomar än i de flesta andra länder. Men kommer vi att kunna behålla denna position? Ett avgörande skifte är på gång; Cancer ses allt mindre som separata organsjukdomar, istället spelar det molekylärbiologiska uttrycket för cancern en allt större roll.
Mats Gudmundsson, onkolog och medicinsk chef på läkemedelsföretaget Roche som är ledande inom cancer, menar att vi nu ser en explosionsartad utveckling inom cancerforskningen. Runt om i världen pågår forskning inom cancer på omkring 1 000 olika substanser och antalet nya läkemedel som lanseras ökar kontinuerligt. Det handlar nästan uteslutande om målsökande läkemedel som riktas mot specifika egenskaper, eller kännetecken, i cancercellen.
Mats Gudmundsson
Spridd cancer nästa utmaning
Nu står cancervården inför nästa stora utmaning, att kunna kontrollera cancer som sprider sig i kroppen. Där når vi inte lika bra resultat i Sverige och sett till försäljning av läkemedel mot spridd sjukdom glider Sverige efter andra länder, menar Mats Gudmundsson. De nya målsökande läkemedlen söker upp och bromsar eller slår ut cancerceller var helst de befinner sig i kroppen. Några exempel på tidiga målsökande cancerläkemedel som banat väg och som haft mycket stor betydelse för hela forskningsområdet är Glivec mot vissa leukemier, Herceptin mot bröstcancer och Avastin mot vissa spridda cancersjukdomar. Gemensamt för många av de nya målsökande läkemedlen är att det finns en så kallad markör, såsom en genförändring eller mutation i cellerna, som läkemedlet riktas mot. Dessa markörer avgör också vilka patienter som har nytta av läkemedlet.Markör för nytta
Inget forskningsprojekt i Roche startas idag utan att man samtidigt letar efter en markör som kan hjälpa till att i förväg avgöra om en patient har nytta av läkemedlet. Här har Roche en stor fördel genom att man förutom sin läkemedelsdel även har ett diagnostikföretag inom koncernen; Roche Diagnostics. – Allt det här innebär stora utmaningar för cancervården som i dag delvis är fast i en gammal struktur och tänkesätt, och främst inriktad på att reducera tumören med hjälp av strålning och cytostatika. Med de nya läkemedel går vi mot alltmer individualiserad behandling, där cancercellernas egenskaper hos den enskilde patienten avgör vilken behandling som är lämplig. Det här innebär att den gamla invanda klinikstrukturen och de vårdprocesser man har idag behöver ses över för att man ska kunna få ut mest möjliga nytta av alla de nya möjligheterna som forskningen tar fram, säger Mats Gudmundsson. Framgångarna i cancerterapier innebär också att cancercellerna i många fall bromsas och går in i ett viloläge, vilket i sin tur innebär att cancersjukdomar alltmer blir kroniska. Istället för att tala om cancern som antingen botbar eller som en dödsdom, kan vi alltmer tala om cancer som en kronisk kontrollerbar sjukdom. – Det kommer att ställa helt nya krav på hela cancersjukvården. Den är i dag inte organiserad för att ta hand om en stor mängd kroniskt sjuka, säger Mats Gudmundsson.Fakta: Roche
- Roche är ett läkemedelsföretag inom cancerområdet. Den globala forskningsbudgeten omfattar cirka 60 miljarder kronor per år.
- Modellen med att läkemedel och diagnostik utvecklas parallellt innebär att 70 procent av alla nya läkemedel idag även har ett test som avgör vilka patienter som har nytta av läkemedlet.
- Roche har ett omfattande kliniskt forskningsprogram i Sverige med 82 pågående studier varav 13 leds av svenska forskare.