Flygbild över AstraZeneca och hur den nya byggnaden kommer att se ut.
I den nya fabriken i Gärtuna kommer biologiska läkemedel att fyllas i vialer och sprutor. Den aktiva substansen tillverkas inte där, utan ska levereras i fryst form från andra AstraZeneca-anläggningar i världen, i förpackningar på alltifrån ett till tvåhundra kilo. Personalen i Gärtuna ansvarar för att tina upp leveranserna, blanda till rätt koncentration, förpacka som lösningar eller frystorkade preparat, och skicka vidare. Som mest ska anläggningen kunna producera 25 miljoner enheter om året. – En stor skillnad från tillverkning av kemiska läkemedel är kravet på en obruten fryskedja på vägen hit, ända fram till att vi börjar nästa steg i formuleringsprocessen, och så en obruten kylkedja för den färdiga produkten. Visst är det kontrollerat även i vanliga fall, men inte alls lika känsligt som med biologiska läkemedel, säger produktionschef Margareta Ozolins.
Steriltillverkning och regionens kompetens spelar roll
I två andra fabriker i Södertälje arbetar AstraZeneca redan med sterilproduktion. Det är ett av skälen till att koncernen valt att placera fabriken för biologiska läkemedel just här. – Att vi redan har hög kompetens inom steriltillverkning spelar roll. Dessutom handlar det om vårt upptagningsområde. Det finns erfarenhet av biologiska läkemedel både internt i vår Södertäljefabrik, och externt i Stockholm och Uppsala, säger Margareta Ozolins. Dessutom är Sverige ett bra land att driva stora byggprojekt i, eftersom myndigheternas arbete är tydligt och förutsebart. Det betonar projektledare Anders Hallström. – Myndigheterna prutar inte en millimeter på vad som måste göras och redovisas, och det ska de inte heller. Men det är viktigt för oss att det finns tydliga beslutsprocesser för sådant som byggtillstånd och miljötillstånd. Och vi har haft ett bra samarbete med länsstyrelsen och kommunen, säger Anders Hallström.
Hoppas på sänkt bolagsskatt i framtiden
Något som däremot är en belastning för Sverige vid företagsetableringar är den höga bolagsskatten, menar Margareta Ozolins. – Det är en avgörande fråga för framtidens produktion i Sverige. Att vi är effektiva och produktiva här på Södertäljeanläggningen, det är sådant som vi kan påverka själva, och det fortsätter vi att jobba stenhårt på. Men om bolagsskatten ligger kvar på dagens nivå så minskar våra chanser att få mer utveckling och större volymer i framtiden. Så vi hoppas på en fortsatt dialog med regeringen om skatt och om utvecklingen för life science generellt i Sverige, säger Margareta Ozolins. Nu är markarbetena och grunden klar för den nya fabriken. Till våren kommer själva huset vara färdigt. Parallellt med byggandet projekteras utrustningen, och under hela 2016 och 2017 fylls fabriken steg för steg, innan valideringen av anläggningen kan börja.
Konkurrens om kompetensen
Hittills har ett femtiotal personer arbetat med projektet, men de närmaste åren kommer siffran stiga till omkring 250 personer. – Det är en enormt pressad tidsplan, och det återstår att se hur vi ska få plats med alla de personer som måste jobba i huset samtidigt. Dessutom gäller det att hitta rätt kompetens, säger Anders Hallström. Även tillverkningen av kemiska läkemedel expanderar just nu. Totalt arbetar AstraZeneca i Södertälje med 200 olika utvecklingsprojekt, och inom vissa yrkesgrupper är det svårt att hitta folk. Margareta Ozolins och Anders Hallström nämner bland annat processingenjörer och ingenjörer som är specialiserade på validering och automation.
Framtidsplaner för fler faser i projektet
För den här anläggningen räknar Margareta Ozolins ändå med att kunna rekrytera huvudsakligen i Sverige. Men inom ett par år fattar AstraZeneca beslut om en eventuell andra och tredje fas i bygget. Fas två handlar om en likadan fyllningsfabrik till. Men fas tre är ett mycket större projekt, en fabrik för produktion av aktiva substanser till biologiska läkemedel. – Det handlar om en investering på en miljard dollar. Det är gigantiskt, och vi hoppas naturligtvis att vi får båda de fabrikerna. Men om det blir så, är vi lite mer bekymrade för hur vi ska klara rekryteringen. Då blir det otroligt svårt att hitta kompetensen i Sverige, säger Margareta Ozolins. Alla länder har sina bristgrupper konstaterar hon, men inte alltid samma. AstraZeneca i Sverige både ”importerar” och ”exporterar” medarbetare till andra delar av koncernen. I närheten av Södertälje finns också en annan potentiell bas för rekryteringar och samarbeten: de många mindre och medelstora bioteknikbolagen i Uppsala-området. – Vi hoppas att området här kan vara ett värdefullt ekosystem för oss att jobba i, och om bolagsskatten dessutom sänks så finns det ett bra klimat för nya satsningar, säger Margareta Ozolins.
Fler unga måste lockas till naturvetenskap och teknik
Men på sikt riskerar rekryteringsproblemet i Sverige att växa, om inte fler unga väljer utbildningar inom tekniska och naturvetenskapliga ämnen. För att möta den utmaningen äger AstraZeneca tillsammans med Scania en teknisk gymnasieskola i Södertälje, och samarbetar med KTH:s enhet på plats. – Om vi inte satsar mer på vetenskapsämnena så blir det mycket svårare för AstraZeneca att stanna här i Södertälje i framtiden, säger Margareta Ozolins. Men just nu är tempot högt. Sent 2018 ska den nya anläggningen i Gärtuna vara redo för produktion av kliniskt prövningsmaterial, 2019 startar den kommersiella tillverkningen. Och någon gång innan dess har koncernen förmodligen fattat beslut om ifall det blir en utvidgning – och ytterligare AstraZeneca-investeringar på tusentals miljoner kronor i Södertälje.