I juli screenades bebis nummer 100 000 i den stora europeiska satsningen för att hitta barn med hög ärftlig risk för att utveckla typ 1-diabetes. Det blev tyske Arthur från Dresden – född den 15 juli i år – som hamnade på denna historiska plats i screeningprojektet. Han och andra spädbarn med förhöjd risk för att utveckla Typ 1-diabetes får möjlighet att delta i studien POinT, där forskarna testar om oralt insulin kan förhindra eller fördröja sjukdomen. Totalt ska 300 000 spädbarn i Europa vara screenade för typ 1-diabetes fram till 2022.
Screeningen av spädbarn från de fem europeiska länder som deltar i projektet – Tyskland, Belgien, Polen, Storbritannien och Sverige – görs inom ramen för GPPAD, Global Platform for the Prevention of Autoimmune Diabetes. GPPAD är ett internationellt nätverk av forskare och institutioner som driver studier kring typ 1-diabetes – en sådan studie är POinT.
Screeningen och studien leds av Helena Elding Larsson, forskare vid Lunds universitet och Skånes Universitetssjukhus. Hon är förstås mycket nöjd med att 100 000 barn redan screenats och berättar att målet är att nå screening av 300 000 bebisar fram till 2022.
– Vi fortsätter i de länder som är med i projektet som det ser ut nu. Hos oss är det enbart i Skåne som screeningen görs men det kan bli en utvidgning till Blekinge, Kronoberg och Halland – de har så nära att det går att åka hit för att delta i studien om barnen visar sig ha ökad risk, säger Helena Elding Larsson.
Screeningen görs med hjälp av ett blodprov som tas från navelsträngen eller handryggen vid födseln. I Sverige krävs samtycke från föräldrarna och de får information om screeningen och studien på mödravårdscentralerna. De barn som visar sig ha hög ärftlig risk för typ 1-diabetes kan sedan delta i studien där det orala insulinet, alternativt placebo, ges fram till tre års ålder.
I de andra länderna går proceduren inte till riktigt på samma sätt som i Sverige. I Polen krävs till exempel inget samtycke från föräldrarna förrän vid det kliniska testet.
– Jag tycker att det är bäst med samtycke som vi har i Sverige. Det sätter ju trots allt igång en viss oro hos föräldrarna så det är bra med så mycket information som möjligt. Jag är extremt tacksam att mödravårdscentralerna hjälper oss med detta, och förlossningarna som tar blodproven. Vi har också högst andel av de som har ökad risk som deltar i POinT i Sverige, säger Helena Elding Larsson.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom. Det innebär att immunförsvaret angriper och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Insulin är ett livsnödvändigt hormon som transporterar glukos från den mat man äter ut i blodbanan så att cellerna kan tillgodogöra sig näringen. När kroppen inte kan tillverka tillräckligt med insulin så stannar sockret kvar i blodet, och det kan leda till ett livshotande tillstånd.
Människor som har typ 1-diabetes måste tillföra insulin till kroppen själva – under hela livet. Sjukdomen innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och skador på ögon, njurar och nervsystem.
Studien POinT finansieras främst genom den amerikanska stiftelsen The Leona M and Harry B Helmsley Charitable Trust, men även Barndiabetesfonden bidrar med medel till den svenska delen.