Anders Bjartell, svensk projektkoordinator för Big Data-projektet Pioneer, och professor i urologi vid Lunds Universitet och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.
Pioneer är namnet på Big Data-projektet där 32 samarbetspartners i nio europeiska länder bidrar med patientuppgifter, forskning och kliniska prövningar. Projektet lanserades nyligen i Amsterdam. Finansieringen på totalt 120 miljoner kronor kommer till hälften från EU:s satsning på innovativ medicin, IMI, och till hälften från Life Science-företag. Under fem år ska data från runt 50 kliniker och forskningsinstitut kopplas samman och analyseras i en enorm dataplattform. Också stora läkemedelsbolag som gjort kliniska prövningar bidrar med sin kunskap i projektet.
– Vi lever i en tidsålder där det finns bra metoder för att hantera stora mängder data, och tack vare just storleken och innehållet kan vi utveckla och förbättra forskning och vård. Med så mycket information samlad kan vi få svar på viktiga frågor kring hur diagnostiken och behandlingen ska bedrivas, säger Anders Bjartell, som är biträdande projektkoordinator för Pioneer.
Lund har nyckelroll
Lunds Universitet har en av de viktigaste, och kanske svåraste, uppgifterna i Pioneer-projektet. Universitet ska leda arbetet med att koppla samman alla databaserna och skapa en helt ny och gigantisk dataplattform. Anders Bjartell kommer att lägga en hel del tid på arbetet med Pioneer de kommande fem åren, men räknar ändå med att också kunna fortsätta med sina vanliga uppgifter som professor i urologi vid Lunds Universitet och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Även Susan Evans Axelsson, biträdande laboratorieforskare vid Lunds Universitet, deltar på halvtid i uppbyggnaden av Pioneer.
Trots att det pågår mycket forskning kring prostatacancer är många frågor obesvarade. Tanken är att mängden kliniska patientdata och forskningsdata i den kommande dataplattformen ska besvara de fem viktigaste. Prostatacancerspecialister, patientföreträdare och life-sciencebolag har enats om vilka de prioriterade frågorna är:
- Patientens genetiska profil – vilka är fördelarna med att bestämma den och koppla den till klinisk diagnostik och behandling? Den här frågan blir ett av de första pilotprojekten inom Pioneer.
- Vilka samband finns mellan förekomsten av biverkningar och olika typer av behandlingar?
- Hur utvecklas hälsan hos patienter med prostatacancer som inte är under behandling och hur påverkar parallella sjukdomar hälsan?
- Vilka tumör- och patientvariabler bör man ta hänsyn till vid beslut om behandling?
- Finns det fördelar med lokal tumörbehandling vid spridd prostatacancer?
Anders Bjartell har varit med i en lång rad olika EU-projekt men aldrig något i den här storleken. Att det varit möjligt att få med så många partners i projektet tror Bjartell i hög grad handlar om det stora förtroende som finns för EAU – European Association of Urology, som tog initiativet till Pioneer. Också projektkoordinatorn, professor James N´Dow från universitet i Aberdeen, har lagt ner mycket tid på att samla de olika viljorna kring Pioneer, säger Anders Bjartell.
– Det återstår förstås en hel del arbete med att få med alla på banan kring en gemensam syn, att man hjälps åt och ser värdet i det här. Databasportalen blir värdefull för alla, och man kommer att kunna ha med studier som publiceras i viktiga medicinska tidskrifter, säger han.
Ska pågå i minst fem år
I projektets första fas ska en kartläggning av de data som finns i de olika databaserna kartläggas. Vissa databaser måste analyseras på plats, medan andra uppgifter kan skickas. Sen görs en prioritering och kontrakt förhandlas fram för att få tillgång till de viktigaste uppgifterna i databaserna. Juridiska experter ska vara på plats för att se till att inget krockar med den nya personuppgiftlagen GDPR.
– Pioneer sponsras i fem år men vi arbetar redan nu proaktivt med att skapa förutsättningar för en långsiktig fortsättning. En av frågorna som vi ska försöka lösa är hur det här ska finansieras i framtiden när projektet är slut, säger Anders Bjartell.