Ett enkelt blodprov kan urskilja Alzheimers från andra demenssjukdomar med 90 procents noggrannhet, visar forskning från Lunds Universitet. Nu ska metoden testas på 15 vårdcentraler.
Alzheimers sjukdom är fortfarande en gåta – men nu ökar möjligheterna att diagnosticera sjukdomen på ett enklare sätt. I en studie som letts av forskare från Lunds Universitet har ett blodprov som mäter proteinet P-tau217 utvärderats. Studien visar att man med hjälp av blodprovet kan urskilja Alzheimers från andra demenssjukdomar med omkring 90 procents noggrannhet. Blodprovet är därmed lika träffsäkert som de dyra och komplicerade metoder som används i dag med PET-kamera och ryggvätskeprov. Dessutom går det att upptäcka sjukdomen tidigt med hjälp av blodprovet. Forskarna i studien kunde se att P-tau217, vid en viss typ av Alzheimers, ökar i blodet redan 20 år innan minnesproblem utvecklats.
– Det har länge varit en slags ”holy grail” inom forskningen att få fram ett blodprov som underlättar för diagnostiken av Alzheimers. Hittills har det varit svårt att få till en bra diagnostik av sjukdomen, av två skäl. Dels så stämmer symptomen in på många andra sjukdomar. Och dels så måste man använda dyra och komplicerade instrument som inte finns i primärvården, för att öka den diagnostiska träffsäkerheten, säger Sebastian Palmqvist, överläkare och docent vid enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds Universitet.
Fler kan få korrekt diagnos
Han understryker vikten av att så pass många fler personer med hjälp av blodprovet kan få en större möjlighet till en korrekt diagnos, rätt omhändertagande och symptomlindrande behandling.
– Det är en vanlig och svår sjukdom som orsakar svårt lidande och en stor kostnad för samhället. Bara i Sverige har över 100 000 personer Alzheimers, och man räknar med att 100 miljoner världen över kommer att vara drabbade 2050, säger Sebastian Palmqvist.
Även om det fortfarande inte är helt klarlagt vad som orsakar Alzheimers så känner man till två viktiga markörer för sjukdomen. Tau är en sådan. Så kallat fosforylerat tau (P-tau) sprids under sjukdomsförloppet då det bildas nystan inne i hjärncellerna och påverkar bland annat minnesfunktionerna. Även betaamyloid är en markör för Alzheimers – det bildar plack i hjärnan.
Nu ska blodprovet för tau-markören testas i primärvården. En 3-årig studie där 15 vårdcentraler är med sattes igång redan vid årsskiftet, och forskarna siktar på att 600 personer med minnesproblem ska vara med.
– Än så länge är drygt 70 personer med, och de som får frågan om de vill delta är personer som har problem med minnet eller andra tankefunktioner. I studien provar vi ut nya minnestester och patienterna får lämna blodprov. Sedan följer vi upp dem på minneskliniken och fastställer vad det rör sig om för sjukdom, berättar Sebastian Palmqvist.
En revolution för tidig behandling
Att kunna använda ett enkelt blodprov för att upptäcka tidiga stadier av Alzheimers är närmast en revolution. Det innebär att fler personer med minnesproblem kan få en förklaring till sina symptom, och rätt behandling tidigare. Även för forskningen är det betydelsefullt.
– Det har varit svårt att rekrytera patienter till läkemedelsstudier eftersom man måste använda de komplicerade metoderna med PET-kamera och ryggvätskeprov. Med ett sådant här blodprov blir det enklare att screena fram lämpliga deltagare, vilket i sin tur kommer att påskynda processen att ta fram bromsande eller botande läkemedel mot Alzheimers, säger Sebastian Palmqvist.
Ytterligare en bra nyhet är att den första bromsmedicinen mot Alzheimers kan vara på väg att bli godkänd. Läkemedelsföretaget Biogen har ansökt om ett snabbspår hos läkemedelsmyndigheten FDA för sin bromsmedicin Aducanumab. Det är ett läkemedel som baseras på antikroppar som angriper det plackbildande betaamyloidet i hjärnan.
– Jag har blivit mer och mer positiv till den efter att ha sett de senaste resultaten. Det går att se att den har en viss effekt när det gäller att bromsa upp den kliniska försämringen och att det tvättar bort betaamyloidet. Det är ingen mirakelmedicin men om man går in i ett tidigt stadium kan man ha en bromsande effekt. Här kan blodprovet som hittar markören spela en viktig roll för att upptäcka sjukdomen i tid, säger Sebastian Palmqvist.
I dag används symptomlindrande behandling som kan innebära en viss kognitiv förbättring, men det går inte att stoppa sjukdomens utveckling i hjärnan.