Forskare i Malmö med internationella kollegor testar i en studie om covidvaccin vid sex månaders ålder kan hindra diabetes hos barn med genetisk risk. Här provtagning på ett av barnen i studien.

2 000 barn i Sverige, Belgien, Tyskland och England med förhöjd genetisk risk för diabetes typ 1 ska vid sex månaders ålder få antingen covidvaccin eller placebo. De första svenska barnen i studien har just fått sitt vaccin.

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, där kroppens eget immunförsvar genom så kallade autoantikropparna angriper de insulinproducerande cellerna. I upp till sex år ska forskarna följa barnen i studien. Därefter undersöks hur många i den vaccinerade gruppen respektive kontrollgruppen som utvecklat autoantikroppar, ett förstadium till diabetes.

– Ser vi att vaccinet har en skyddande effekt är det ett tecken på att virusinfektioner har betydelse för diabetesutvecklingen, något som man redan sett tecken på i andra studier. Det behöver inte bara gälla covid utan även andra virus. Det kan vara ett skäl att fundera på om fler vacciner bör ingå i barnvaccinationsprogrammet – till exempel mot vanliga typer av enterovirus, säger Helena Elding-Larsson.

Hon är professor i autoimmuna sjukdomar vid Lunds universitet och arbetar vid Clinical Research Center i Malmö, där hon är en av de forskare som leder det nya projektet.

Idén kom från fynd i annan studie

Barndiabetesforskarna på Clinical Research Center i Malmö ingår i ett internationellt forskarnätverk kallat GPPAD; Global Platform for Prevention of Autoimmune Diabetes. Nätverket har drivit flera studier som testat olika förebyggande åtgärder för att minska risken för diabetes typ 1. Det är känt att barn med en viss genetisk profil löper ökad risk, och varje år föds ungefär 5 000 sådana barn i Sverige. Men av dem är det bara omkring 350 som utvecklar sjukdomen. Forskarnas mål är att identifiera faktorer som triggar sjukdomen, respektive skyddar mot den.

Idén till covidvaccin-studien uppstod efter en iakttagelse i en helt annan studie, som råkade pågå under pandemin. I den gavs barn dagligen insulin via munnen, för att undersöka om det gick att bygga upp en tolerans för ämnet och på så vis förebygga utvecklingen av autoantikroppar. Tidigt under pandemin, innan samhället hade tillgång till covid-vaccin, såg forskarna att de barn i insulinstudien som fick covid mellan 12 och 18 månaders ålder utvecklade autoantikroppar kort därefter.

– Men handlade det om covid specifikt? Det kan vi inte vara säkra på. Man ska komma ihåg att det var en märklig tid – de här barnen fick covid under en period då vi isolerade oss mycket. De hade haft mycket mindre stimulans av virus generellt än barn i den åldern normalt har. Kanske spelade det roll för hur deras immunförsvar reagerade på covid, och bidrog till utvecklingen av autoantikropparna, säger Helena Elding-Larsson.

Teddy-studien har gett mycket ny kunskap

Forskning kring barndiabetes har pågått i många år i Malmö. Mest känd är kanske den så kallade Teddy-studien, som nu går mot sitt slut. Närmare 6 000 barn med genetisk risk har följts i Skåne, Finland, USA och Tyskland, från födseln till 15-årsdagen. Formellt avslutas Teddy i början av nästa år när de yngsta barnen i studien fyller 15.

Studien har gett mycket ny kunskap om riskfaktorer och betydelsen av olika typer av autoantikroppar, och lagt grunden för flera fortsatta forskningsstudier. Bland annat har forskarna i Teddy kunnat visa att fysisk aktivitet kan fördröja utvecklingen av diabetes hos barn som redan utvecklat autoantikroppar. Kost med en hög andel protein i tidig ålder har visat sig öka risken, liksom snabb tillväxt under de första åren.

Forskarna har sett att tiden mellan nio och arton månader är en särskilt känslig period, då utvecklingen av immunsystemet påverkas mycket av bakteriefloran i tarmen. Därför pågår nu en studie där man testar om probiotika tidigt i livet kan skydda mot sjukdomen. Resultaten från den studien kommer 2028, medan resultaten från studien om att träna immunsystemet med oralt insulin kommer nästa år.

Komplicerade frågor om screening

Nu planeras också en studie om effekten av kostrådgivning och fysisk aktivitet, på en mer intensiv nivå än det som i dag erbjuds via barnavårdscentralerna. De Teddy-barn som vill kommer också att följas i en separat studie, fram till 18 års ålder.

– Efter 18 års ålder får de följa övervakningen själva, så att säga. Många av dem är väldigt vaksamma, de känner ju till sin genetiska risk så de blir inte så förvånade om de utvecklar sjukdomen. Därför upptäcks den ofta tidigt.

De kända riskgenerna ger viktig information, men de är än så länge inte tillräckliga för en bred screening av alla nyfödda. Av de 5 000 barn med riskprofil som föds varje år i Sverige, får mellan 300 och 400 sjukdomen. Samtidigt drabbas över 500 barn utan känd genetisk risk.

– Skulle man screena för detta vid födseln så skulle vi alltså hitta ungefär hälften av dem som senare blir sjuka, och av dem vi identifierade skulle dessutom 85 procent inte bli sjuka. Det vore bättre om vi kunde screena för antikropparna – men då behöver vi veta när vi ska göra det, och vilka insatser som krävs, säger Helena Elding-Larsson.

Nyligen godkändes ett läkemedel i USA som visat sig kunna bromsa utvecklingen av diabetes typ 1 i ungefär två år hos vissa barn.

– Förr eller senare godkänns en sådan behandling i Europa också. Men vem ska vi ge den till om vi inte screenar någon? Det är ingen enkel fråga, men med tiden behöver vi utveckla en strategi för det.