Efter bara några veckor på det nya jobbet slog höstförkylningen till med full kraft. Den kom inte särskilt lägligt. Flera arbetsresor är inbokade och många drar i den nya myndighetschefen, det är mycket på agendan.
– Jag är så klart väldigt tacksam och glad för förtroendet. Jag ser Vinnova som en värdefull del i Sveriges innovationsförmåga och som ännu mer kan bidra till Sveriges förmåga att bidra till den globala omställningen till ett hållbart samhälle. Vi är kanske den sista generationen som faktiskt har möjligheten och även skyldigheten att åstadkomma livsavgörande förändringar.
Hennes cv är kanske inte typiskt för en generaldirektör. Innan hon tillträdde tjänsten arbetade hon som konsult och digital strateg och har under många år anlitats som föreläsare, utbildare och rådgivare. Hon blev 2015 invald som en av ledamöterna i Stefans Löfvens innovationsråd. Målet var att diskutera fram en nationell innovationsstrategi och skapa strategier för att Sverige ska lyfta som forskningsnation och hitta en bättre samverkan mellan näringslivet och offentlig verksamhet. Darja Isaksson har också haft engagemang i det nationella samverkansprogrammet Life Science och i forskningsinstitutet RISE.
Varför sökte du tjänsten på Vinnova?
– I mitt yrkesliv har jag många år arbetat praktiskt och strategiskt med innovation i olika sammanhang, från konsumentelektronik till energi- och transportsektorn, från offentlig sektor till startup-bolag, och från forskningsprogram till praktiska projekt. De senaste åren har jag främst arbetat med systemfrågor som rör innovation och digitalisering ”i mellanrummen” mellan forskning, myndigheter och näringsliv i arbete med styrelser och ledningsgrupper. Det har gett mig en bred överblick över innovationssystemet, från projekt till policy.
– Jag sökte tjänsten på Vinnova därför att jag ser myndigheten som en värdefull pusselbit i innovationssystemet. Jag får möjlighet att bidra till att andra har bättre möjligheter att skapa innovationer som skalar och gör skillnad på vår gemensamma resa mot ett hållbart samhälle. Min övertygelse är att Sverige har goda förutsättningar att fortsätta utvecklas som en innovationsnation som skapar lösningar som gör skillnad långt utanför våra gränser.
Vinnovas vision är att stärka Sverige som forsknings- och innovationsland, vilka satsningar och prioriteringar behöver göras för att infria visionen?
– Oj, jag har jobbat i åtta veckor, så ett litet tag till tänker jag unna mig lyxen att lyssna på både min verksamhet och aktörerna i ekosystemet. Men på en övergripande nivå kan jag säga att det svåra och viktiga är att vi vässar vår förmåga att samverka på ett sätt som leder till systeminnovation i alltifrån hälsa till transportsystem. För att lyckas behöver vi stärka hur svenska innovationer och miljöer är uppkopplade och framgångsrika internationellt. Vår välfärd hänger också på att vi ökar det offentliga Sveriges förmåga att involvera i mötet med akademi och näringsliv, och att skala upp det som fungerar.
Myndigheten har tydliga direktiv i det regleringsbrev som regeringen skapar. Vilka utrymmen har du att sätta prägel på myndighetens inriktning och satsningar?
– Vi har både regleringsbrev och tidsbegränsade uppdrag som vi fått från regeringen att följa. Men även om de pekar på specifika insatsområden och uppdrag, så har Vinnova ett stort mandat och därmed ansvar att prioritera vilka instrument vi använder.
Uppfinnare i familjen
Darja Isaksson kallar sig själv ”maker” och lärde sig tidigt betydelsen av att våga testa och göra saker själv.
– En del familjer umgås genom att promenera i skogen eller åka ut med båten, i vår familj umgicks vi genom att programmera och löda kretskort och diskutera teknik.
Namnet Darja är hämtat från persiskan och betyder hav. Hon är född i Falun, men uppvuxen i en entreprenörsfamilj i Piteå. Darja Isakssons pappa arbetade på dåvarande Televerket med bland annat GSM-standardisering och på fritiden som uppfinnare.
– Han utvecklade ett testinstrument för industrin som förkortade tiderna för driftsstopp. Och min mamma arbetade med försäljning av testinstrumentet.
När internet fortfarande var i sin linda bestämde sig Darja Isaksson för att 1995 flytta till Umeå och börja på Medieteknik på Umeå Universitet. Det ledde fram till en kandidatexamen och en fortsatt karriär inom innovation och digitalisering. Som 26-åring startade hon sin första digitala byrå, Inuse, tillsammans med fyra kollegor.
– Med Inuse stod vi på barrikaderna och ville bidra till en ökad kunskap om arbetssätt som faktiskt fungerar. Det var ett metodutvecklande bolag som ville hjälpa organisationer att se IT som ett verksamhetsstöd. Vid den tiden fanns en bristande kunskap om hur man behöver arbeta för att lyckas med det.
Efter drygt tio år bröt hon sig loss tillsammans med en av kollegorna, som också hunnit bli hennes man, för att starta konsultbyrån Ziggy Creative Colony. Men bara drygt två år efter starten drabbades Darja Isaksson av tuffa besked inom familjen.
– Min pappa insjuknade i en svår form av cancer med liten chans att överleva. Jag hade också blivit mamma till en son som föddes med en stor tumör. Det blev en svår livssituation och jag klev av som VD för bolaget.
Tack vare experimentell stamcellsterapi överlevde Darja Isakssons pappa och sonen klarade även sin behandling och är i dag en frisk 10-åring.
– Mina personliga erfarenheter av svensk sjukvård är väldigt goda och har utifrån mina erfarenheter fungerat väldigt väl. Jag är tacksam för den kunskap och kompetens som finns och har väl ännu mer insett betydelsen av att vi har forskning med hög kvalitet som kan bidra till en bättre vård och överlevnad för patienterna.
Vilka hinder skulle du vilja se undanröjs för att innovation snabbare ska nå hälso- och sjukvården och komma till gagn för patienterna?
– Oavsett om vi pratar om preventiva åtgärder, bättre beslutsstöd, precisionsmedicin eller att utveckla primärvården så behöver vi utveckla vår förmåga att göra hälsodata tillgängliga på ett säkert sätt. På det området finns idag många hinder. Vi behöver också utveckla vår förmåga att se till att de många värdefulla innovationer som görs i Sverige inte dör ”death by pilot”-döden utan faktiskt blir verkstad i högre utsträckning.
Du har ett förordnande i sex år, hur hoppas du kunna sätta prägel på myndigheten utifrån dina kunskaper och erfarenheter?
– Jag har fått förtroendet att leda ett fantastiskt team av drivna, kompetenta medarbetare. Som ny chef börjar jag med att säkerställa ett klimat som präglas av öppenhet och tillit, och fokusera på arbetssätt som är öppna och kundfokuserade. På sikt vill jag bidra till att vi fortsätter att utveckla Sveriges förmåga att anta komplexa samhällsutmaningar tillsammans. Då behöver vi arbeta tillsammans med det ekosystem som vi finns till för.