Fästingburen hjärninflammation, TBE, ökar stadigt i landet och numera upptäcks fall i fler områden. Förr var sjukdomens kärnområden kring Mälaren, i Sörmland och Uppland. Drygt 300 fall rapporteras årligen till Folkhälsomyndigheten. Hälften av dem som utvecklar en hjärninflammation får bestående men och några personer avlider på grund av TBE.
Vaccin finns men de ger inget hundraprocentigt skydd. En del personer kan få symptom trots att de är vaccinerade.
I dagsläget saknas antivirala läkemedel mot TBE, men det finns flera lovande substanser under utveckling. I labbförsök har man sett tydlig effekt av sådana substanser mot virus som orsakar TBE. För att kunna göra korrekta bedömningar av effekt hos en virussmittad människa behövs dock mer kunskap, säger Martin Lagging, professor i klinisk virologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
– Innan man kan inleda kliniska prövningar av kandidatläkemedel behövs biomarkörer, samt analysmetoder som möjliggör tidigare diagnostik än idag, för att studera effekter av de testade läkemedelskandidaterna. Ett annat syfte är att hitta biomarkörer som kan hjälpa oss att spå vilka konsekvenser en infektion kan få hos en enskild patient.
Släkt med hepatit C-virus
Det virus som orsakar TBE tillhör gruppen flavivirus, en virusfamilj dit även det virus som orsakar hepatit C ingår. Idag finns oerhört effektiva antivirala läkemedel med mycket lindriga biverkningar mot hepatit C. Läkemedlen kan till och med bidra till att skador på levern läks ut. Martin Lagging tror att man kan använda erfarenheter från det arbetet i utvecklingen av antivirala läkemedel mot TBE.
Forskarna har redan tillgång till cellodlingsmodeller så man kan föröka TBE-virus vid behov, vilket underlättar framtagning av läkemedelskandidaterna.
Studien FATB (Fever After Tick-Bite) har fått 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådets utlysningar inom klinisk behandlingsforskning. Med en nyutvecklad analysmetodik, som kan detektera små beståndsdelar från det virus som orsakar hjärninflammationen, kommer man att försöka identifiera infektionen i ett tidigare stadium än idag, det vill säga under den första fasen av sjukdomen. Dessa smådelar försvinner snabbt från blodet och kan inte detekteras när en person utvecklat hjärninflammation, den andra fasen av sjukdomen. Därför uppmanas personer som fått feber inom två veckor efter ett fästingbett att kontakta någon av de infektionskliniker som ingår i forskarsamarbetet.
I projektet hoppas man identifiera biomarkörer som kan ge tidig indikation på vilka medicinska konsekvenser infektionen kan få. Det ska också byggas upp en biobank med prov från patienter för forskning om TBE och andra fästingburna infektioner. I en annan kompletterande studie görs motsvarande kartläggningar hos patienter som utvecklat hjärninflammationen av TBE viruset.
Bygger nationellt nätverk
Med start i Västra Götaland har forskare inlett etablering av ett nationellt nätverk och en studie har inletts för att öka kunskaperna om den första tidiga fasen med feber vid TBE och andra fästingspridda infektioner. För närvarande ingår samtliga fyra infektionskliniker i Västra Götaland samt de vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Universitetssjukhuset i Linköping. Målsättningen är att samtliga infektionskliniker inom spridningsområdet för TBE ska ingå i nätverket om de önskar.
De etiktillstånd som behövs för att inleda studien är på plats och finns en färdig plan provtagning och analyser. Så andra infektionskliniker i och utanför landet kan snabbt ”haka på”.
– Vi måste själva vara aktiva och utveckla en infrastruktur där vi snabbt kan sätta igång kliniska prövningar när industrin tagit fram kandidatläkemedel. Vi kan till exempel inte ha draghjälp i kommande kliniska försök från exempelvis USA eftersom TBE inte förekommer där, säger Martin Lagging.
Bra förutsättningar för kliniska studier på nya antivirala läkemedelskandidater är ett mål. Det slutliga målet är självklart mindre skador hos de patienter som har oturen att drabbas av TBE.
– Idag har sjukvården inget att erbjuda patienter i den första fasen av TBE-infektionen eftersom antivirala läkemedel saknas. I en framtid med effektiva läkemedel hoppas vi kunna lindra konsekvenserna av en TBE-infektion, säger Martin Lagging.