Läkemedelsutveckling fokuserar idag ofta på substanser som riktas mot förändringar i våra gener, till exempel i cancertumörer. Det har inneburit stora framsteg i behandlingen. Detta innebär också utmaningar för sjukvården som kommer att behöva hantera många olika alternativa behandlingar.
Ett framgångsrikt exempel på målinriktade läkemedel är Glivec som på ett dramatiskt sätt förbättrat prognosen för patienten med blodcancersjukdomen KML och GIST, en tumörform i mag-tarmkanalens stödjevävnad. Ett annat är Herceptin som förbättrat överlevnaden för kvinnor som haft bröstcancer av en viss typ (så kallade HER2-positiva tumörer).
Dessa två läkemedel är bara en liten del av en lång rad läkemedel, främst inom cancerområdet, som ofta har en smal indikation och där antalet patienter som har nytta av läkemedlet kan vara relativt lågt.
Att trenden är stark bekräftades av flera föredrag som hölls på en temadag om ”Genombrotten som vården spanar efter”, som arrangerades av Dagens Medicin i Stockholm den 14 maj 2013.
Från små till stora molekyler
Carin Fellenius, ansvarig inom
AstraZeneca för kliniska studier för västra Europa, beskrev företagets förändring från att traditionellt varit så kallat kemibaserat med utveckling av läkemedel bestående av små molekyler avsedda för stora grupper av patienter och där en stor del av utvecklingen skedde i Sverige.
Nu är bilden en helt annan.
– Idag utvecklas nya läkemedel globalt, med fokus på de nya marknaderna i Asien, Ryssland och Sydamerika. En annan stor förändring är att vi inte längre är ett kemiföretag utan hälften av våra projekt handlar om stora molekyler och biologiska läkemedel för specialiserade indikationer, sade Carin Fellenius.
Idag görs också betydligt mer uppföljning än förr av nya läkemedel efter att de är godkända och har börjat användas i sjukvården, sade hon.
Målinriktade läkemedel binder till muterade receptorer, till exempel på tumörceller. En förutsättning för en effektiv användning av sådana läkemedel är att man har diagnostiska metoder som med stor säkerhet kan skilja ut patienter som har denna mutation (”biomarkörer”).
Utvecklar både läkemedel och biomarkörer
Roche, har till skillnad mot AstraZeneca, även en omfattande utveckling av biomarkörer som är förutsättningar för de nya målinriktade läkemedlen. Margareta Olsson Birgersson, medicinsk direktör på
Roche, kunde berätta att företaget länge har forskat kring individualiserad behandling.
– För mer än 60 procent av de nya läkemedel som utvecklas finns det matchande biomarkörer. Så från början kan man tydligt styra behandling till de patienter som kan ha nytta av det nya läkemedlet, sade Margareta Olsson Birgersson.
Halkar efter i användning av nya diabetesläkemedel
Christina Lloyd, direktör för Clinical Medical Regulatory på
Novo Nordisk, påminde om att det nu är 90 år sedan den första diabetespatienten behandlades med insulin. Företaget är inriktat på stora proteinbaserade molekyler.
Hon menade att det inte bara är de medicinska genombrotten vi ska titta på utan även följa upp hur innovationer tas emot i sjukvården. Bilden av upptaget av nya innovativa antidiabetesläkemedel är inte smickrande för Sverige.
– Sverige ligger långt ner på listan i Europa och efter våra grannländer Finland, Norge och Danmark. Även inom Sverige finns skillnader. Av alla diabetiker som behandlas med insulin och metformin i Sverige uppnår endast en knapp fjärdedel målvärdet för långtidsblodsocker, HbA1C. Detta ökar risken för långtidskomplikationer. För alla patienter, oavsett var man bor, är det viktigt att kunna erhålla bra vård av kompetent vårdpersonal, inklusive behandling med läkemedel som ger önskat resultat utan att patienten riskerar negativa konsekvenser såsom hypoglykemier, för låga blodsockervärden, sade Christina Lloyd.
Alla nya läkemedel en utmaning för sjukvården
Thomas Helleday, professor i translationell medicin vid Karolinska Institutet och
SciLifeLab, konstaterade att det idag finns mer än 60 000 biomarkörer, för exempelvis genförändringar som kan leda till cancer. Men ännu är få av dem godkända för diagnostik. En av de mest kända är receptorn HER2 som är ett kännetecken för en aggressiv form av bröstcancer – och där Herceptin är ett läkemedel som verkar genom att binda till HER2.
Trenden är fler målriktade läkemedel mot genförändringar. Det blir en utmaning för sjukvården, menade Thomas Helleday, när flera olika behandlingar behövs inom en tumörgrupp, eftersom flera olika genförändringar kan vara viktiga för just den tumörtypen.
– Det finns ett läkemedel, crizotinib, som är verksamt för var tjugonde patient med icke småcellig cancer. I Stockholm har man haft en patient under de senaste åren. Detta ställer nya krav på sjukvården att hantera och utvärdera flera alternativa behandlingar. Vi vet också att olika delar av en tumör kan ha olika genförändringar med olika prognos för patienten. Detta kan delvis förklara att behandling inte alltid är framgångsrik, sade han.
Tumörer har många DNA-skador, vilket innebär att cancerceller är stressade och sårbara. Thomas Helleday hoppas på att man kan hitta substanser som så att säga kan ”knuffa tumörceller över kanten” så att de dör – med substanser som inte skadar de friska cellerna.
– I stället för att slå mot specifika genförändringar slår vi mot mekanismer som är gemensamma för alla tumörceller, sade han.
Bilder
Molekyler. Foto: PhotoDisc 72 Volumes Professional Science (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Bildcollage från seminariet. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)
