På sikt vill den oberoende stiftelsen Forska!Sverige fördubbla de offentliga investeringarna i medicinsk forskning så att de sammanlagt uppgår till 4 öre av varje vårdkrona. Stiftelsen sammanfattar sina förslag i nio punkter inför den proposition regeringen ska presentera hösten 2016 om forskning och innovation. Vidare föreslås att propositionen även ska lyfta fram villkoren för den högre utbildningen.
En grund för förslagen från Forska!Sverige är att investeringar i medicinsk forskning lönar sig. Exempelvis en brittisk studie visar att satsningar mot hjärt-kärlsjukdom är samhällsekonomiskt lönsam tack vare ökad BNP och minskade kostnader för ohälsa. En svensk studie har visat att hjärtforskning har bidragit till att skjuta upp eller förhindra 150 000 dödsfall i hjärtinfarkt i landet under de senaste 30 åren.
Höj kvaliteten
Anna Nilsson Vindefjärd
Stärk ledarskapet
En förutsättning för ett starkt ledarskap på landets lärosäten är att ämnesvetenskaplig kompetens säkerställs i institutionsledningarna. Stiftelsen vill även se att alla tjänster utlyses öppet och brett eftersom ökad konkurrens leder till högre kvalitet. Incitament bör utvecklas som stimulerar samverkan både inom och utom akademin med näringsliv och offentlig sektor. Även geografisk, intellektuell och social mobilitet ska stimuleras. Både basfinansiering och anslag till meriteringstjänster föreslås öka kraftigt. Hög kvalitet på utbildningen är en nödvändig förutsättning för att forskningens kvalitet ska kunna höjas. Om man knyter ihop utbildning och forskning ges studenterna bättre möjlighet att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och en bättre förmåga att kritiskt värdera och tillämpa ny kunskap.Personliga incitament
Idag bromsas ofta klinisk forskning genom att det inte finns tillräckligt med tid till forskning. Därför behövs personliga positiva incitament för de som vill bedriva klinisk forskning. Detta är ett ansvar för både regering och landstingen/regionerna. Det behövs karriärtjänster för disputerad sjukvårdspersonal inom sjukvården, anser stiftelsen. Sådana kan bidra till ett klimat där goda idéer tas tillvara och tillämpas i vården. Den nyetablerade så kallade 7-gruppen med FoU-chefer från landsting och regioner tillsammans med universitetsdekaner med klinisk erfarenhet kan utnyttjas för lokal förankring. En nationell och regional struktur för kliniska studier är under uppbyggnad (läs artikel). Stiftelsen understryker vikten av att hela förslaget från utredningen Starka tillsammans förverkligas. Andra förslag är att internationellt marknadsföra Sveriges goda förutsättningar för att driva kliniska studier och att det utvecklas en gemensam patientbas för akademin, privat och offentlig verksamhet.Skärp lagen
Forska!Sverige vill att regeringen inför stärkta krav på utvärdering av behandling, utbildning och forskning inom vården. Patientsäkerhetsåtgärder uppmuntras och därmed kan vården allt mer flytta fokus från åtgärder till prevention. Paragraf 26b i Hälso- och sjukvårdslagen bör skärpas så att kommuner och landsting ska medverka och ge förutsättningar för forskning för kunskap som endast kan tas fram i en reell vårdmiljö. Idag lyder denna paragraf så här: ”Landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna skall i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. Lag (1996:1289).” Stiftelsen föreslår att regeringen ställer krav på att universitetssjukvård ackrediteras och att utbildning, forskning, sjukvård och samverkan med andra intressenter följs upp och utvärderas. För att bli ackrediterade måste sjukvården ha en forskningsstrategi, kombinationstjänster för flera professioner på alla nivåer, en infrastruktur för klinisk forskning, kliniska prövningar och implementering av ny kunskap i vården. En majoritet av ledningspersoner bör ha disputerat och forskat. Med detta uppfyllt kan sjukhuset vara en nod för klinisk forskning även utanför universitetssjukvården.Skapa enhetligt e-hälsosystem
Ett nationellt e-hälsosystem som knyter samman registerdata, biobanksinformation och journaldata vore en mycket viktig infrastruktur för forskning och skulle bidra till högre kvalitet, mer jämlikhet i vården och öka Sveriges konkurrenskraft. 500 miljoner kronor bör satsas per år i stöd till registren. Som en sista punkt på förslagslistan föreslås att Sverige inrättar specialiserade centra för forskning och behandling av folksjukdomar. Både Storbritannien och Danmark har byggt ekosystem för Life Science som kan vara förebilder. Ledgångsreumatism och hjärtflimmer ges som exempel på sjukdomar som kunde användas för pilotverksamhet. Inom båda har Sverige redan en stark behandlingstradition och världsledande forskning. Det finns dessutom redan både nationella och internationella samarbetsinitiativ man kan bygga vidare på.FAKTA/Forska!Sveriges förslag
- Förändra struktur och underlag för statens stöd till forskning vid lärosäten.
- Justera meriteringssystemet
- Skapa karriärtjänster för klinisk forskning
- Stärk uppbyggnaden av en samordnad infrastruktur för forskning och kliniska studier
- Kräv utvärdering av behandling, utbildning och forskning inom vården
- Inför ackreditering av universitetssjukvård
- Satsa på digitalisering
- Utöka satsningen på nationella databanker, biobanker och kvalitetsregister
- Skapa specialiserade forsknings- och behandlingscentra