Sverige kan bli bättre på att dra nytta av medicinsk forskning i händelse av kris, enligt en rapport från Forska!Sverige.
För att kunna möta hälsohot som den pågående Coronapandemin krävs stark forskning och utveckling, konstaterade Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare på Forska!Sverige. Hon inledde konferensen med att lyfta forskningens roll hittills under pandemin när det har gällt att identifiera orsaken till sjukdomen och sjukdomens förlopp, utveckla tester för diagnos och smittspårning och utveckla metoder och behandling vid allvarlig covid-19.
Inte minst hade den rekordsnabba utvecklingen av vacciner mot covid-19 inte hade kunnat ske utan den molekylärmedicinska forskningen om dna-strukturen som startades på 1950-talet, eller teknikutvecklingen inom gensekvensering som inleddes på 1980-talet, eller forskningen på tidigare coronavirus som SARS och MERS.
– Så vi kan konstatera att fri forskning är som viktigast före en kris, för att kunna förmedla en väg ut ur krisen. Därför krävs satsningar på långsiktig och bred forskning för att öka vår beredskap inför framtida och ännu okända kriser, sade Anna Nilsson Vindefjärd.
Tio åtgärder inför nästa kris
Forska!Sverige har tillsammans med 34 organisationer från akademi, vård, näringsliv, profession, patient- och andra intresseorganisationer utrett hur möjligheten att bedriva och dra nytta av medicinsk forskning sett ut under pandemin. Resultatet, i form av en rapport, överlämnades till regeringen i slutet av april. I rapporten identifieras 10 åtgärdsförslag för att bättre kunna dra nytta av forskning och utveckling i händelse av kris.
Förutom ökad finansiering till fri forskning och långsiktiga satsningar på forskningsinfrastrukturen lyfter rapportförfattarna bland annat vikten av att stärka forskningskompetensen inom vården.
– All legitimerad personal borde ha en lagstadgad rätt till fort- och vidareutbildning. Jag tror att det är en viktig fråga framåt, sade Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott, som var en av de inbjudna talarna på konferensen.
Marie Morell (M), ordförande i sjukvårdsdelegationen på Sveriges kommuner och Regioner SKR, fyllde i:
– Forskning kan inte ske med någon enstaka professor som sitter inspärrad i ett litet rum eller labb, det måste genomsyra hela verksamheten.
Klinisk forskning viktigt under kris
En av slutsatserna i rapporten är att patientnära studier måste kunna bedrivas även i krisläge. Rapportförfattarna efterlyser system för att snabbt kunna bygga upp register vid kris, möjligheter att kunna göra kliniska studier på distans och åtgärder som gör det lättare för befolkningen att delta.
– Vi föreslår att regeringen ger regionerna i uppdrag att informera befolkningen om vilka kliniska studier som pågår, och inför en funktion där patienterna kan anmäla sitt intresse för att delta. Det är många patienter som vill vara med och bidra, konstaterade Lise Lidbäck, ordförande i Neuroförbundet.
För att kunna agera effektivt i hälsokriser krävs nationell samordning av hälso- och vårddata, framhåller organisationerna bakom rapporten. Inte minst behöver patienterna involveras mer när det gäller att bidra till insamling av vård- och hälsodata.
– Det ska vara lika enkelt att bli datagivare som att vara blodgivare. Du ska kunna förstå hur dina data kommer till nytta, du ska kunna se dina samtycken, återta samtycken men det ska också finnas transparens i hur dina data används. För det bygger trovärdighet, sade Daniel Forslund, ordförande (L) för beredningen för digitalisering på SKR.
För att åstadkomma det teknikskifte som behövs för att kunna skapa en gemensam datalagring av vård- och hälsodata krävs gemensamma principer för statliga myndigheter, kommuner och regioner. Förhandlingar med regeringen ska ske i höst, berättade Daniel Forslund.