Forskningsparken som ger grund för morgondagens exportintäkter

1 400 personer förlorade sitt jobb när AstraZeneca lade ner sin forskning i Södertälje. Men tämligen snabbt började nya idéer och nya företag spira i den Biovation Park som tog över lokaler, laboratorier, instrument och ett antal läkemedelskandidater. Med ett starkare och långsiktigt engagemang för en stärkt produktionsinriktad forskning från regering och riksdag kan Sveriges positioner som Life Science-nation flyttas fram ännu mer. Den 2 februari 2012 kom beskedet att AstraZeneca skulle lägga ner hela sin forskning och utveckling i Södertälje. Beskedet kom som en överraskning, säger Janet Hoogstraate som då arbetade på AstraZeneca. Idag arbetar hon med att utveckla ett nytt ekosystem för Life Science på Biovation Park som har en växande verksamhet inom de lokaler som tidigare var AstraZenecas. – Många hade förväntat sig ytterligare nerdragningar men att allt skulle läggas ner kom som en total chock för de flesta. Så det var många tårar den dagen, säger hon. Men när tårarna hade torkat och den första chocken hade lagt sig kom funderingarna igång hos många av som berördes. Vad skulle hända med svensk Life Science? Ett par år tidigare hade AstraZeneca lagt ner i Lund och nu Södertälje. Kunde man verkligen lita på de vackra orden om att företaget skulle satsa på Mölndal som företagets sista stora forskningsanläggning i Sverige? I mars 2013 meddelades att Mölndal skulle bli en av tre globala forskningscentrum i företaget. 2014 öppnades en biohub för forskningssamarbete med andra företag. – Att företaget nu också börjat bygga en ny fabrik för produktion av biologiska läkemedel i Södertälje är ytterligare ett mycket positivt besked för svensk Life Science, säger Janet Hoogstraate.

Starta eget-funderingar

Ganska snart efter att beskedet gavs de som sades upp på grund av nedläggningen möjligheter att starta eget. Det var i samarbete mellan AstraZeneca, Södertälje kommun och företagsinkubatorn UIC Södertälje. Avgångsvederlagen från AstraZeneca och stöd från UIC gav tid och en ekonomisk bas att utveckla sina affärsidéer. Nedläggningen genomfördes resolut och i slutet av 2012 hade alla uppsagdas anställningar upphört. – Det var viktigt för AstraZeneca med ett snyggt avslut och att banden klipptes snabbt. Man ville inte ha en utdragen process eftersom man hade sett från till exempel Lund att det blir dyrt med ett långt utdraget avslut, säger Anders Andersson, projektledare och facility manager på Biovation Park och tidigare anställd på AstraZeneca. Att banden klipptes helt 2012 har dock inte hindrat att en del av de nya företagen inom Biovation Park idag har affärsmässiga relationer med den tidigare arbetsgivaren. – De som idag har avtal med AstraZeneca har själva upparbetat dem på affärsmässiga grunder och inte av andra skäl, säger Janet Hoogstraate.

Lokaler, instrument och läkemedelsprojekt

I juni 2013 köpte utvecklingsbolaget Acturum Development (som äger och driver Biovation Park) kontorslokaler, laboratorier och utrustning i området Snäckviken och ett halvår senare även ett par hus av AstraZeneca i Gärtuna-området. I köpet ingick även 14 läkemedelsprojekt som inte passade in i AstraZenecas satsning på färre terapiområden. – Inom ett halvår var sju, åtta företag igång, varav de flesta jobbade vidare med tjänster som de tidigare jobbat med som anställda. Det var väldigt roligt att få vara med om att lokaler och utrustning kommer till användning i stället för att stå och förfalla, säger Janet Hoogstraate. En del företag kom igång snabbt tack vare tillgång till dyra instrument till låg kostnad. De dyraste kostar tiotals miljoner kronor, och det kan vara svårt att finansiera för ett nystartat litet företag. Rabatterade hyror eller att flera företag kan dela på kostnaden för tillgång till dyra databaser är andra fördelar för småföretag i ett kluster som Biovation Park. Samarbeten med andra småföretag underlättas av att man arbetar nära varandra och under samma paraply. – Ibland kan fyra företag samarbeta med ett projekt även om det bara är ett företag som utåt har kontakter med kunden. Det finns också samarbetsprojekt kring delar av de 14 läkemedelskandidaterna som vi köpte ut, säger Anders Andersson.

Växtkraft

Sedan starten har Biovation Park växt. – Idag har vi 36 företag och institut här. Många företag har några få anställda medan de största har runt 45 anställda. För Parken vore det ett fantastiskt bra dragplåster om något stort läkemedelsföretag skulle flytta sitt Sverigekontor hit. Idealstorleken vore cirka 100 företag inom Life Science och kringtjänster som behövs. För helheten vore det trevligt också med ett café som serverar bagels, säger Janet Hoogstraate. Utöver företag inom och utanför Life Science är diabetesforskare från Södertälje sjukhus verksamma inom Biovation Park. Totalt, inklusive anställda inom Scanias IT-avdelning, har kring 750 personer arbetsplatser i AstraZenecas gamla lokaler. – Taket för antal personer ligger åtminstone inte lägre än de 1 400 som jobbade här under AstraZeneca-tiden, så än finns plats för fler företag, säger Anders Andersson.

Staten kan göra mer

Staten kunde ha agerat mer offensivt och mer långsiktigt för Life Science i Södertälje, tycker Anders Andersson och Janet Hoogstraate. Förra regeringens forskningsindustrielle samordnare Lars Leijonborgs insatser var viktiga den första tiden efter beskedet om nerläggning. Från båda politiska blocken har man inhämtat information om verksamheten. – Visst är stöd till grundforskning viktigt, men man måste sedan omvandla innovationer till något som ger skatte- och exportintäkter. Produktionen i Södertälje ligger i framkant med en tiondel av Sveriges exportvärde. Forskningen här är mer tillämpad och ligger närmre produktionen. Det behövs också eftersom många bra idéer flyttar utomlands i stället för att de utvecklas till produkter i Sverige. De verkliga innovationerna är de som skapar värde, säger Janet Hoogstraate.

Från vänster Anna Svensson, Mia Nilsson, Dan Sunnemark, Anders Dahlstrand, Anders Andersson och Janet Hoogstraate. Foto LIF, Sten Erik Jensen

Två företag i Biovation Park Offspring Biosciences bildades av fyra personer (från vänster på bilden Anna Svensson, Mia Nilsson, Dan Sunnemark och Anders Dahlstrand) som arbetade med histopatologiska tjänster inom AstraZeneca. Inte bara i Sverige råder stor brist på patologer och företaget har idag kunder runt om i världen som efterfrågar deras tjänster.    

Martin Ryen demonstrerar en prototyp till ett filter för att rena bort läkemedelsrester i dricksvatten för Anders Andersson och Janet Hoogstraate. Foto LIF, Sten Erik Jensen

Pharem Biotech utvecklar ett filter med enzymer för att ta bort läkemedelsrester från dricksvatten. Företaget har kommit från Uppsala till Biovation Park tack vare samarbetet med UIC. Prototyper utvecklas på lab i Biovation Park och företagets grundare Martin Ryen siktar att komma ut på marknaden om något år. Pahrem Biotech är ett exempel på företag som inte hade något att göra med AstraZeneca tidigare.

 

De flesta har fått nya jobb

Av dem som varslades efter AstraZenecas nedlagda forskning i Södertälje har de flesta fått nya jobb. Men en stor del, 40 procent har lämnat Life Science-sektorn. Det rapporterade LifeScienceSweden i mars 2015. Av ett tusen personer från företaget som kontaktade Trygghetsrådet hade 85 procent fått nya anställningar och 9 procent hade startat egna företag.

Bilder

Huvudbild "händer som pekar". Foto LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Janet Hoogstraate. Foto LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Anders Andersson. Foto LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Offspring Biosciences. Foto LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Pharem Boitech. Foto LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)