En av nyckelfaktorerna för att bryta tillbakagången för svensk Life Science är ett bättre innovationsklimat. Det brister i kunskaper om hur samverkan kan förbättras och det brister i förtroende. I en ny rapport uppmanas regeringen att förbättra innovationsklimatet och inte bara skjuta till nya pengar till forskningen. ”Kaffepengar” till ”brobyggare” kan ge en större utdelning, hävdas i rapporten ”Konkurrenskraften inom svenska Life Science-kluster” som Forum för Health Policy ger ut i samarbete med LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
Life science är en viktig näringsgren som starkt bidragit till välståndet i Sverige. Innovationer som exempelvis pacemakern, strålkniven, dialystekniken och läkemedel mot astma och magsår har bidragit till en gynnsam utveckling. Gemensamt för innovationer i det förflutna är att de sprungit ur ett nära och kontinuerligt samspel mellan forskare, sjukvården och företag. Utan samverkan inga innovationer.
Svenska företag inom life science hade år 2012 drygt 25 000 anställda. Det första decenniet efter millennieskiftet var antalet anställda drygt 30 000. Huvuddelen är samlade kring de tre storstadsområdena, varav Stockholm-Uppsala svarar för hälften av alla anställda.
Svagt i den banbrytande forskningen
Tillbakagången som skett i svensk Life Science när det gäller nya innovationer har skett samtidigt med att samverkan försvårats och försvagats; sjukvården har förändrats och har mindre utrymme för klinisk forskning än förr. Till bilden finns också en ökad internationell konkurrens och omstruktureringar bland de stora globala företagen inom life science.
Som forskningsnation ligger dock Sverige generellt sett bra till i förhållande till folkmängden. Det framgår bland annat av hur ofta svensk forskning citeras i vetenskapliga tidskrifter. Karolinska Institutet rankas högt i internationella jämförelser. Danska, nederländska och schweiziska universitet hamnar mycket längre ner på sådana rankinglistor.
Men när det gäller så kallad genombrottsforskning, de mest uppmärksammade forskningsresultaten, hamnar Danmark, Nederländerna och Schweiz i den absoluta toppen tillsammans med USA och långt före Sverige.
Klustrens potential tas inte tillvara
I rapporten konstateras att så kallade kluster (se faktaruta nedan) har en mycket stor potential men att denna potential ofta inte utnyttjas. Det finns en rad hinder i vägen; allt från bristande kunskaper till bristande metoder att sprida kunskap från den akademiska forskningen till företagsvärlden. Det finns normer, regler och lagar som bromsar samarbete. Ett starkt fokus på vårdproduktion har ofta trängt ut forskningen som en naturlig del i sjukvårdens verksamhet. Allt detta minskar dynamiken i klustren och därmed också innovationskraften.
Rapporten utgår från att den globala strukturomvandlingen inom Life Science kommer att fortsätta. Det innebär ökande konkurrenstryck mot de svenska klustren. Innovationskraften är olika stark i de svenska klustren. Storregionen kring Öresund med Medicon Valley i södra Sverige och östra Danmark räknas som ett av Europas mest konkurrenskraftiga life science-kluster.
Stockholm-Uppsala långt efter Medicon Valley
Idag ligger Uppsala-Stockholm klart efter Medicon Valley och enligt rapporten krävs 17 000 arbetstillfällen i Uppsala-Stockholm för att komma ikapp Medicon Valley. Det finns en handlingsplan för att lyfta Stockholms attraktionskraft, men enligt rapporten saknas idéer om hur ”broar och trafik skall organiseras och initieras för att öka samverkan och resursmobiliteten inom klustren.”
För att minska gapen, hindren, i Life Science-kluster måste brobyggande ha en central del i en innovationsstrategi, enligt rapporten. Det finns flera olika organisationer som arbetar för att stärka ett visst givet kluster i landet, till exempel
Medicon Valley Alliance,
Stockholm Life,
SULS och Uppsala Bio (
läs artikel). Dessa organisationer verkar på olika sätt för att underlätta kontakter i klustren.
Den statliga myndigheten Vinnova har tagit fram nationella program för brobyggande, till exempel
Strategiska innovationsprogram,
VINN Excellence Center och
Vinnväxt. Den 1 januari 2015 tar Vinnova också över offentligt finansierade företagsinkubatorer (
länk till pressmeddelande).
Råd till brobyggare
- I rapporten sammanfattas några råd till brobyggarna:
- Identifiera vilka gap som ska bearbetas först och de aktiviteter som kan få igång trafiken.
- Börja med de lägst hängande frukterna. Bygg förtroende för klustret genom att identifiera punkter där det finns samstämmighet.
- Arbetet med att bygga en klusteridentitet tar aldrig slut.
- Brobyggande handlar om människor och trafik. Att etablera organisationer och nätverk är viktiga men utan människorna ingen nytta.
- Jämför klustret med andra och utvärdera.
- Brobyggandet är enklast från en neutral position. Om det finns en för stor övervikt åt antingen företagshållet eller myndighetshållet så kan det skapa hinder. Klusterorganisationer med sådan övervikt åt det ena eller andra hållet har svårt att attrahera den breda grupp av aktörer som behövs.
Vad är ett kluster?
- I rapporten definieras kluster inom Life Science som en samling av konkurrerande och kompletterande aktörer som interagerar på flera olika sätt:
- I centrum finns det privata näringslivet med allt från små lokala till stora multinationella företag.
- Akademiska institutioner, laboratorier, forskningsorganisationer och industriforskningsinstitut.
- Forskningsparker, inkubatorer och demonstrationsanläggningar (befinner sig i gränslandet mellan näringsliv och forskning).
- Skolor, högskolor (universitet bedriver både utbildning och forskning).
- Kapitalleverantörer, till exempel riskkapitalister, affärsänglar och offentliga fonder.
- Myndigheter och offentliga organisationer som Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Vinnova och landsting.
- Kliniker, sjukhus och andra vårdorganisationer.
- Övriga aktörer som branschorganisationer, handelskammare, klusterorganisationer.
Europa är indelat i 270 geografiska regioner, varav åtta i Sverige. Ledande regionala kluster inom Life Science finns i Belgien, Schweiz, Irland, Danmark och Tyskland. Eftersom antalet anställda väger tungt hamnar Irland högt tack vare många tillverkande företag.
Sydsverige hamnar på plats 15, Stockholm på plats 18 och Uppsala på plats 38 i en rankning av Europas regioner. Högre upp, på plats 4, hamnar Köpenhamnsregionen. Närheten till Köpenhamn bidrar till att Sydsverige kommer högre upp än det annars hade gjort.
Bilder
Händer. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Rapport. Foto: Skärmdump av rapport (omfattas inte av CC. All rights reserved)
