Globala vd:ar: Vaccin kan finnas till årsskiftet

”När kommer vaccinet?” är frågan på nästan allas läppar just nu. Det märks tydligt på det enorma intresset för branschorganisationen IFPMA:s presskonferens där fyra vd:ar för några av världens största läkemedelsbolag berättade om läget i vaccinutvecklingen just nu. 130 medier från hela världen hade anmält sig till torsdagens presskonferens, och frågorna haglade under den nästan 45 minuter långa frågestunden (se hela presskonferensen i efterhand här).

Cheferna för de fyra läkemedelsbolagen på plats – AstraZeneca, Pfizer, Johnson & Johnson och GSK, GlaxoSmithKline – var försiktigt optimistiska när det gäller möjligheterna att få fram ett eller flera fungerande vaccin till årsskiftet eller tidigt under nästa år. Målet är att få fram en miljard vaccindoser per vaccinproducerande bolag. Men de poängterade att även om forskarna i världen gör det omöjliga med att få fram vaccin på så kort tid, så finns det en mängd flaskhalsar innan världens befolkningar kan få tillgång till de livräddande injektionerna.

– Så är det. Även om industrin tar ett stort ansvar för att ingen ska bli lämnad utanför vaccinracet och de som närvarar här arbetar utifrån ett ”non-profit”-perspektiv så kommer det inte att finnas tillräckliga mängder av vaccinet från början, sade Thomas Cueni, generaldirektör för IFPMA (International Federation of Pharmaceutical Manufacurers and Associations)

– Det handlar om enorma mängder vaccindoser, kanske upp till 15 miljarder sådana. Inte ens med de bästa intentioner går det att få till sådana kvantiteter, till att börja med. Det är också otroligt viktigt att se till att vaccinerna är både säkra och effektiva innan de ska börja användas.

AstraZeneca startar fas 3-prövningar i juli

AstraZeneca samarbetar med University of Oxford i Storbritannien och har inlett kliniska studier med vaccinkandiaten ChAdOxx1, ett så kallat vektorvaccin som innehåller en gensekvens från ytproteinet på sars-CoV-2-viruset. Syftet med vaccinet är att kroppen ska känna igen och bygga upp ett immunsvar mot sars-cov-2. I slutet på april inleddes en studie där cirka 1100 friska volontärer i åldrarna 18 till 55 ingår i ett kliniskt försök. I juli ska ett fas 3-försök med 30 000 personer påbörjas i USA.

Pascal Soriot, vd för Astra Zeneca, var förstås hoppfull när det gäller vaccinutvecklingen i samarbetet med University of Oxford, men poängterade att mycket återstår att lösa när det gäller både fortsatta studier och distribution av ett kommande vaccin.

– Fokus nu är på snabbhet, men vi får samtidigt inte vara förhastade. Ett problem är att pandemin är på nedgång i Europa och att det för en del av oss kan bli svårt att hitta volontärer till de kliniska försöken. Men det finns också studier på gång ibland annat Kenya och Sydafrika, sade han.

– Förhoppningsvis kommer det att finnas ett vaccin i slutet på det här året, kanske flera. Det är vad vi alla vill, men jag måste betona att vi inte vet i nuläget vilket vaccin som kommer att fungera, sade Pascal Soriot.

Injektionsflaskor för flera doser?

Både Pascal Soriot och Paul Stoffels, vice ordförande och forskningschef vid Johnson & Johnson, tog upp problemet med brist på injektionsflaskor till vaccinen. En diskussion som är på gång med flera inblandade bolag just nu är om det kan vara möjligt att fylla injektionsflaskor med fem eller tio doser vaccin istället för bara en. Det skulle underlätta för distributionen.

Pfizer samarbetar med bioteknikföretaget BioNTech för att utveckla en vaccinkandidat som är baserad på mRNA-teknik – det är en ganska ny teknik och innebär i korthet att ett budbärar-RNA bär på instruktioner för att tillverka det protein som immunförsvaret ska reagera emot. När detta förs in i kroppen via en injektion tas det upp av cellerna som börjar tillverka proteinet, som sedan skapar ett specifikt immunsvar.

Enligt Pfizers vd Albert Bourla så ska de första faserna av kliniska försök vara klara i sommar, och om allt går väl kan vaccinet börja tillverkas i slutet på året. Han pekade på ett problem när det gäller distribution av detta vaccin i låginkomstländer: vaccindoserna måste förvaras i åtta minusgrader, vilket kan ställa till logistiska problem i till exempel Afrika.

– Men för att vara ärlig så tror jag att den riktigt stora utmaningen är att varenda regering i världen vill ha ett vaccin genast för det egna landet, och de kommer alla att lägga stor press för att hamna först i kön. Det blir en delikat balans att se till att alla får en rättvis fördelning så snabbt det går, och det måste förstås gälla även låg- och medelinkomstländer, sade Albert Bourla.

Har någon av er redan tecknat kontrakt med några olika länders regeringar?

– Nej, det har vi inte. Vi har diskussioner med många regeringar men det finns inga undertecknade kontrakt, sade Albert Bourla.

– Vi är alla med i diskussionerna men målet är att se till att alla i världen får tillgång till vaccinerna, lade Pascal Soriot till.

Samverkar kring global solidaritet

Emma Walmsley, vd för GSK, poängterade att industrin nu är helt ense om behovet är globalt och att alla måste arbeta för att få till de volymer av vacciner som är nödvändiga. Det ska inte bli som vid tidigare pandemier och epidemier – att de rika länderna köper upp allt, lovade hon.

– Vi kommer att samarbeta med GAVI, Gates Foundation och WHO för att också se till att låg- och medelinkomstländer får tillgång. De fattiga länder som har störst behov kommer att få donationer. Ingen av oss förväntar oss någon vinst i nuläget, sade Emma Walmsley.

GSK har ingen egen vaccinkandidat men samarbetar med ett stort antal andra läkemedelsbolag och forskargrupper. Tanken är att GSK ska dela med sig av sin adjuvansteknologi i utvecklingen av lovande vaccinkandidater. Adjuvans är en immunstimulerande tillsats som ökar effekten i ett vaccin.

Hur mycket kan ett kommande vaccin kosta per dos?

– Det är omöjligt att svara på nu. Det vi vet är att behovet är väldigt stort, men vad priset blir vet vi inte. Nu är det stora bekymret tillgången snarare än priset, sade Albert Bourla, Pfizer.