Claes Gustafsson, professor i medicinsk biokemi vid Sahlgrenska akademin inom Göteborgs universitet, är en av initiativtagarna till den nya, västsvenska teknikplattformen OligoNova.
– Med den satsning som nu görs finns alla förutsättningar för Sverige att ta en ledande position i Europa. Det är målsättningen med projektet, säger Claes Gustafsson, professor i medicinsk biokemi vid Sahlgrenska akademin inom Göteborgs universitet.
Han är en av initiativtagarna till OligoNova Hub och pekar på möjligheterna att ytterligare stärka Sveriges position när potentialen för en bred tillämpning av oligonukleotid-läkemedel – som baseras på korta DNA- eller RNA-molekyler - blir allt tydligare.
– USA har starka forskningsmiljöer och framgångsrika företag inom området, men EU kommer starkt. I Sverige finns dels en stor satsning vid AstraZeneca i Mölndal men också en rad framstående akademiska forskningsgrupper spridda över landet., säger Claes Gustafsson.
Finansiering genom 54 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt 48 miljoner kronor från SciLifeLab som nationellt forskningscentrum och Göteborgs universitet gör det möjligt att skapa OligoNova Hub.
Innovationscentret ska säkra tillgången till spjutspetsteknologi för forskare och på så sätt korta processen från vetenskapliga genombrott till nya läkemedel.
Hoppas på många nya jobb
OligoNova Hub kommer att vara en del av SciLifeLabs läkemedelsutvecklingsplattform och placeras intill AstraZeneca i Mölndal inom forsknings- och utvecklingsmiljön GoCo Health Innovation City. Tillväxtförhoppningar i storleksordningen 5 000 jobb, utöver de omkring 7500 som regionens Life Science-bolag sysselsätter idag, knyts till GoCo-satsningen.
AstraZeneca har 2000 medarbetare inom sin forskningsverksamhet i området.
– Göteborg är en av AstraZenecas största forsknings- och utvecklingsanläggningar. OligoNova är ett lysande exempel på den sortens synergier som blir till nytta för både oss och akademisk spetsforskning i vårt område, säger Matti Ahlqvist, platschef på AstraZeneca i Göteborg.
Han pekar på att de satsningar som nu görs har inriktningen att överlappa sjukvård, akademi och privat näringsliv för att skapa en starkare helhet, vilket kraftigt förstärker både en levande livsvetetenskap-miljö och samarbetet i regionen.
– Terapeutiska oligonukleotider är ett mycket viktigt framtidsområde inom läkemedel och en stor, målinriktad satsning som OligoNova kan ha en avgörande effekt på vilken roll Sverige ska ha inom området. Det vi lär oss här kan komma till verklig nytta för patienter över hela världen, betonar Matti Ahlqvist.
AstraZeneca kommer att hyra 700 kvadratmeter i GoCo House, som kommer vara färdigställt i början av 2023.
Samverkan en nyckel
Även Claes Gustafsson lyfter fram samverkanslösningen.
– Utan den finansiella styrkan hade vi inte kunna driva projektet men den transfer av know-how som vi får från AstraZeneca är en absolut förutsättning för att lyckas. Flera goda krafter drar åt samma håll och jag ser det som den stora styrkan i detta projekt.
Med samverkansmodellen kommer akademiska forskare närmare bolag inom life science-sektorn, tillägger Claes Gustafssson.
– Detta kommer bli ännu viktigare när projekteten lämnar OligoNova och går vidare mot kommersiella tillämpningar. Målsättningen med OligoNova Hub är att driva projekt till utlicensiering - alternativt att de projekt som lämnar oss utgör grunden för nya start-up-företag. För att vi skall kunna kalla OligoNova Hub en succé så krävs det att de projekt som passerat plattformen verkligen lever vidare och leder till nytta för nya grupper av patienter.
Cancer och metabola sjukdomar
Terapeutiska oligonukleotider har fram till nu främst kunnat användas vid behandling av barn med sällsynta genetiska sjukdomar.
Men Claes Gustafsson är övertygad om ett användningsområde som snabbt kommer att breddas och vara till nytta inom exempelvis cancerområdet och olika metabola sjukdomar.
– Breda tillämpningar kommer. EU har nyligen godkänt ett läkemedel som används för att sänka blodfetter. Med det sagt, så får vi inte glömma de ovanliga sjukdomarna. Att kunna hjälpa grupper av patienter för vilka terapimöjligheter tidigare helt saknats är en viktig målsättning för oss, säger Claes Gustafsson.
Grunden för de nya läkemedlen är en ökad förståelse för hur terapeutiska oligonukleotider kan styras till särskilda celler i kroppen. Ofta går det även förhållandevis snabbt att utveckla molekylerna och med en enkelhet att producera dem i stora mängder som ytterligare en fördel.
Claes Gustafsson menar att det saknas egentliga gränser för tillämpningsområden med tillägget att det fortfarande finns vetenskapliga utmaningar som måste lösas.
– Det handlar till exempel om att utveckla nya metoder för riktad leverans av terapeutiska oligonukleotider till specifika vävnader och celler. Med stöd från SweLife och Vinnova har vi kunnat samla ledande svenska forskare inom området. Vi hoppas att deras arbete skall leda till genombrott som gör att tillämpningsområdena för denna typ av terapier kan breddas ytterligare, säger Claes Gustafsson.