Sommaren 2015 presenterades ”Agenda för hälsa och välstånd” av stiftelsen Forska!Sverige, som har en medlemsförening med 33 aktörer från sjukvården och närliggande verksamheter.

En poäng med Agenda är att stiftelsen har formulerat 14 konkreta förslag med handlingsplaner. Sedan starten genomförs en årlig avstämning om vad som hänt med förslagen. Statusrapporten för 2018 presenterades på ett seminarium på Riksdagshuset den 14 november. Medarrangör var Rifo, Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare.

För de 14 förslagen sammanfattas status med grönt, gult eller rött ljus. I årets sammanfattning har fyra förslag fått grönt ljus vilket betyder att förslaget genomförts. För två av förslagen ges rött ljus, vilket innebär att beslut saknas. Gult ljus innebär att ett arbete med förslaget pågår. För åtta av förslagen ges en gul statusmärkning.

I sin inledning lyfte Betty Malmberg, riksdagsledamot (M) och ordförande för Rifo, att det lite är ”som att Forska!Sverige jagar oss som sitter med politiken med blåslampa”.

– Men det är en välbehövd uppföljning om hur långt vi faktiskt har kommit på det viktiga området Life Science. Systematisk uppföljning och utvärdering är inte en politisk styrkegren måste jag erkänna, så därför har rapporterna ett mycket stort värde, sade Betty Malmberg.

Vill stärka vård och välstånd

Bland medlemmarna i Forska!Sverige finns bland annat landsting och privatdrivna vårdgivare, universitet, patientföreträdare, företag inom läkemedel och medicinteknik, branschföreningar, fackliga organisationer och forskningsfinansiärer. Syftet är att långsiktigt förstärka förutsättningarna för forskning, vård och företagande inom Life Science. Generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd gick genom statusrapporten och modererade även panelsamtal.

De 14 förslagen är uppdelade i fyra grupper, målområden. De handlar om excellent forskning och utbildning, en kvalitetsdriven vård med patienten i fokus, en nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling som underlättar insamling, användning och delning av data för att förbättra hälsa, samt ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat.

Generellt sett har den avgående regeringen prioriterat Life Science, anser Forska!Sverige. Den tillsatte en nationell samordnare, Anders Lönnberg, som presenterade flera förslag i linje med Agenda för Sveriges förslag. Regeringen har också inrättat ett Life Science-kontor som leds av den nuvarande nationelle samordnaren Jenni Nordborg.

Positivt är även initiativ som ett nationellt program för proteinforskning och utveckling, ett tioårigt forskningsprogram och antibiotikaresistens, en testbädd för produktion av biologiska läkemedel och insatser för att Sverige ska ligga i framkant av precisionsmedicin.

Anslag till universitet räcker inte

Basanslagen till universitet och högskolor har höjts, men räcker det?

– Basanslagen är för låga och det finns en oro hos universiteten att inte kunna leva upp till målen om excellent forskning. Ett tvärrött område är karriärtjänster för klinisk forskning där inga beslut tagits trots att sådana tjänster behövs. Trots flera utredningar har inget hänt, sade Anna Nilsson Vindefjärd.

Katrine Riklund, prorektor vid Umeå Universitet, betonade att för att uppnå excellens måste man tidigare förena forskning och utbildning. Forskningens infrastruktur har stora utmaningar och med infrastruktur menade hon inte bara utrustning utan även mänsklig kompetens.

– Data i vården måste samlas in mer strukturerat. Sedan vill jag som läkare betona hur oerhört viktig digitaliseringen är. Det är i högst grad en verksamhetsfråga och inte bara en teknisk fråga, sade hon.

Fond för innovationer saknas

Ett förslag som relativt snabbt fick grönt var ackreditering av universitetssjukhusvården som genomfördes 2016. Ett förslag som är rödmarkerat för närvarande är inrättandet av en särskild fond för introduktion av innovativa metoder. Denna fråga kan få en lösning när den pågående utredningen om finansiering, subvention och prissättning på läkemedel presenterar sitt betänkande inom kort.

När vården är ojämlikt fördelad så kan det noteras i kvalitetsregistren, sade Anders Sylvan, fram tills nyligen landstingsdirektör i Västerbottens läns landsting.

– Vi har en väldigt bra koll på spridningen av resultat. Där får vi också incitament för en kvalitetsutveckling. Jag beklagar att statens engagemang för kvalitetsregistren trappas ner liksom det ekonomiska åtagandet och ambitionsnivå. Det är med dem vi kan driva på en mer jämlik och kvalitetsdriven vård, sade han.

2 öre mer per vårdkrona till forskning!

Tobias Alfvén är vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

– Av varje krona som läggs på vård är det bara 2 öre som går till forskning. Det är för lite. Långsiktigt vill vi se en fördubbling till 4 öre och det är ett realistiskt mål. Forskande kliniskt verksamma är en förutsättning för att innovationer ska börja användas i vården och därför behövs särskilda tjänster. Jag vill inte dra det så långt som att kliniskt verksamma forskare är en utdöende art, men de är åtminstone rödlistade. När primärvården ska byggas ut är det nödvändigt att forskningen inte glöms bort, sade han.

En annan angelägen fråga menade Tobias Alfvén är att medicinsk forskning länkas till de 17 globala hållbarhetsmålen som siktar på år 2030.

– För att nå målen krävs ny innovativ forskning , både renodlad medicinsk men också tvärvetenskaplig forskning, sade han.

Inom område 3 ges grön markering på förslaget att tillsätta en arbetsgrupp för nationell samordning och kvalitetsutveckling bland annat efter lanseringen av regeringens vision för e-hälsa 2015. Flera åtgärder har vidtagits för att stärka databanker, biobanker och kvalitetsregister och därför gulmarkeras detta.

Lättare skatter

Inom område 4 ges grön markering till förslagen om att skapa specialiserade forsknings- och behandlingscentrum och tillgång till kapital för små växande företag. Bolagsskatten sänks den 1 januari och andra lättnader, som beskattning av personaloptioner för att underlätta rekrytering av nyckelpersoner för små företag, har genomförts. 2016 kom en nationell upphandlingsstrategi som bland annat syftar till innovationsupphandling blir ett självklart inslag.

Anders Blanck är VD för LIF – de forskande läkemedelsföretagen. Internationellt är Life Science en av de viktigaste framtidsfrågorna för välståndsutvecklingen i världen tillsammans med miljöteknik och digitalisering. Många länder gör stora satsningar för att stärka de egna länderna.

– Därför är det glädjande att också Sverige har prioriterat Life Science. Mycket går åt rätt håll, men mer finns att göra för att stärka näringslivets förutsättningar. Det handlar om skatter, utbildning och kompetensförsörjning. Det är otroligt viktigt att Sverige får en nationell långsiktig och sammanhållen nationell strategi för Life Science. Vi ska internationellt visa Sveriges långsiktiga ambitioner.

– Vi tror att Life Science-kontoret i näringsdepartementet är väldigt viktigt. Lika viktigt är det bemannas, får tillräckligt med resurser och personal och får ett mandat att koordinera som är mycket viktigt med tanke på Sveriges komplexa organisation med regioner, landsting, kommuner och myndigheter. Hur allt detta koordineras blir otroligt viktigt, sade Anders Blanck.