Årets Sjöbergpris i medicin går till den algerisk-amerikanska forskaren Miriam Merad. Hennes upptäckter banar väg för helt nya cancerbehandlingar.
Att vårt eget immunförsvar kan användas för att bekämpa cancer är känt sedan länge, och flera så kallade immunterapier används i dag mot bland annat vissa former av hudcancer, bröstcancer och leukemi. De immunceller behandlingarna huvudsakligen riktat in sig på tillhör den gren av immunsystemet som kallas lymfoida celler.
Men onkologen och immunologen Miriam Merad har upptäckt att även immunsystemets andra stora gren, de så kallade myeloida cellerna, kan spela en viktig roll vid cancer. För sitt arbete får hon årets Sjöbergpris, en miljon amerikanska dollar, varav 100 000 är ett personligt pris och resten går till forskningen.
Städar bort bakterier och döda celler
I gruppen myeloida celler finns bland annat makrofagerna, mest kända som ett slags städarceller som rensar bort bakterier och döda eller felaktiga celler. Miriam Merad har upptäckt att makrofagerna kan ha helt andra funktioner, och faktiskt motverka kroppens övriga immunförsvar i närheten av en tumör. Där kan makrofagerna reagera på signalämnen från tumörcellerna, och själva producera ämnen som påverkar framför allt kroppens T-celler.
T-cellerna skulle normalt attackera tumören men hålls tillbaka. Makrofagerna fungerar då som ett slags dubbelagenter som agerar på tumörens uppdrag.
– Jag har arbetat i tjugo år med att förstå makrofagernas roll och utveckla modeller för dem för att lista ut hur vi kan hitta sätt att påverka dem. Om vi kan överföra vår kunskap till läkemedel tror jag de kan bli mycket kraftfulla, särskilt i kombination med andra behandlingar. Jag är så glad för Sjöbergpriset som verkligen kommer kunna öka tempot i mitt arbete, säger Miriam Merad, professor i cancerimmunologi och verksam vid amerikanska Icahn School of Medicine at Mount Sinai, i en intervju för Life-time.
Studier på möss visar lovande resultat
Redan för tjugo år sedan gjorde Miriam Merad en upptäckt som kullkastade tidigare kunskap om makrofager. Den tidigare uppfattningen var att de bildades i blodsystemet, och förflyttade sig till vävnaderna. Merad visade att cellerna tvärtom lever permanent i olika organ och vävnader, och utvecklas där redan under fosterstadiet.
Upptäckten om makrofagernas ursprung var ren grundvetenskap och hade inget med medicinska behandlingar att göra, men den stärkte Merads intresse. Det ledde henne vidare till en omsorgsfull kartläggning av cellernas beteende och vilka av deras gener som var aktiva i en frisk kropp respektive vid cancersjukdom. Nästa steg var upptäckten att makrofagerna närmast tumören faktiskt bidrar till sjukdomen.
Urban Lendahl, professor i genetik vid Karolinska Institutet och medlem av Sjöbergpriskommittén vid Kungliga vetenskapsakademin, lyfter fram Miriam Merad som en av de absolut främsta forskarna på sitt fält.
– Den myeloida delen av immunförsvaret har inte varit så utforskad tidigare. Merad har studerat cellerna så noga att hon funnit skillnaden mellan normala celler och sådana som arbetar å tumörens vägnar. Det betyder att hon kunnat hitta nya behandlingsvägar som krymper tumören. Även om hon hittills främst hunnit studera detta i möss så ser det väldigt lovande ut, säger Urban Lendahl till Life-time.
Behandling av makrofagerna ett sätt att förebygga cancer
Nu planerar Miriam Merad ett projekt om förebyggande terapier mot cancer i ålderdomen, riktade mot makrofagerna.
– Ålder är ju den främsta riskfaktorn för cancer. Som äldre har man genetiska mutationer i många vävnader, vilket kan leda till att cancer utvecklas. Nu har vi förstått att makrofagerna bidrar till risken. När vi åldras ackumuleras nämligen också makrofager som är lite felreglerade, lite inflammatoriska, med fler mutationer, säger Miriam Merad.
Hon beskriver det som att ett slags ”för-cancer” bildas, som är svår att angripa direkt. De felaktiga makrofagerna skulle kunna vara enklare att komma åt.
Miriam Merad och hennes forskarlag vill utforma ett slags poängskala för att bedöma risk hos individer, byggd på bland annat ålder, rökning, boendeplats och nivån av inflammatoriska markörer i kroppen. Om en person får över en viss poäng skulle cancerrisken betraktas som hög, och en förebyggande behandling kunna sättas in. Forskarlaget har funnit några molekyler som verkar spela roll i makrofagernas felaktiga arbete vid åldrandet.
– Vi vill inte eliminera makrofagerna, men blockera deras förmåga att skapa sjukdom. Det skulle vara otroligt spännande att prova i äldre patienter, och jag vill använda Sjöbergpriset till att fortsätta på det spåret, säger Miriam Merad.
Dagens immunterapier kallas ibland för ett fjärde ben i behandlingen av cancer, vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. Ofta kombineras flera behandlingssätt.
– Tumörer tenderar att utveckla resistens mot läkemedel och då gäller det att ha fler verktyg i lådan. Jag tror att immunterapier blir väldigt viktiga i framtiden. Även om man inte alltid kan bota, kan en del cancerformer kontrolleras i många år med god livskvalitet för patienten, och det är ju också ett stort framsteg, säger Urban Lendahl.
”Folk säger att jag är energisk – då skulle de se mina föräldrar”
Miriam Merad föddes 1969 i Paris men växte upp i Algeriet, som blev självständigt 1962. Båda hennes föräldrar var läkare och mycket engagerade i att bygga upp såväl medicinska institutioner som utbildningar i det unga landet. Miriam och hennes syskon växte i stort sett upp på sjukhuset – det hände att Miriam och hennes lillasyster sov där, när föräldrarna hade jour.
– Jag kände verkligen deras passion för arbetet. De klagade aldrig över att uppgiften var svår utan jag såg bara deras glädje och engagemang. De lärde oss barn: du ska tjäna samhället och dina medmänniskor, då kommer du själv finna mening och glädje i livet. Aldrig har de uppmanat mig att ta det lugnt och inte jobba så hårt. Folk säger att jag är energisk – då skulle de se mina föräldrar, haha!
I dag är föräldrarna 84 och 85 år, och arbetar fortfarande.
När Miriam Merad fick samtalet om att hon tilldelats Sjöbergpriset hade hon bara timmar tidigare haft kontakt med kollegor om en klinisk studie hon ville göra, men saknade finansiering för. Det är svårt att få anslag när man forskar om just förebyggande behandlingar, enligt Miriam Merad. Det är lättare att se snabba resultat och för investerare att få tillbaka kapitalet när någon skapar en behandling för en sjukdom, än när man hindrar sjukdomen från att uppstå.
– Jag sa till mina kollegor att jag behövde någon som hade en vision – och så fick jag samtalet från Sjöbergstiftelsen. Jag kunde ringa tillbaka till dem och berätta att jag hade en lösning. Det var ett så fantastiskt lyckligt ögonblick! I ett slag ändrade priset hela teamets perspektiv. När någon väl börjat investera, vågar andra följa efter. Nu kommer projektet att bli av.