Många personer med förmaksflimmer löper stor risk att drabbas av stroke. Ändå får drygt hälften inte den proppförebyggande behandling som de behöver. Vid Universitetssjukhuset i Linköping har ett datoriserat kliniskt beslutsstöd testats för att hitta patienter i behov av behandling. Syftet är att minska antalet fall av stroke.
År 2013 registrerades 25 000 vårdtillfällen för akut stroke, den tredje vanligaste dödsorsaken i vårt land. Många av de som drabbas lider av förmaksflimmer.
– Den här gruppen av patienter har fem gånger högre risk att drabbas av stroke. Många drabbas också mer allvarligt, vilket innebär ett stort lidande för patienten, men också stora kostnader för samhället, säger Lisa Rander Guldstrand, sjuksköterska och nationell samordnare för
Auricula, nationellt kvalitetsregister för patienter med förmaksflimmer.
Enligt dagens
nationella riktlinjer (remissversion) bör dessa patienter behandlas med proppförebyggande läkemedel (antikoagulantia). Remisstiden pågår till den 31 mars 2015. En slutlig version av riktlinjerna för hjärtsjukvården planeras till hösten 2015.
– Det handlar om en stor patientgrupp. Trots det är det bara ungefär hälften som får behandling. Det skapar en stor frustration bland den vårdpersonal som arbetar inom detta område. Jag upplever också att det finns en önskan om att veta mer om den obehandlade gruppen och varför man avstår från behandling. Här kan beslutsstöd som Stroke Prevention CDS förhoppningsvis ge oss svar, säger Lisa Rander Guldstrand.
Patienter mellan stolarna efter subspecialisering
Trots kunskap och behandlingsmöjligheter hamnar patienter mellan stolarna. En viktig orsak, menar Lisa Rander Guldstrand, är att vården blivit allt mer subspecialiserad med nya rön och behandlingsmöjligheter som ständigt dyker upp.
– Detta ställer stora krav på vårdgivare. Risken finns att möjligheter att påverka riskfaktorer och förebygga ohälsa missas. Där tror jag att IT-system kan vara en del av utvecklingen för ökad patientsäkerhet och bättre vård, säger hon.
Under hösten 2014 testade Kardiologkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping beslutstödet Stroke Prevention CDS (clinical decision support) som med hjälp av journaldata beräknar hur stor risken är för en patient med förmaksflimmer att drabbas av en propputlöst stroke. Beslutsstödet är utvecklat av Cambio Health Care system i nära samarbete med Kardiologkliniken i Linköping.
– Med hjälp av beslutsstödet får den behandlande läkaren hjälp att identifiera patienter som bör värderas med avseende på antikoagulantiabehandling. Systemet använder sig av den information som redan finns i journalen. Om det exempelvis är en patient som uppfyller kraven på behandling, men ändå inte får den, varnar systemet, säger Lisa Rander Guldstrand.
Ökad kvalitet och patientsäkerhet
Carlos Valladares är idag privatpraktiserande specialist i kardiologi och internmedicin och har tillsammans med Cambio Healthcare System skapat och utvecklat Stroke Prevention CDS. Även Lisa Rander Guldstrand har varit delaktig i att testa och utvärdera beslutsstödet och arbetar nu med en vidareutveckling av projektet.
– Jag var vid den tiden ansvarig för förmaksflimmermottagningen på Kardiologiska kliniken i Linköping och såg värdet och behovet av att förbättra behandlings- och beslutsstödet för patienter med förmaksflimmer. Den modul som vi testade i journalsystemet Cosmic var både enkel och praktisk och underlättade på många sätt att identifiera vilka patienter som var i behov av behandling, säger Carlos Valladares.
Det kliniska beslutsstödet ger förutsättningar för en ökad kvalitet och patientsäkerhet, menar Carlos Valladares.
Beslutsstödet är kopplat till läkemedelslistan, vilket innebär att systemet varnar om patienten saknar eller har fel behandling.
– Varje patient skiljer sig åt. Beslutsstödet hjälper till så att rätt patient får rätt behandling och att man håller sig inom indikationerna, säger han.
Vinster för patienter och samhälle
TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har i ett
kunskapsunderlag som publicerades i december 2014 gjort en hälsoekonomisk utvärdering av Stroke Prevention CDS. Beslutsstödet används inte i klinisk verksamhet i dag; fler studier behövs innan det kan implementeras i vården.
– Den här typen av beslutsstöd behöver testas och utvärderas ytterligare innan man kan gå vidare och använda det i klinisk vardag. Det är också viktigt att vården är med i utvecklingsarbetet. Jag kan se stora fördelar med beslutsstödet och att det finns fler områden inom kardiologin som skulle dra nytta av det, exempelvis inom hjärtsvikt och lipidbehandling, säger Carlos Valladares.
Bilder
Datortomografi av hjärnan. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Lisa Rander Guldstrand. Foto: Privat (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Carlos Valladares. Foto: Privat (omfattas inte av CC. All rights reserved)
