Karolinska Institutet fokuserar på ett bättre klimat för innovationskraften

Samverkan med stora företag och strukturer för att hjälpa fram resultat från forskning till färdiga tjänster och produkter. Det är två sidor av Karolinska Institutets verksamhet tillsammans med näringslivet. Ett uttryck för det är viktigt är den tjänst (länk till artikel) som vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet som inrättades 2014. Alexander von Gabain är den förste personen på tjänsten. Han har en bred bakgrund med forskning inom molekylärbiologi, mikrobiologi och genetik (drygt 150 publicerade vetenskapliga artiklar), innehavare av professurer, medgrundare till ett vaccinföretag, ansvarig för privat-offentligt samarbete med läkemedelsindustrin, styrelseordförande för inkubator i Wien där 140 företag startats, och han var fram tills nyligen ordförande för investeringsfonden European Institute of Innovation and Technology (EIT). Under 1980- och 1990-talen var han i omgångar verksam i Umeå och vid Karolinska Institutet. Han ser ett generellt problem för Europa inom Life Science; vi är för dåliga på att omsätta bra forskning, utbildning och affärskunskaper till dynamisk innovation. – Det grundas för få företag och synen på företagande är inte tillräckligt positiv. Rädslan för att misslyckas är stor och det gäller för i samma grad för Sverige som för Tyskland och Österrike. Men i uppdraget för EIT såg jag att det händer en hel del i länder som Polen, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Nederländerna och Sverige. Det finns en entusiasm för att skaffa de rätta verktygen på olika nivåer. Är man optimist kan man säga att vi håller på att fylla glaset som tidigare var halvfullt, säger han.

Inte utnyttjat förutsättningar

I det europeiska perspektivet har Sverige mycket goda förutsättningar för att åter bli framgångsrikt inom Life Science, men har hittills inte lyckats utnyttja dem. – Släpp fri potentialen! Sverige har välskötta universitet, bra forskning och omfattande register med hälsodata. Men olika aktörer som behövs för att stärka innovationskraften är isolerade från varandra, säger Alexander von Gabain. Han saknar systematiska inslag om innovation i utbildningen för läkare, molekylärbiologer eller sjuksköterskor. Studenter borde under utbildningen även få träffa personer från näringslivet. Vid sidan av alla medicinska toppföreläsningar borde det åtminstone ges en föreläsning i veckan som handlar om hur man har gått vidare till innovation och skapat produkter som ger en bättre sjukvård. Flaskhalsarna som håller tillbaka svensk Life Science är flera. – Det korta svaret är bristande styrning, struktur, ansvarsskyldighet och synen på äganderätt. Generellt saknas en tydlighet om vem som är ansvarig. Och det gäller alla nivåer. Ansvarsskyldighet måste finnas på alla positioner i en organisation. Mål ska definieras och sedan ska resultaten mätas. Alexander von Gabain efterlyser mer av det amerikanska synsättet på ledarskap. – Definiera först uppdraget, formulera en strategi, fastställ strukturen och välj sedan medarbetare och motivera dem. Jag ser inte en sådan modell i dagens universitetsledningar. Det finns ett uppdrag, men man har inte förstått att det behövs en struktur för styrningen.

USA föredöme

I USA finns en helt annan medvetenhet och erfarenhet av affärsutveckling än i Europa. I universitetsledningarna finns ofta erfarenhet från företag. I Europa är det fortfarande en större merit i universitetsvärlden att vara en framgångsrik forskare. När han fick tjänsten som vicerektor på KI spelade säkert hans meriter från näringslivsutveckling och innovation en viktig roll. Men det gjorde också att han har publicerat mer än 150 vetenskapliga artiklar. Alexander von Gabain beklagar den inställningen. Det finns briljanta personer som kanske bara publicerat några få artiklar, eller inga, men som är otroligt bra på att genomföra projekt, menar han. När det kommer till affärsskicklighet har den vetenskapliga bakgrunden mindre betydelse. – En av de mest framgångsrika affärerna i Europa var när schweiziska Roche köpte det amerikanska bioteknikföretaget Genentech, som har utvecklat många av Roches framgångsrika läkemedel. Fritz Gerber, dåvarande vd för Roche, som genomförde förvärvet 1990 var nationalekonom och visste lite om medicinsk forskning. Men han förstod att nya biologiska läkemedel inte skulle tas fram i traditionstyngda Basel utan i de nya snabbrörliga bioteknikföretagen som uppstod i Kalifornien på 1980-talet. Fritz Gerber förstod men fick driva genom sin linje under starkt motstånd, säger Alexander von Gabain.

Akilleshäl

Kommersialisering av forskningsresultat är en svensk akilleshäl. Det finns många företag som har få anställda och få som har mer än 100 anställda. – Vi behöver mer dynamik! Ett bioteknikföretag med en idé ska testa den helhjärtat och finansiera och inom några år avgörs det om idén bär eller brister. Vi har idag alltför många hobbyföretag, som hankar sig vidare med olika slags stöd trots att de saknar en egen dynamik. I USA finns många småföretag; några lyckas och växer snabbt. Andra som misslyckas och går i konkurs, men i USA är man bra på att ta tillvara på delar som utvecklas vidare i ett nytt företag, säger Alexander von Gabain. Ett nyinrättat innovationsråd ska stödja innovationskraften på Karolinska Institutet. I rådet finns bland annat representanter för forskning, utbildning, sjukvården, Stockholms läns landsting och länsstyrelse, investerare och läkemedelsindustrin (se faktaruta). Rådet träffas en gång månaden och samordnar innovationsfrågor. Rådet diskuterar till exempel hur idéer kan göras attraktiva för företag inom Life Science och investerare. Avtalen med stora företag syftar till systematiskt samarbete som även kan omfatta utbildning. Karolinska Institutet har tecknat avtal med flera stora läkemedelsföretag som AstraZeneca, MSD, Novo Nordisk och Roche. Alexander von Gabain hoppas också på liknande avtal med medicinteknikföretag, General Electric och Philips, som levererar utrustning till nybyggda Nya Karolinska Universitetssjukhuset. – För att sådana avtal ska få en verklig effekt måste de få fasta strukturer, ledas och utvärderas. Det är i nära konkret samverkan de goda resultaten växer fram, säger han.

Karolinska Institutets innovationsråd består av följande ledamöter:

• Alexander von Gabain (ordförande), vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet, KI.
• Hans-Gustaf Ljunggren, dekanus för forskning, KI.
• Carl-Johan Sundberg, chef för Enheten för Bioentreprenörskap (UBE), KI.
• Maria Lönn, utvecklingsledare för innovation, Länsstyrelsen i Stockholms län.
• Daniel Forslund, innovationslandstingsråd, Stockholms läns landsting.
• Anders Ekblom, ordförande, Karolinska Universitssjukhuset.
• Björn Odlander, grundare, partner, HealthCap.
• Magnus Persson, ordförande, Karolinska Institutet Innovations AB.
• Lilian Wikström, vd, Karolinska Institutet Innovations AB.
• Ken Chien, professor, Institutionen för medicin, KI.
• Katarina Le Blanc, professor, Institutionen för medicin, KI.
• Richard Cowburn, projektledare, Innovationskontoret, KI.

Extra ledamot:

• Linnar Viik, medgrundare Skype, entreprenör, strategisk rådgivare till KI inom IT.

Bilder

Alexander von Gabain. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0). Karolinska Institutet. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0).