Karolinska Institutets nya forskningsbyggnad Biomedicum. Osäkerhet i USA kan leda till att amerikanska forskare söker sig till Europa. KI är ett av universiteten som gör sig redo.
Den amerikanska administrationens hårdföra sparåtgärder och tvångsåtgärder mot amerikanska universitet innebär en möjlighet för europeiska universitet att ta ett kliv framåt och visa att Europa kommer att förbli en säker plats för vetenskap och forskning, framhöll Ekaterina Zaharieva, EU:s kommissionär för startupföretag, forskning och innovation, nyligen.
Hon citerade ett brev från 13 medlemsländer som tidigare uppmanat EU-kommissionen att locka talanger från utlandet och sade att kommissionen jobbar på att ta fram ett särskilt visum för topptalanger såväl som ett system för att hjälpa regeringar och universitet att samordna resurser för att attrahera amerikanska forskare.
Får forskarförfrågningar
Flera europeiska universitet har sedan Trump-administrationen tillträdde lanserat program för att locka till sig amerikanska forskare. Ett av de universitet som särskilt pekas ut i en artikel på sajten Politico är Karolinska institutet.
Efter den senaste tidens utveckling i USA har KI ökat sin beredskap för att svara på förfrågningar som har börjat komma in om möjligheterna att flytta till Sverige, bekräftar Madeleine Svärd Huss som är presschef på KI.
– Vi har till exempel uppdaterat informationen om vilka möjligheter som finns att forska, studera och arbeta i Sverige, och vi har en fortlöpande dialog med kollegor på andra universitet om situationen, skriver hon i en kommentar till Life-time.
Det råder fortfarande stor osäkerhet om hur USA-administrationens beslut kommer att påverka, vi följer utvecklingen noga, men vi måste också vara noga med att inte agera för snabbt och för omfattande, tillägger hon.
KI har bildat en tvärfunktionell resursgrupp med uppdrag att följa, informera om och agera på utvecklingen i USA för att stärka sin beredskap och handlingsförmåga i frågor som är kopplade till USA.
”De exakta konsekvenserna av beslut och aviserade förändringar för internationella samarbeten är ännu osäkra, särskilt eftersom flera beslut har överklagats och nu prövas i federala domstolar. Det är dock troligt att både befintliga och kommande initiativ inom forskning, utbyten och finansiering står inför utmaningar, både på kort och lång sikt”, skriver KI på sin hemsida.
Avslutas i förtid
Men klart är att åtminstone två gemensamma KI-forskningsprojekt har avslutats i förtid. Ett projekt finansieras av USAID som Göteborgs Universitet deltar i, med KI som partner. Ett annat har finansierats av National Institutes of Health (NIH).
– NIH projektet var i sin slutfas, så det blev ingen större påverkan på projektet. Projektet handlade om könskorrigering, vilket med nuvarande prioritering från NIH inte är forskning som man vill stödja, säger Björn Kull.
KI har inte fått besked om några andra projekt som riskerar att upphöra i förtid. Beskeden har hittills inte heller föregåtts av någon dialog.
– Det är en stor osäkerhet. Vi vet inte om det blir fler projekt. Alla forskare som det berör har vi regelbunden dialog med och de har i den mån det går kommunikation med sina samarbetspartners i USA.
Nedskärningar och ändrade prioriteringar som drabbar de amerikanska universiteten kommer att påverka KI indirekt, eftersom deras förmåga att bedriva forskning kommer att minska. KI har en hel del samarbeten med dem och ett problem är att de amerikanska universiteten nu själva är djupt upptagna med att hantera den uppkomna situationen med osäkerheten kring hur de ska prioritera, säger han.
Får mest forskningsfinansiering
KI är den största mottagaren av extern forskningsfinansiering från USA bland svenska universitet. Förra året bidrog amerikanska finansiärer med mer än 122 miljoner kronor till KI:s forskning. Intäkterna kom från federala finansiärer som National Institutes of Health (NIH), Department of Defense (DoD), Centers for Disease Control and Prevention (CDC), och privata stiftelser i landet. Anslagen har ökat kraftigt bara de senaste åren.
NIH tvingades förra veckan säga upp 1 300 medarbetare och har också fått i order från Trump-administrationen att säga upp kontrakt värda 2,6 miljarder dollar.
Troligen sker ett övergripande skifte med konsekvensen att vissa forskningsområden blir mindre prioriterade, som till exempel infektion, vaccin och forskning kopplat till olika perspektiv på kön och kvinnors sjukdomar och hälsa. Däremot cancer och kroniska sjukdomar verkar vara något som man kommer att fortsätta att finansiera, konstaterar Björn Kull.
– Det är ett skifte i prioriteringarna som man får följa, och vara kreativ när det gäller att hitta nya möjligheterna att samarbeta på de områden som nu inte prioriteras. Det är ju viktigt att vi kan fortsätta bedriva forskning inom de områdena. Det kan öppna upp möjligheter i Europa att fortsätta samarbeta med internationella partners inom de områden som inte prioriteras från USA, säger han.