Komplikationer vid typ 2-diabetes kostar miljarder varje år, visar den svenska studien från IHE och Örebro universitet.
Studien, som presenterats på den europeiska diabetesorganisationen EASD:s årliga kongress och i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia är världens hittills största i sitt slag, och är gjord vid IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, och Örebro universitet.
Slutsatsen är att beslut om insatser i hälso- och sjukvården inte bara har betydelse för den enskilde patienten, utan för samhället i stort.
- De beslut man tar i sjukvården här och nu, oavsett om det är i primärvården eller slutenvården, får konsekvenser inte bara för de närmaste veckorna eller månaderna, utan det är så mycket som följer med, säger Katarina Steen Carlsson, forskningsledare vid IHE.
Forskarna fann till exempel att sjukhusbaserad vård för stroke kostade 152 miljoner kronor mer på grund av typ 2-diabetes. Samtidigt innebar sjukfrånvaron 666 miljoner kronor i förlorad produktion.
- Det vi ser i våra data är dels att de med typ 2-diabetes har en klart högre risk för stroke jämfört med normalbefolkningen. Men det är inte hela förklaringen. Just för stroke tycks det som om man har fler sjukskrivningsdagar också, och det gäller både sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, säger hon.
Låg användning av nya läkemedel
Makrovaskulära komplikationer, som stroke och kärlkramp var betydligt vanligare bland personer med typ 2-diabetes jämfört med kontrollgruppen. Även mikrovaskulära komplikationer, som sjukdomar i ögon och kärl, förekom oftare. Det gäller också njursjukdom, i såväl tidigt stadium som kronisk njursvikt.
- Särskilt det senare är kostnadsdrivande, konstaterar Katarina Steen Carlsson.
Varje år som komplikationerna kan skjutas på framtiden är viktiga, framhåller Katarina Steen Carlsson och Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet, som gjort studien.
Enligt Johan Jendle är det hög tid att uppdatera svenska riktlinjer när det gäller behandling med nya läkemedel har en skyddande effekt mot komplikationer.
- Under EASD har det varit mycket diskussioner om underbehandlingen med de läkemedel som bevisat har skyddande effekt mot komplikationer, som SGLT-2-hämmare och GLP-1-agonister, säger Johan Jendle.
Förutom behandling med de nya läkemedelsgrupperna så är det viktigt med insatser som rökstopp, behandling mot höga blodfetter och högt blodtryck, bättre kostvanor och motion.
- Studier visar att om man hanterar alla riskfaktorer så har man ingen överdödlighet i den här patientgruppen jämfört med dem i den åldersmatchade kontrollgruppen, säger Jendle.
Bredare perspektiv behövs
Ökade satsningar på förebyggande insatser som skulle minska förekomsten av komplikationer med så lite som fem procent skulle frigöra 127 miljoner kronor årligen i den sjukhusbaserade vården, och minska produktionsförlusterna med mer än 240 miljoner kronor, enligt författarna.
Enligt Steen Carlsson och Jendle är problemet att kostnaderna för förebyggande insatser ligger på sjukvårdens budget medan konsekvenserna av underbehandling märks i forma av försämrad hälsa och arbetsförmåga. Dessutom märks vinsterna av de insatser som görs idag först om fem till tio år.
- Vår studie stödjer behovet av att ha ett bredare perspektiv på människan än bara de direkta hälsoeffekterna, och se att hälsan har konsekvenser i andra delar av livet, säger Katarina Steen Carlsson.
