Sahlgrenska biobank ska sammanföra alla biobanker i Västra Götaland.
En strukturomvandling av Sveriges biobanker är på gång. I Västra Götaland pågår arbetet med att skapa en gemensam biobank. Sahlgrenska biobank har ett regionalt uppdrag att inventera biobanker på sjukhusen i Västra Götalandsregionen och ambitionen är nu att få med samtliga provsamlingar i regionen till en gemensam biobank.
– Vi vill göra det enklare vad gäller administrativa rutiner och även stärka tillgången till prover, säger Linda Paulson, chef för Sahlgrenska biobank.
Sahlgrenska biobank ger rådgivning i biobanksfrågor och hjälper till med insamling, hantering, lagring och spårbarhet av biobanksprover till forskare inom hälso- och sjukvården och akademin. Nyligen öppnades en biobanksfacilitet på Östra sjukhuset, nära det nyöppnade forskningscentret för barn, Pediatric Clinical Research Center, PCRC (länk till tidigare artikel).
– Det innebär en snabbare hantering och en ökad tillgänglighet av biologiskt forskningsmaterial med hög kvalitet, vart än patienten befinner sig. Det ger oss fantastiska möjligheter. Det är ju annars svårt att få tag på biobanksprover från barn och genom vårt samarbete kan vi trygga och säkra provhanteringen. För att forskningen ska få bästa förutsättningar krävs att de prover som samlas in har hög kvalitet och att klinisk information är kopplad till varje prov. Detta leder på sikt till bättre vård och behandling för barn, säger Linda Paulson.
Ett av många forskningsprojekt som drar nytta av Sahlgrenska biobank är SCAPIS (länk till tidigare artikel), ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lunga som på sikt kan leda fram till olika genombrott där riskmarkörer kan påvisa vem som löper risk att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom.
Nationell modell för biobankning
Linda Paulson har en gedigen forskarkarriär bakom sig. Hon har doktorerat i neurokemi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Efter sin avhandling fortsatte hon med forskning på Arvid Carlsson-institutet och därefter på Rikshospitalet i Oslo.
– Jag lämnade forskarkarriären för att genomgå en projektledarutbildning och startade sedan upp en biobank på universitetssjukhuset i Oslo. När jag kom tillbaka till Sverige fick jag jobbet som chef för Sahlgrenska biobank, säger Linda Paulson.
Sedan i mars i år är hon även chef för Regionalt biobankscentrum (RBC) i Västra Götalandsregionen; ett serviceorgan som stödjer regionen och är kontaktpunkt mellan sjukvård, universitet, läkemedelsbolag och IVO, Inspektionen för vård och omsorg.
Linda Paulson är även representant i det Nationella biobanksrådet (NBR), ett organ som tillsatts av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
– Den strukturomvandling som pågår i Västra Götalandsregionen är en del av ett nationellt arbete som handlar om att införa en nationell modell för sjukvårdsintegrerad biobankning av biologiska prover. I förlängningen kommer det att ge tillgång till ett betydligt större material för forskning genom ett framtida svenskt biobanksregister (SBR) som nu är under utveckling, säger Linda Paulson.
Lika över landet
Kunskapen ökar om de genetiska orsaker som ligger bakom många sjukdomar. Därmed ökar också behovet av att kunna analysera exempelvis blodprover med avancerade molekylärbiologiska metoder.
– Mycket arbete läggs ner på att göra provhanteringen för forskning mer jämförbar över landet. Det har hittills saknats en samordnad nationell infrastruktur och information kring vilka prover som finns sparade i olika system.
I dag läggs omfattande resurser ned i varje enskild forskningsprojekt för att hitta patienter, karakterisera prov och skapa rutiner för provinsamling och hantering och lagring av data. Möjligheten för patienter att medverka i studier påverkas i dag av var de bor och förutsättningarna för att förbättra vården via medicinsk forskning som involverar biobanksprov är inte optimala.
Med stöd från VINNOVA genomför SWElife, i samarbete med Regionala biobankcentrum (RBC) i varje sjukvårdsregion, en satsning på en nationell infrastruktur för provinsamling.
– Målsättningen är att det ska bli lika för alla, oavsett var personen bor i landet. Samtliga prover ska även hanteras och behandlas på samma sätt för att garantera en god kvalitet, säger Linda Paulson.
Ny biobankslag
Det pågår även en utredning för att uppnå en mer ändamålsenlig biobankslag. I maj nästa år ska ett delbetänkande presenteras och senast i december 2017 kommer ett slutbetänkande. Syftet är att se över nuvarande lagstiftning och lämna förslag till en ny lag som kan underlätta utvecklingen och förbättra förutsättningarna för användning av prover och uppgifter i svenska biobanker, för patientens, hälso- och sjukvårdens och forskningens behov.
– Man ska se över hur användning av biologiskt material i biobanker i kombination med olika registerdata, exempelvis befolkningsbaserade register, kan möjliggöras för att internationellt stärka Sveriges konkurrenskraft inom medicinsk högkvalitativ forskning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten upprätthålls.
Biobankslagen skiljer sig också åt från andra länder i Norden. I exempelvis Finland finns möjligheten att samla in prover för forskning, trots att alla detaljer inte är kända.
– Jag skulle gärna vilja se att Sverige får en liknande lag. Vid insamling av forskningsprover måste man i vårt land mycket detaljerat förklara för personen vad som ska undersökas. Det innebär att det inte är möjligt att analysera relevanta delar av redan insamlade prover mot ljuset av nya forskningsresultat, utan att personen ger ett nytt samtycke, säger Linda Paulson.