Vetenskapsrådet har utöver det egna inspelet tillsammans med de andra statliga forskningsfinansiärerna – Vinnova, Forte, Rymdstyrelsen, Formas och Energimyndigheten – lämnat in en samlad bedömning om vad som behövs för att nå regeringens mål om att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. I det gemensamma dokumentet är myndigheterna oroade över att regeringen i sina senaste budgetar dragit ned och omfördelat pengar till forskning och innovation.
För att möta både nutida och framtida samhällsutmaningar krävs i stället betydande satsningar på forskning och innovation, anser myndigheterna. Den statliga delen av de samlade resurserna till forskning bör motsvara 1 procent av BNP, men Sverige når inte detta mål. 2017 motsvarade de statliga forskningsmedlen 0,85 procent av BNP, medan exempelvis Norge nådde en-procentsmålet.
I Vetenskapsrådets egna inspel lyfter myndigheten bland annat fram Life Science som ett område där det behövs en kraftsamling. Den kommande nationella strategin för Life Science blir central för att stärka förmågan att möta utmaningar och tillvarata Sveriges unika förutsättningar. För att långsiktigt stärka Sveriges position inom Life Science krävs en uthållig och samordnad insats som integrerar såväl grundforskning som klinisk forskning och innovationer, skriver Vetenskapsrådet.
Kontoret för Life Science, som nyligen inrättats i regeringskansliet, utgör en viktig del i en sådan satsning och bör permanentas, anser VR. Kontoret bör utökas med fler anställda och fler rådgivande referensgrupper bör knytas till arbetet. Life Science-kontoret bör få ett tydligt mandat att samordna samtliga aktörer inom området, och att kartlägga och analysera den svenska Life Science-sektorn. Det behövs också mer resurser för att skapa förutsättningar för att den nationella strategin ska kunna implementeras.
Vetenskapsrådet lyfter också fram att det saknas förutsättningar och incitament för klinisk forskning inom hälso- och sjukvården. Det finns i dag en tydlig skiljelinje mellan forskning och sjukvård, och det saknas utrymme för forskning i det dagliga sjukvårdsarbetet, konstaterar VR. För att vända trenden föreslår myndigheten en överenskommelse mellan staten och regionerna kring klinisk forskning.
”Överenskommelsen bör innehålla en avsiktsförklaring om ett närmare samarbete inklusive en överenskommelse om finansiering av goda förutsättningar för klinisk forskning, där staten tar ett övergripande ansvar och ekonomiska incitament för att skapa utrymme för forskning i den kliniska vardagen”, skriver Vetenskapsrådet.
Kliniska Studier Sverige, som drivs av Vetenskapsrådet och de sex sjukvårdsregionerna, bör också få ökade anslag med 50 miljoner kronor per år som successivt trappas upp.
Statistik över hur många kliniska studier som faktiskt genomförs i Sverige är i dag bristfällig. För att råda bot på det föreslår Vetenskapsrådet att Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket får i uppdrag att ta fram nationell statistik.
