De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka och var under 2014 totalt 365 miljarder kronor. Offentliga och privata kostnader utgjorde 11,2 procent av BNP, bruttonationalprodukten. Samtidigt gick 0,19 procent av BNP till medicinsk forskning och utveckling. För första gången sedan 2007 ökade inte de statliga anslagen, som del av BNP, till medicinsk forskning under 2014.

Från millennieskiftet har Sverige totalt sett halkat bakåt i internationella jämförelser av de totala investeringarna i forskning och utveckling. Med andelen 3,9 procent av BNP år 2001 låg Sverige långt framme bland OECD-länder. De flesta andra länder har sedan dess ökat sina investeringar i förhållande till BNP medan Sverige har minskat. 2014 var andelen 3,16 procent av BNP. Det kan ställas i relation till det nationella målet att investeringar i forskning och utveckling ska svara för 4 procent av BNP år 2020.

Företagen investerar mindre

Sveriges kräftgång beror främst på att företagens investeringar i forskning och utveckling minskar. Mellan år 2001 och 2014 var minskningen nästan en tredjedel: från 3 till drygt 2 procent av BNP. Samtidigt ökade företagens forskningsinvesteringar inom hela OECD med i genomsnitt 8 procent och – som ett specifikt exempel, i Danmark med 23 procent.

Men även statens investeringar, som andel av BNP, har minskat de två senaste åren.

Inte bara ekonomiska investeringar utan också hög vetenskaplig kvalitet är viktig för ett lands välståndsutveckling. I Forska!Sveriges lägesrapport framgår att Sverige tappar även i kvalitet vid jämförelse med andra länder. Sverige rankas visserligen högt i jämförelser, men enligt World Economic Forum har Sverige halkat ner från en andraplats efter Schweiz 2011-2012 till sjunde plats 2015-2016 i en innovationsrankning. Även när det gäller hur mycket svensk vetenskaplig forskning citeras har flera andra länder gått förbi Sverige under de senaste decennierna.

Goda förutsättningar

Det finns även positiva tecken, menar Forska!Sverige och pekar på den svenska satsningen på proteinforskning och utveckling av nästa generations biologiska läkemedel. För att dra nytta av Sveriges goda förutsättningar krävs stärkt finansiering och strukturförändringar.

I höst ska regeringen presentera en proposition för tio år framåt för högre utbildning, forskning och innovation. Inför denna lämnade Forska!Sverige i november 2015 ett antal förslag. 

Propositionen är ett ypperligt tillfälle för politiker över partigränserna att enas kring den satsning Sverige behöver, menar stiftelsen. "Kortsiktiga prioriteringar får inte användas som ursäkt för att låta möjligheten till ökad hälsa, mer intäkter till statskassan och fler jobb gå oss ur händerna", skriver Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare och Carl Johan Sundberg, ordförande i Forska!Sverige, i rapporten.