Kulturförändring ska stimulera forskning

Det är inte för meriter inom forskarsamhället som regeringen utsett Chris Heister att leda jobbet med att underlätta för, och stimulera till, mer klinisk forskning i Sverige. Men efter tre år med satsningen på Kliniska studier Sverige, med en nationell struktur och sex regionala noder, är det tydligt att arbetet nu går in i en ny fas med en ny organisation och ny instruktion från regeringen. Då föll regeringens val på en mycket erfaren politiker och statstjänsteman. Chris Heisters långa karriär omfattar såväl många år som riksdagsledamot och landstingsråd i Stockholm, som landshövding i Västerbotten och i Stockholm.

– Jag kommer ju inte från professionen. Jag tror att jag är utnämnd för att jag är en erfaren ordförande, och van vid att leda verksamhet och flytta fram positioner. En viktig uppgift för mig blir att få till en kulturförändring, få de olika aktörerna att förstå fördelen med att samverka, säger Chris Heister.

Chris Heister pekar på att Sverige historiskt varit mycket framgångsrikt inom Life Science, med stora företag inom läkemedel och medicinteknik, och stark akademisk forskning. Men ska Sverige göra avtryck i fortsättningen måste alla aktörer framför allt jobba tillsammans. Och här är kliniska prövningar en nyckel till framgång, menar hon.

– Jag tycker att Sverige ska vara ett attraktivt land för kliniska prövningar. Det utvecklar sjukvården, det förbättrar folkhälsan, och vi ger våra svenska patienter den allra bästa vården. Det är ett egenintresse utifrån ett samhällsperspektiv att vi får till flera kliniska studier i Sverige. Då har vi en hel del utmaningar att jobba med, säger Chris Heister.

Vad är det som framför allt behöver göras?

– Min största uppgift blir att se till att samarbetet blir så bra som möjligt. Det finns utmaningar och då får man hantera dem. En sådan är att sjukvården ska se klinisk forskning som en investering i utveckling av sin egen vård. Att man kan ge den service som gör att forskare och näringsliv kan göra kliniska studier. Att vi kan erbjuda patientunderlag för kliniska prövningar är en annan utmaning. En rapport nyligen visade att det tyvärr är få patienter som deltar i kliniska prövningar.

Från läkemedelsbranschen hörs ibland synpunkten att Kliniska studier Sverige hittills mest haft fokus på akademiska studier, i lägre grad på företagsfinansierade läkemedelsprövningar. Är det något du vill ändra på?

– Det är absolut viktigt att öka antalet företagsfinansierade studier, och det är viktigt att vi har framgångsrika företag inom Life Science-området. Det handlar mycket om att sjukvården är hårt pressad i dag. Jag tror att man än mer måste lyfta de här frågorna på ledningsnivå i landstingen. Man måste inse att vården behöver detta för att utvecklas och att det inte är en belastning. Det enda sättet är att försöka samverka mer, förstå och ha respekt för varandras roller, säger Chris Heister.

I dag sneglar många på Danmark, där företagen och staten jobbar nära tillsammans inom samverkansorganisationen NEXT. Vad kan vi lära av Danmark?

– Danmark har lagt fram ett ambitiöst program för de här frågorna. Jag ska åka till Danmark för att lära mig mer hur de gör. Inte nödvändigtvis för att göra likadant. Men för att förstå hur de resonerar. Likheterna är stora med det vi gör i Sverige, men det finns skillnader också.

Chris Heister ska nu leda en kommitté med ytterligare tolv ledamöter som representerar de tre huvudaktörerna inom klinisk forskning: Life Science-sektorn, hälso- och sjukvården och akademisk forskning. Hon ser arbetet i kommittén som mer strategiskt än operativt.

– Kommittén får en viktig roll att efter analys göra strategiska bedömningar om vad som behöver göras, och vi har också resurser i form av 40 miljoner kronor till detta. Pengarna ska gå till de regionala noderna, men även till utvecklingsprojekt. Vi ska även jobba tätt ihop med det nya kontoret för Life Science i regeringskansliet, och ska delvis utföra det man i den kommande nationella Life Science-strategin kommer fram till ska göras, säger Chris Heister.