Årets tre pristagare i kategorin klinisk forskning är Michael Shepard, Axel Ullrich och Dennis Slamon för upptäckten och utvecklingen av Herceptin (trastuzumab).

Herceptin (trastuzumab) godkändes för nästan 20 år sedan och är i dag en standardbehandling för kvinnor med aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Upptäckten av hur proteinet i HER2-genen fungerar i framväxten av bröstcancer, och utvecklingen av världens första målinriktade bioteknikterapi för bröstcancer blev ett stort genombrott för vården av patienterna.

– HER2-positiv bröstcancer var tidigare en av de absolut allvarligaste formerna av bröstcancer med kort överlevnad efter diagnos. Nu, cirka 20 år efter upptäckten av antikroppen trastuzumab, är det istället en form av bröstcancer med god prognos och bra möjligheter till behandling. Vi har gått från en ofta omöjlig situation till långvarig sjukdomsfrihet för patienterna, säger Margareta Olsson Birgersson, medicinsk chef på Roche, som är företaget bakom Herceptin.

En av pristagarna, Michael Shepard, skriver i en artikel på www.cell.com om hur överväldigande det känns att få Lasker-priset för sin kliniska forskning.

– Kanske lika överväldigande är det faktum att två miljoner kvinnor i världen nu behandlats med Herceptin, och att många av dem fått positiva resultat av behandlingen. Den här upptäckten har på ett fantastiskt sätt belönat alla som varit inblandade, skriver Michael Shepard.

Shepard berättar om hur inspirationen till den forskning han och hans kollegor bedrev på 1980-talet kom från den tyske Nobelpristagaren Paul Ehrlich som redan i början på 1900-talet lanserade sin ”magic bullet”-teori. Teorin innebär att det skulle vara möjligt att döda mikrober som orsakar sjukdomar utan att skada kroppen på den sjuke – alltså samma princip som ligger bakom dagens målinriktade läkemedel och behandlingar. Shepard påminner i sin artikel om att många forskare och doktorander bidragit till den upptäckt som han och de två kollegorna nu belönas för.

– Den viktigaste lärdomen bakom historien om hur trastuzumab togs fram är hur viktigt det är med dedikerade team av visionära forskare som bestämt sig för att göra skillnad. Värdet av samarbete mellan forskare inom både privata och offentliga institutioner kan inte nog understrykas, skriver han och lägger till:

– Rollen som Robert Swanson, vd för Genentech, hade ska inte heller underskattas. Många gånger sade han till mig, precis som till de andra forskarna, ”följ din näsa”. Utan det här stödet till forskning vars mål är att rädda liv, hade trastuzumab-projektet aldrig kunnat genomföras.

Redan på 1970-talet upptäckte forskare att vissa gener, när de muterar, kan orsaka cancer. Tesen forskarna arbetade efter var att man genom att målsöka de här generna och de proteiner de ”kodar” skulle kunna hejda spridningen av maligna tumörer. Michael Shepard, Dennis Slamon och Axel Ullrich lyckades med gemensamma ansträngningar skapa Herceptin, en monoklonal antikroppbehandling som blockerade den okontrollerade celldelningen genom att fästa sig fast på det farliga proteinet.

Då arbetade Shepard och Ullrich på bioteknikföretaget Genentech, och Slamon på UCLA i Kalifornien. I dag är Axel Ullrich chefsforskare vid Max Planck-institutet i München i Tyskland, och forskar på hur kommunikationen mellan cellens yta och interiör fungerar. Syftet är att förstå hur genetiska defekter resulterar i sjukdomar och utveckla målinriktade behandlingar mot dessa. Michael Shepard är grundare och vd för bioteknikföretaget Receptor BioLogix, som fokuserar på att ta fram en ny proteinbaserad metod för att behandla cancer och autoimmuna sjukdomar.

Dennis Slamon är kvar på UCLA och arbetar med att utveckla nya former för målstyrd behandling – nu är äggstockscancer, lungcancer och cancer i bukspottkörteln i fokus. Som LIFe-time.se rapporterat fick Slamon tidigare i år Sjöbergpriset som delas ut av Kungliga Vetenskapsakademin och finansieras av Sjöbergstiftelsen.