Forskning och utveckling av läkemedel har alltid varit en extremt sluten verksamhet. Trenden på senare år har dock gått mot alltmer omfattande externa samarbeten med forskningsakademier. AstraZeneca tar nu ytterligare ett steg mot ökad öppenhet och startar i ett unikt projekt en så kallad biohub, ett nätverk för externa företag vid forskningsanläggningen i Mölndal.
Många inom den svenska forskningsvärlden drog en suck av lättnad, mot bakgrund av tidigare forskningsnedläggningar i Södertälje och Lund, när AstraZeneca för ett år sedan utsåg forskningsanläggningen i Mölndal till ett av koncernens tre strategiska forskningscentra.
Betydelsen för den svenska life science-sektorn av en högteknologisk anläggning med 2 000 anställda forskare kan knappast överskattas. Beslutet var en del av en koncentrering av forskningen inom företaget där Mölndal tog plats som strategiskt center bredvid Cambridge, Storbritannien och Gaithersburg i Maryland, USA. Mölndal är bas för forskning och utveckling av små molekyler inom hjärta-kärl och metabolism, samt andningsvägar, inflammation och autoimmuna sjukdomar.
Tuffa krav på resultat
Kraven på att forskningsanläggningen ska leverera nya läkemedelssubstanser är höga. Jan-Olof Jacke, vd för AstraZeneca Sverige, menar att Mölndal vilar på en framgångsrik historia, även om de senaste åren varit mindre lyckade. Frågan är då vilka förutsättningar Mölndal har när det gäller att få fram läkemedelssubstanser med stor potential.
– Vi har en spännande forskningsportfölj tvärs igenom våra sjukdomsområden. Substanserna befinner sig i lite olika faser, men på sikt är vi övertygade om att vi ska få fram bra läkemedel. Det gäller inte minst andningsvägar och inflammation. Vi har också spännande projekt i tidig fas inom hjärta-kärl och diabetesområdet, säger Jan-Olof Jacke.
Inom diabetes har AstraZeneca tidigare haft en allians med företaget Bristol-Meyers-Squibb (BMS) som omfattat både godkända läkemedel och forskning. Nyligen köpte AstraZeneca BMS andel av alliansen. Enligt Jan-Olof Jacke stärker köpet Mölndals position inom diabetesområdet, som är ett identifierat nyckelområde för företaget.
Närhet till akademin viktigt
Utöver det uppenbara syftet att minska kostnaderna var ett tungt vägande skäl till koncentrationen på tre forskningscentra närheten till globalt erkända akademiska forskningskluster, för samarbeten och partnerskap. För Mölndals del handlar det mer om den samlade styrkan inom life science i Sverige och Skandinavien, än om Göteborgsregionen.
Nyligen startade AstraZeneca ett samarbete med Krefting Research Centre inom Göteborgs universitet kring astma och KOL. Forskarna ska tillsammans arbeta för att få fram läkemedel som är mer anpassade efter den enskilde patienten, det som brukar kallas skräddarsydd behandling. Krefting Research Centre har länge arbetat med att identifiera subgrupper av patienter. Forskningen syftar till att få fram ytterligare information kring dessa subgrupper och i förlängningen bättre anpassade läkemedel.
Omfattande samarbete inom hjärta-kärl
Men det mest omfattande samarbetet för forskningsanläggningen i Mölndal gäller Karolinska institutet (KI) och den gemensamma enheten ICMC, Integrated Cardio Metabolic Centre.
Vid enheten, som leds av Bo Angelin, professor i metabolism, ska forskare från Mölndal och KI arbeta tillsammans med det övergripande målet att korta tiden från grundforskning till konkreta läkemedelsprojekt inom hjärt-kärlsjukdomar och metaboliska sjukdomar, som diabetes.
Satsningen från företaget på upp till 650 miljoner kronor under en femårsperiod är den hittills största inom koncernen. AstraZeneca har även ett stort antal andra projekt och samarbetsavtal med universitet och forskningsenheter. I Sverige finns i dag omkring 150 sådana samarbetsavtal.
Öppnar dörren till labbet
Mölndal öppnar nu också bokstavligen sina dörrar till forskningslabben för externa företag. Magnus Björsne som arbetat under lång tid inom affärsutveckling inom AstraZeneca ansvarar för det som ska bli en så kallad biohub vid anläggningen i Mölndal för mindre forskningsföretag. Strategin är att erbjuda företag att gå in i biohuben vid den tidpunkt då deras forskningsprojekt närmar sig klinisk fas.
– Då blir utvecklingen plötsligt mycket mer kostsam för bolagen, samtidigt som de ännu inte kunnat visa den data som säger att substansen kommer att fungera för människor. Vi ger bolagen tillgång till vår infrastruktur och våra experter inom läkemedelsutveckling. Vi tar inte betalt av företagen förrän de lyckas. Man kan se det som att vi indirekt investerar i företagen, säger Magnus Björsne.
Han berättar att idén fått mycket positivt gensvar såväl internt i företaget som inom innovationssektorn. Projektet är helt unikt i sitt slag inom den globala forskande läkemedelsindustrin. Ett bolag har hittills tagit plats. Under hösten 2014 kommer det att följas av fler.
– Det är ju inte fråga om någon filantropi från vår sida, men heller inte en genväg till snabba intäkter. Det ger oss möjlighet att bli framtida samarbetspartner till vissa bolag om de önskar detta. Vi tror att det här kommer att blir en mycket attraktiv miljö för europeiska forskningsbolag att befinns sig, säger Magnus Björsne.
Fakta: AstraZenecas forskningscentra i Mölndal
Ett av AstraZenecas tre globala forsknings- och utvecklingscentra, med ansvar för små molekyler inom hjärta-kärl och metabolism, samt andningsvägar, inflammation och autoimmuna sjukdomar. Centrat ansvar även för utveckling av läkemedel som redan finns på marknaden, så kallat life cycle management.
- Investeringar i Mölndal sedan 2010: cirka 1 miljard kronor.
- Investeringar i forskningssamarbeten i Sverige sedan 2010: cirka 1,3 miljarder kronor inkl ingångna åtaganden.
- Antal anställda: cirka 2 300, varav:
- 2 130 forskare
- 550 disputerade
- 250 utländska forskare från 30 länder
- 30 professorer
Tidigare artiklar om AstraZeneca i Sverige:
Sverige och AstraZeneca är viktiga för varandra Lite bättre varje dag är mantrat på läkemedelsfabriken i Södertälje
Bilder
AstraZenecas forskningsanläggning i Mölndal. Foto: AstraZeneca (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Jan-Olof Jacke. Foto: AstraZeneca, Catharina Fyrberg (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Magnus Björsne. Foto: AstraZeneca, Catharina Fyrberg (omfattas inte av CC. All rights reserved)