Vaccinteknologin mRNA prövas nu i en klinisk fas 1-prövning mot hiv.
Många försök med vaccin mot hiv har gjorts genom åren, men hittills har inget nått lyckat resultat. Hiv-viruset finns i en oändlig mängd varianter, och muterar väldigt snabbt – något som gör att traditionella vaccinteknologier inte varit lyckosamma. Fördelen med mRNA-teknologin är att nya vaccinkandidater kan framställas snabbt och även modifieras på kort tid – och därmed anpassas till exempelvis nya mutationer.
Det kliniska fas 1-försök som nu inletts av företaget Moderna – i samarbete med den ideella forskningsorganisationen IAVI, International AIDS Vaccine Initiative – bygger på en upptäckt av forskarteam vid IAVI och Scripps Research. I korthet så innebär upptäckten att en särskild, mycket noggrant utvald, immunogen kan trigga ett immunsvar mot hiv-viruset genom att stimulera kroppens b-celler att producera ett slags bredverkande neutraliserande antikroppar som avdödar alla kända hiv-varianter.
För några veckor sedan fick 56 hiv-negativa personer de första doserna vid George Washington-universitetet där den kliniska studien sker. Försökspersonerna kommer att följas under sex månader, för att forskarna ska kunna se att det önskade immunsvaret uppstår. Längre fram kommer försökspersonerna sannolikt också att få en eller två boosterdoser.
– Jag har jobbat med hiv-forskning under de senaste 30 åren, och det här är första gången jag känner att man är på rätt väg när det gäller vaccin. Genom att koppla ihop mRNA-tekniken med Scripps immunogener så kan de kliniska studierna snabbas upp avsevärt. Ser man att en vaccinkombination inte ser så lovande ut som tänkt så går det med den här vaccintekniken att snabbt ändra med modifierade versioner, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid KI och en av Sveriges främsta experter på hiv.
Främst förebyggande vaccinering
Om de kliniska studierna når framgång och vaccinkandidaten i framtiden blir godkänd kommer den främst att användas i förebyggande syfte, men kan möjligen på sikt även att bli aktuell för personer som diagnosticerats med hiv.
En annan nyhet som presenterats i veckan är att en amerikansk kvinna tros ha botats från hiv efter en behandling mot den leukemi som hon också var drabbad av. Kvinnan fick en transplantation av stamceller från navelsträngsblod – en metod som innebär att donatorn inte behöver vara lika exakt matchad med mottagaren som vid benmärgstransplantioner.
Stamcellerna kom i det här fallet från en person med en mutation som ger en naturlig immunitet mot hiv-viruset. Efter transplantationen har kvinnan varit fri från hiv-viruset i 14 månader. Ytterligare två cancerdrabbade hiv-patienter har sedan tidigare blivit av med viruset efter benmärgstransplantationer där donatorerna haft den naturliga immuniteten mot hiv, visar den amerikanska observationsstudien IMPAACT. Metoden med stamcellstransplantationer är dock inte något som kan användas på vanliga hiv-patienter, betonar Anders Sönnerborg:
– Det här är en metod som är specifik för hiv-patienter med vissa typer av cancer, och som behöver transplantationer för att man ska kunna rädda livet på dem. Det är en mycket ansträngande och riskfylld behandling som involverar cellgiftsbehandling och strålning, säger Anders Sönnerborg.
Aggressiv variant ger snabbt aids
Normalt kan det ta upp till i snitt 10 år innan obehandlad hiv leder vidare till den dödliga sjukdomen aids. Nyligen har forskare dock upptäckt en aggressiv hiv-variant som obehandlad kan ge aids inom bara några månader – resultatet från studien är publicerat i den vetenskapliga tidskriften Science.
Individer som smittas med denna variant har betydligt större mängder av virus i blodet – mellan 3,5 och 5,5 gånger så många jämfört med andra hiv-varianter. Det innebär att de så kallade CD4-cellerna i immunförsvaret – som hiv-viruset attackerar – minskar i mycket snabb takt. Den här virusvarianten, som döpts till VB-varianten (virulent subtyp B) har upptäckts hos 109 personer – majoriteten av fallen finns i Nederländerna. Det innebär dock inte att den här virusvarianten bara sprids i en viss region, poängterar Anders Sönnerborg:
– Att den hittats i Nederländerna är bara en slump, den förekommer säkert på andra ställen i världen också. Nederländerna har ett bra system för att följa sina patienter och därmed goda förutsättningar för att hitta nya virusvarianter. Det som är bra är ändå att det enligt studien verkar som om den antivirala behandling som hiv-patienter får i dag fungerar lika bra på den här varianten. Men det är viktigt att smittan upptäcks i god tid så att behandlingen kan sättas in, säger Anders Sönnerborg.