Rapporten presenterar 14 åtgärdsförslag och handlingsplaner som bland annat kan bidra till regeringens arbete med att ta fram en ny hälso- och sjukvårdspolitik.
Sjukvården befinner sig just nu i ett paradigmskifte tack vare den forskning och utveckling som har skett inom precisionsmedicin.
Precisionsmedicin kan leda till bättre diagnostik, effektivare behandlingar, färre vårdskador, ökad överlevnad och kortare sjukhusvistelser, skriver Forska!Sverige.
– För att kunna dra nytta av framstegen som vi ser inom forskning och utveckling behöver vi göra omställningar på flera områden, till exempel hur vi hanterar hälsodata. Vi måste se över regulatoriska frågor – lagar som hindrar oss från att använda hälsodata på ett bra sätt. Det skulle ge bättre möjligheter för att använda och dela data som skulle kunna hjälpa patienten. Men för detta krävs en nationell handlingsplan, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska!Sverige.
Fyra målbilder
Rapportens åtgärdsförslag fokuserar på det stora behovet av strukturella förändringar. Åtgärderna samlas under fyra målbilder som är starkt knutna till varandra:
- Excellent forskning och utbildning, som är en förutsättning för välstånd och konkurrenskraft.
- En kvalitetsdriven vård med patienten i fokus och där patienten får del av innovationer.
- En nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling, som underlättar insamling, användning och delning av data för att förbättra hälsa.
- Ett internationellt konkurrenskraftigt näringslivsklimat, som lockar både små och stora företag att bedriva forskning, utveckling och produktion i Sverige.
Under varje målbild finns en mängd delförslag. När det gäller forskning och utbildning anser Forska!Sverige att strukturen och underlag för statens stöd till forskning vid lärosäten bör förändras.
Fokus bör läggas på till exempel att stärka den statliga finansieringen av forskning, att öka investeringarna i forskningsinfrastruktur och se över nuvarande och framtida kompetensförsörjning. Stiftelsen anser också att förutsättningarna för samverkansforskning och innovationsprocesser inom Life Science-området behöver stärkas.
”I dag finns negativa incitament för vårdgivare att engagera sig i forskning. Regionerna bör skapa tydliga incitament för hälso- och vårdpersonal att arbeta med forskning, kommersialisering och kliniska studier”, skriver Forska!Sverige. De anser också att det är viktigt att skapa karriärvägar för klinisk forskning liksom att stärka förutsättningarna för kliniska studier.
Handlingsplan för hälsodata
I den tredje målbilden ingår att utveckla och genomföra en nationell handlingsplan för hälsodata, och att utöka satsningen på nationella databanker, biobanker och kvalitetsregister. För det sist nämnda föreslår Forska!Sverige att staten och regionerna ska lägga 250 miljoner kronor vardera och att det bör bli krav på att registren ska kopplas upp med ett interoperabelt system enligt den nationella handlingsplanen. Rapporten föreslår också bland annat att vårdutövare bör få krav på och ersättning för insamling, lagring, delning och uppföljning av hälsodata.
Anna Nilsson Vindefjärd pekar på en Sifo-undersökning från i fjol som visar att 95 procent av den svenska befolkningen är positiva till att aktivt dela hälsodata för att kunna bidra till forskning och bättre vård. Undersökningen gjordes på uppdrag av Forska!Sverige.
– I dag finns en stor osäkerhet om juridiken runt användningen av hälsodata. I värsta fall så leder det till att projekt inom forskning och utveckling hindras. Därför är det viktigt att vi får ordning på det. Sverige kan titta på hur Finland har gjort för att skapa ett lagrum som ger trygghet kring användningen av hälsodata, säger hon.
Danmark satsar
Den internationella konkurrensen inom precisionsmedicin är hård vad gäller forskning, kompetens och företagsetableringar. Enligt rapporten har en studie konstaterat att Danmark har en av de bästa miljöerna för precisionsmedicin i Europa. Politisk prioritering gör det möjligt för vårt grannland att utveckla infrastruktur för precisionsmedicin och effektivisera framtida diagnostik- och testtjänster.
Enligt rapporten har Danmarks regering öronmärkt nästan 14 miljoner euro för åren 2018 till 2022 för att förbättra utveckling av precisionsmedicin – bland annat ska man skapa ett nationellt genomcenter för att integrera genomikdata med andra datakällor, som till exempel biobanker och nationella register. Dessutom ska centret kartlägga och analysera hälsodata som samlas in.
– Danmark gör en långsiktig satsning på precisionsmedicin och hälsodata. Där har det tagits politiska beslut på hög nivå för vad som ska gälla vid insamling av hälsodata inklusive beslut om resurser för lagring av data, säger Anna Nilsson Vindefjärd.
Det finns också exempel på andra länder, som satsar långsiktigt på utveckling och implementering av precisionsmedicin.
– Regeringar investerar eftersom precisionsmedicin kan bidra till att effektivisera och minska kostnaderna för vården. En sak är klar, patienterna förväntar sig en hälso- och sjukvård som drar nytta av den senaste forskningen och det behövs en del åtgärder för att det ska fungera bättre, säger hon.