2018 gjorde Socialstyrelsen bedömningen att fördelarna med screening för prostatacancer inte övervägde riskerna med överdiagnostik. Ny kunskap de kommande åren kan göra att myndigheten omprövar sitt beslut, menar professor Ola Bratt.
I en form av trestegsfas mot nationell screening har ett tiotal regioner nu nått en plattform med kunskap om organiserad prostatacancertestning, OPT.
– Det är en stor omställning att gå från helt oorganiserad testning – där män testar sig när de får lust eller efter råd eller när de får symtom – till att nå fram till en strukturerad modell för att effektivt upptäcka cancer, säger Ola Bratt.
– Att hälften av regionerna nu påbörjat processen är oerhört viktigt inför en nationell screening. Inget land i världen har kommit längre organisatoriskt och tittar på man på planeringsfas och förberedelsetid är vi fem år före övriga EU-länder.
Ny kunskap kan ge omprövning
2018 gjorde Socialstyrelsen bedömningen att fördelarna med screening för prostatacancer inte övervägde riskerna med överdiagnostik.
Ny kunskap de kommande åren kan göra att myndigheten omprövar sitt beslut. Ola Bratt har hela tiden talat om ”prepare för screening” och backar inte från budskapet att det handlar om en tidsfråga.
– Får vi bra resultat från de screeningstudier som kommer att redovisas under 2024 så kommer Socialstyrelsen sannolikt att besluta om att åter utreda nationell screening. Kanske redan i slutet av året – sedan får man räkna med något års utredningstid, säger Ola Bratt.
Vilken betydelse har regionernas testningsprojekt?
– De bidrar med viktig kunskap som underlag för Socialstyrelsen. Men viktigare för själva beslutet om en rekommendation för nationell screening är ändå vad som kommer ut från pågående screeningstudier, två större i Finland och Göteborgsområdet och några mindre.
En avgörande del i studierna blir effekten av upprepad testning med modern diagnostik. Det handlar särskilt om att låta män med ett högt PSA, prostataspecifikt antigen, genomgå magnetkameraundersökning och därefter enbart rikta vävnadsprov mot misstänkta tumörer.
Hitta lämplig modell
Just att hitta en lämplig modell för så effektiv testning som möjligt är också grundläggande för de projekt som pågår på regionnivå.
– Där gäller det att hitta en balans för att fånga upp de allvarliga cancrarna som uppkommer över tid för att nå de fördelar som en framgångsrik behandling av tidigt upptäckt cancer ger, säger Ola Bratt.
– Det är till exempel ineffektivt att ta ett enda PSA-test vid fyllda 60 och få ett bra besked då som gör att man inte testar sig igen på många år. Men där finns också andra ytterligheten: män som testar sig alldeles för ofta, kanske i samband med att man tar blodprov en gång per år.
Pågående projekt i tio regioner
VGR och Skåne var först bland regionerna att börja med organiserad testning 2020. Numera finns projekt i tio regioner och en sammanställning i höstas från RCC, Regionala cancercentrum i samverkan, visade att omkring 200 cancerfall upptäckts genom arbetet.
Flera regioner arbetar sig ”nerifrån” åldersmässigt och börjar med att erbjuda testning för 50-åriga män, vilket ger ett lägre deltagande jämfört med äldre män.
– Det är inte överraskande. Många män i 50-årsåldern upplever sig fortfarande lite för unga och saknar ofta bekanta som insjuknat i prostatacancer. Vi ser en tydlig skillnad i högre deltagande i de regioner där 60-åringar erbjuds testning, säger Ola Bratt och tillägger att 70 procent av alla 70-åringar i Sverige testat sig någon gång.
De pågående regionprojekten har en spännvidd från avgränsade satsningar under några år till regioner med en tydlig plan för att införa en heltäckande, organiserad prostatacancertestning för män i åldern 50-74 år.
Mångfald av lösningar positivt
Ola Bratt se tre delar som en regiongemensam, röd tråd i arbetet med OPT: att nå ut med jämlik information till hela målgruppen, att hitta bästa modellen för en effektiv testning och organisatorisk kunskapsuppbyggnad.
Men därtill finns också värdefulla skillnader mellan regionerna.
– Det finns mycket att lyfta fram om hur olika regioner organiserat testningen. Region Jönköpings län har till exempel digitaliserat sin kommunikation. De nordligaste regionerna har löst bristande kapacitet för magnetkameraundersökning genom ett erbjuda män med ett förhöjt PSA-värde ultraljud som gör att män med låg PSA-densitet inte behöver gå vidare till magnetkamera.
Mångfalden av lösningar har ett värde i sig, betonar Ola Bratt.
– Det ger kunskap om hur man kan testa på bästa sätt och visar att det var rätt att utvärdera testning ordentligt som vi nu gör i Sverige.
– Jag brukar likna det arbete som nu sker på regional nivå som lotsbåtar som lär sig farvattnet och där ser vi att det är förvånansvärt många praktiska delar som behöver lösas kring flöden av deltagare och provsvar. Alternativet hade varit att sjösätta en supertanker direkt med ett stort, likformigt screeningprogram med de svårigheter det hade medfört att ändra delar som man ser inte fungerar så bra.