Tau PET visar på omfattande mängder av sjukligt tau-protein i tinning- och hjäss-loberna hos patienter med Alzheimers sjukdom. Till vänster en frisk hjärna.

Symptomen vid alzheimers är förrädiskt lika andra sjukdomar, och det är inte lätt ens för neurologer att ställa rätt diagnos. Minnesproblem och oförmåga att orientera sig kan lika gärna bero på andra hjärnsjukdomar eller utbrändhet och depression.

Det man i dag känner till är att det finns två proteiner som kopplas till alzheimers sjukdom. Det är dels beta-amyloid och dels tau. Klumpar av beta-amyloid sprids i hela hjärnan på ett tidigare stadium i livet, ungefär 15 till 20 år innan patienten märker något av sin sjukdom. Tau – ett protein som är viktigt för den struktur som håller ihop nervtrådarna – börjar däremot spridas senare och går från tinningloberna till den bakre delen av hjärnan.

Oskar Hansson, professor i neurologi och överläkare vid SUS.
Oskar Hansson, professor i neurologi och överläkare vid SUS.

– Det som händer hos alzheimerspatienten är att tau klumpar ihop sig och förstör transporterna längs nervcellstrådarna. Nervcellerna börjar då dö och symptomen dyker upp. Det beror lite grann på var klumparna hamnar vilka symptom man får, men generellt handlar det om minnesproblem, svårigheter att hitta rätt ord eller att orientera sig, berättar Oskar Hansson, professor i neurologi och överläkare vid SUS.

Han har lett den internationella studien av 700 alzheimersdrabbade som visar att den så kallade tau-PET-metoden är överlägsen de metoder som används i dag för att spåra sjukdomen – magnetkamera och mätning av beta-amyloid med PET och ryggmärgsprover.

Sedan 2015 har forskare i Lund, San Fransisco i USA och Seoul i Sydkorea använt en teknik med en PET-kamera och radioaktiva markörer som spårar spridningen av tau i hjärnan. Resultatet är mycket gott – metoden har gett utslag i 90 till 95 procent av alla fall av alzheimers. Företaget bakom PET-kameran har nu sökt tillstånd hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för användning av metoden i kliniskt bruk.

– Metoden är fortfarande bara godkänd för forskningsstudier. Men förutom vår studie så finns det ”end-of-life”-studier som pekar på samma goda resultat. Vi har faktiskt också gjort en sådan studie i ett fall där vi jämfört upptaget av tau innan och efter döden, säger Oskar Hansson, som tror att tau-PET-metoden kan komma i kliniskt bruk både i USA och Europa inom ett par år.

Alzheimers går inte att bota men fördelen med den nya metoden är att man kan sätta in läkemedel som lindrar symptomen. Med fysisk aktivitet, bra kost och rätt inställning av andra läkemedel som patienten har kan tankeförmågan förbättras i ett antal år framåt.

– Tau-PET-metoden kommer också att bli extremt viktig när försök med nya läkemedel mot alzheimers prövas. När man gör prövningar av läkemedel som kan stoppa eller ta bort tau i hjärnan så kan man ju se effekten direkt tack vare den här metoden, säger Oskar Hansson.