Nya grepp behövs för att göra Sverige mer attraktivt för klinisk forskning

Att vända den mångåriga negativa trenden för kliniska studier är en nyckelfaktor för life science och därmed för sjukvårdens utveckling i Sverige. Klinisk forskning har gått från att bedrivas på nationella marknader i Europa och USA till en global konkurrensutsatt verklighet. Att göra Sverige mer attraktivt för klinisk forskning var temat för ett seminarium anordnat av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, den 14 januari 2014. ”Starka tillsammans” – så är titeln på det betänkande som Utredningen om nationell samordning av kliniska studier lämnade till regeringen den 18 december 2013. Enligt uppdraget skulle utredaren Ingrid Petersson föreslå ”ett system för nationell samordning, rådgivning och stöd till den kliniska forskningens aktörer”. Ingrid Petersson har en tidigare bakgrund på bland annat Socialdepartementet och AstraZeneca och är nu generaldirektör på Formas. Förslagen i betänkandet har tidigare presenterats här. Allt är inte dystert, menade Ingrid Petersson på seminariet. Den tidigare nergången, som har skett i de flesta med Sverige jämförbara länder, tycks ha bromsats upp på flera håll och det finns ännu opublicerade siffror från 2013 som tyder på att så är fallet även för Sverige.

Avstånden mellan parterna större än väntat

– Ett problem är att så många talar om allt som ”de andra” ska göra och alldeles för lite om vad de själva ska göra. Avstånden finns mellan stat och kommuner, mellan olika delar av Sverige och inte minst mellan sjukvården och industrin. Avstånden mellan de olika parterna var mycket större än jag trodde, sade Ingrid Petersson. Martin Wikström är analytiker och områdesansvarig för forskningspolitik, utbildningspolitik, life science samt hälso- och sjukvård på Tillväxtanalys (en statlig myndighet under Näringsdepartementet). Han var projektledare för en bilaga i betänkandet om policyinitiativ och trender i andra länder, bland annat Danmark, Belgien och Storbritannien. Det finns ett intresse för ökat samarbete kring kliniska prövningar i Norden, menade han. – Inte minst när antalet lämpliga patienter är få i ett enskilt land kan det finnas ett behov av patientdatabaser på nordisk nivå, sade han.

Det tar för lång tid att inleda studier

Carola Lemne är VD och koncernchef i Praktikertjänst. Hon är även ordförande i styrgruppen för IVA-projektet ”Prövningar för svensk medicin” samt tillträdande VD (i maj månad 2014) för Svenskt Näringsliv. Hon är bekymrad över att det tar mycket längre tid att påbörja kliniska studier i Europa än i Nordamerika och Asien. – Det är fullständigt förödande. Vi har duktiga kliniker, engagerade patienter och kan erbjuda hög kvalitet, men det spelar ingen roll när andra länder redan är färdiga innan vi kan börja. Så förslagen i utredningen om förenkling och snabbare hantering och godkännande av myndigheter är mycket viktiga och angelägna, sade hon.

Samarbete kring forskning ska vara självklart

Carola Lemne saknade en framgångsfaktor i utredningen. – Vi har en sjukvård i absolut framkant. Man vill testa nya behandlingsmetoder, nya läkemedel och ny teknik i en vård som håller världsklass, även om den inte är lika innovativ som den var en gång, sade hon. En viktig uppgift för den föreslagna nämndmyndigheten för kliniska studier blir att åstadkomma en ändring i attityden så att det inte bara anses vara okej att samarbeta med industrin och akademin utan att de förutsätts samarbeta. Integrering av forskning ska vara naturligt för alla som jobbar i sjukvården, betonade Carola Lemne. – Beslutsfattare måste uttryckligen begära och följa upp att forskning är en del av vårdens uppdrag. Den dag en sjukhusdirektör får sparken på grund av att inte ha skött forskningsuppdraget – då har vi lyckats, sade Carola Lemne.

Incitament efterlystes

Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting, SLL, efterlyste incitament för de som deltar i stora internationella kliniska prövningar. Incitament handlar inte bara om pengar utan också om att bli sedd och få uppskattning. – Idag är man mest leverantör av patienter och patientdata, sade hon. Hon berättade också hur man i SLL med projekt som 4D (LÄNK artikel) försöker stärka både forskning och sjukvården genom att använda det som finns idag, till exempel kvalitetsregister, men också bygga en gemensam biobank för hela landstinget tillsammans med Karolinska Institutet. Hon påminde också om att landstinget satsar stora resurser på forskning. – Totalt satsar landstinget närmare fyra miljarder kronor på forskning varje år, av en total budget på 80 miljarder kronor, sade Catarina Andersson Forsman.

Vården rankar patientnyttan högst

Som en del av utredningen gjordes en undersökning om vilka faktorer som påverkar vårdens inställning till att genomföra eller inte genomföra en klinisk studie. Patientnytta kom högst. – När det handlar om studier eller nya läkemedel med klar patientnytta är det inga problem att få tag i prövare och patienter. Men om en studie bedöms ha en begränsad patientnytta är det betydligt svårare att rekrytera prövare och patienter. Något som minskar vårdens intresse är att olika företag har olika protokoll för prövningar. Företagen måste göra det enklare att delta i kliniska prövningar, sade Ingrid Petersson. Carola Lemne invände med att det också är viktigt att även skapa incitament för små stegvisa förbättringar för det är så en stor del av utvecklingen går framåt. Även om de flesta förbättringarna i vården är små i absoluta tal är de viktiga. – Efter tio små förbättringar har vi sammantaget gjort revolution, sade Carola Lemne.

Tränger vården ut forskningen?

En vanlig synpunkt har varit att med en starkt produktionsinriktad sjukvård blir det svårt att bedriva klinisk forskning. Carola Lemne tog för en stund på sig sin gamla hatt som sjukhusdirektör och menade att det argumentet ofta används som en bekväm ursäkt. – Hur kan det vara dåligt att använda samhällets pengar bättre? Att få mer sjukvård för pengarna kan inte vara dåligt. Det finns tid och pengar till forskning. Det handlar helt enkelt om att planera forskningen på samma sätt som man planerar sjukvården, sade hon. Ingrid Petersson påminde om situationen som rådde i början av 1990-talet med långa vårdköer och dålig produktivitet i sjukvården. – Politikerna beställde då en högre produktivitet och det fick de. Idag handlar det om att politikerna också måste beställa forskning och utveckling, inte bara sjukvårdsproduktion, sade hon.  

Skarpa förslag och finansiering på plats Ingrid Peterssons utredning har fått uppskattning från olika håll. Det finns färdiga förslag och det finns också en finansiering på plats. På seminariet framkom önskemål om kort remisstid eller ingen remiss alls så att arbetet med att få den föreslagna nämndmyndigheten på plats snarats möjligt. På seminariet försäkrade Elin Allard, departementssekreterare på Utbildningsdepartementet och en av utredningssekreterarna i ”Starka tillsammans”, att frågan har hög prioritet och inte kommer att bromsas av att det är valår 2014. Dock kunde hon inte säga hur snabbt ärendet kommer att hanteras.

Bilder

Foto: LIF. Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)