PET-bilder av hjärnan som visar förekomst av tau-protein hos en patient i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom. Bilderna till höger togs 17 månader senare än de till vänster.
Redan för mer än hundra år sedan kunde Alois Alzheimer, som gav namn åt sjukdomen, beskriva sjukliga förändringar i hjärnan hos patienter som avlidit i demenssjukdom. Han såg både amyloida plack och andra förändringar i en förtvinad hjärna. Men länge kunde någon diagnostik inte göras på levande individer.
– För inte så länge sedan sade vi att diagnosen Alzheimers sjukdom bara kunde ställas efter döden och obduktion. Men den bild av hjärnan man ser hos döda demenspatienter är inte densamma som man kan se 10–20 år, eller ännu tidigare, tidigare i förloppet – det vill säga den bild vi behöver se för att tidigt kunna sätta in behandling som påverkar sjukdomsförloppet, säger Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Dagens diagnostik kan upptäcka proteinklumpar, så kallade amyloida plack, innan patienten har symptom. Men när de första symptomen med minnesstörningar och kognitiv svikt uppträder kan patienten redan ha en hög halt av amyloida plack i hjärnan.
Tau-proteiner finns naturligt i små mängder i hjärnan och är kopplade till transport av näring i nervcellerna. Hos alzheimerpatienter har tau-proteinerna trasslat till sig och då störs transporten av näring. Tidigare forskning har visat på ett samband mellan ökad mängd av tau i hjärnan och en sämre minnesförmåga.
Kartlägger tau med PET
Kring 2014 inleddes på flera håll en kartläggning av betydelsen av tau-spridning med hjälp av ny PET-teknik. En forskargrupp under ledning av Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet blev först med att publicera en vetenskaplig artikel om tau-spridning i hjärnan i tidskriften Molecular Psychiatry nyligen. (En PET-kamera, en positronemissionstomograf, registrerar hur en radioaktivt märkt substans sprids och tas upp i olika delar av kroppen. Utifrån information om mängden positroner kan sedan en tredimensionell bild skapas.)
I studien ingick 16 patienter från minnesmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i olika stadier av Alzheimers sjukdom. Utöver andra tester gjordes PET-undersökningar med i genomsnitt 17 månaders intervall. Samtliga hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan, men det fanns en stor variation i mängden tau och i hur snabbt en ansamling av tau spreds till större delar av hjärnan.
– En fråga var om man kan ha tau utan kognitiva försämringar. Svaret var olika från person till person, men ett budskap från studien är att tau inte tycks ha en större betydelse för det generella minnet. Försämringar i det generella minnet har ett starkare samband med försämrad energiomsättning i hjärnan, säger Agneta Nordberg.
Däremot såg forskarna en stark koppling mellan ökad ansamling av tau i hjärnan och ett sämre episodiskt minne, det vill säga minnen där händelser kopplas i tid och rum till individen. Det kan handla om personliga minnesbilder från händelser i livet i ett längre eller kortare perspektiv; från det att man ramlade och slog ut sin första mjölktand till vad man såg på vägen till jobbet samma morgon.
Hönan och ägget
En illustration av komplexiteten i Alzheimerforskningen är att det inte är helt klarlagt att det finns ett orsakssamband mellan så att amyloida plack skadar hjärnan så att Alzheimers sjukdom uppstår och förvärras, eller om förekomsten av plack är en konsekvens av demenssjukdomen. Samma förhållande gäller tau.
– Det diskuteras fortfarande om vad som är hönan och vad som är ägget. Sambanden mellan amyloid och tau är inte heller helt utredd. En hypotes är att när amyloid ökar så kickas tau igång. I så fall är det inte farligt om bara tau finns i hjärnan. Ytterligare en faktor som påverkar är inflammatoriska processer, säger Agneta Nordberg.
Tau ökar även vid andra sjukdomar. Bland annat har man noterat det i undersökningar av ishockeyspelare som utsatts för slag mot huvudet och utvecklat en annan form av minnesbesvär. Tau-mätningar kan även användas i andra sammanhang.
– Möjligheten att mäta tau kan få en än viktigare roll för tidig diagnostik av pannlobsdemens som har ett annat spridningsmönster än Alzheimer. För de patienterna finns ett behov av bättre tidig diagnos, säger Agneta Nordberg.
Vaccin i tidig utveckling
Det pågår en utveckling av ett vaccin mot sjukligt förändrat tau. En förhoppning är att med vaccin stimulera kroppen att tillverka antikroppar mot skadligt tau. Eventuella förändringar efter en sådan vaccination skulle kunna registreras med PET-metoder. Men ännu går det inte att säga något om effekten av tau-vaccin eftersom inga effektstudier ännu gjorts. I de första försöken såg man dock ett positivt immunsvar utan svåra biverkningar, vilket rapporterades i december 2016.
Lärdomar från försök med vaccinkandidater mot amyloida plack är att man måste vaccinera mycket tidigt för att bromsa sjukdomen.
– Det är inte aktuellt att vaccinera personer som har uttalad sjukdom. Förmodligen måste man senast vaccinera när man ser början av kognitiv svikt, ett förstadium till Alzheimer. Det kan handla om 5–6 år före uttalad sjukdom, säger Agneta Nordberg.
Forskningen har visat att det finns olika former av Alzheimer och det innebär sannolikt att patienter ska ha olika behandling. Agneta Nordberg vill se en bättre diagnostik, både i primärvården och i specialistvården. Med bättre diagnostik kan behandling skräddarsys i analogi med dagens cancerbehandlingar. Läkemedel som bromsar Alzheimer är olika effektiva för olika patienter. I framtiden, även om det lär dröja, kan man kanske med ett enkelt blodprov karakterisera en demenssjukdom och skräddarsy behandlingen.
Agneta Nordberg ser ett växande intresse hos finansiärer av demensforskning. Sedan 2015 finns ett stort anslag från Strategiska forskningsstiftelsen för forskning kring biomarkörer.
– Det jag saknar är det politiska intresset. Vi har ingen minister eller någon annan politisk röst som talar för de här frågorna. Till exempel Danmark, England, Tyskland och Frankrike ligger före oss. I England satsas stora resurser och i Tyskland har det byggts stora forskningscentrum.