Vetenskapsrådet har tagit fram en forskningsagenda som ska utgöra bas för det tioåriga forskningsprogrammet kring antibiotikaresistens.
– Forskningsagendan bygger på ett brett samarbete mellan elva statliga aktörer där forskningsfinansiärer och ett antal utvalda myndigheter deltagit, säger Patriq Fagerstedt, programansvarig för det nationella forskningsprogrammet om antibiotikaresistens.
– Sedan förra året har vi bland annat jobbat med publika hearings och en form av öppen webb-konsultation som underlag för agendan, som har ett tioårigt perspektiv och som stärker arbetet mot antibiotikaresistens.
Inriktningen är att samutnyttja resurserna bättre och undvika duplicering av forskning. Hela arbetet syftar till att klara den övergripande målsättningen ”att bevara möjligheten till effektiv behandling av bakteriella infektioner hos människa och djur”.
– Med agendan kan forskningsinsatser samordnas för ett mer effektivt arbete, både nationellt och internationellt. Om exempelvis Vetenskapsrådet och Formas har planer på satsningar var för sig, kan det istället med forskningsagendan som plattform för kunskap och informationsutbyte leda till en gemensam utlysning, säger Patriq Fagerstedt.
Global handlingsplan
Strategin är en nationell förlängning av den globala handlingsplan mot antimikrobiell resistens som WHO:s medlemsländer ställde sig bakom för fyra år sedan.
Sedan 2016 har Sverige efter regeringsbeslut en strategi för arbetet mot antibiotikaresistens med fokus att bromsa utveckling och spridning av resistens samt synliggöra områden och insatser för ett effektivt arbete på området.
Den svenska forskningsagendan har tagits fram med ett så kallat one health-perspektiv, som utgår från att människors och djurs hälsa är beroende av varandra och omgivande miljö. Agendan bygger på sex olika övergripande temaområden med ett antal prioriteringar kopplade till varje område.
– De teman som vi lyfter fram ser vi som likvärdiga. Det handlar om mer än en klassisk inriktning för att forska fram nya läkemedel. Problematiken kräver också forskning kring metoder för att minska infektionstrycket i samhället genom bättre sjukvårdssystem och minskad smittspridning bland människor och djur, för att nämna ett par exempel, säger Patriq Fagerstedt.
Läkemedel ett temaområde
Läkemedel och vaccin är ett av sex temaområden med huvudfokus att utöka nuvarande behandlingsalternativ genom utveckling av nya antibiotika eller alternativ till antibiotika samt att förbättring av existerande läkemedel.
Forskningsagendan betonar exempelvis lovande resultat av forskning där innovativa kombinationer av olika antibiotika eller antibiotika i kombination med resistenshämmare eller antibakteriella molekyler prövats, och ser det som en viktig del av framtida behandling av resistenta infektioner.
Samtidigt pekar agendan på problematiken med att befintliga antibiotika är utsatta för konkurrens av generika och att det hämmar investeringsviljan.
– Vi ser ett behov av andra incitament än traditionella patent som kan stimulera läkemedelsföretag att öka sina investeringar för att utveckla antibakteriella läkemedel. Traditionella affärsmodeller som bygger på att stora investeringar täcks med volymförsäljning fungerar inte riktigt och nya ersättningsmodeller bör utvecklas och utvärderas, säger Patriq Fagerstedt.
Han tillägger att det knappast blir enkelt att hitta lösningar som är förenliga med konkurrenslagstiftning och statsstödsregler.
Fördelar för Sverige
Sverige har dock fördelar, enligt Vetenskapsrådet, genom att ha inlett arbetet med olika pilotmodeller som stimulerar företag till att utveckla nya antibiotika och även lagerhålla den på en mindre marknad som den svenska.
Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova är idag de tre stora statliga forskningsfinansiärerna på området. Vetenskapsrådet har summerat det totala, statliga forskningsstödet under den senaste tioårsperioden till 2,2 miljarder kronor, fördelat på närmare 700 olika forskningsprojekt.
Majoriteten av bidragen har handlat om att finansiera forskning kring nya behandlingsalternativ genom utveckling av antibiotika.