Organisationen hänvisar till att EU:s forskningspolitik i allt högre grad betonar kommuner och regioner, vid sidan av näringslivet, som avgörande för att skapa hållbar tillväxt och välfärd baserad på forskning, innovation och utveckling.
Forskningspolitiken ska enligt SKL inriktas mot stora samhällsutmaningar. Att forskning och innovation är mer dynamisk än förr innebär att organiseringen av dem måste diskuteras. Är dagens system adekvat? Kan den befintliga strukturen för statlig finansiering effektivt samspela med andra aktörer
Kontinuerlig dialog
Många olika slag av organisationer och myndigheter påverkar forskningspolitiken. Några exempel är flera departement, statliga forskningsfinansiärer, universitet och högskolor, forskningsinstitut som RISE, regeringens Life Sciencekontor, Biobank Sverige, näringslivsorganisationer som LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Swedish MedTech, Sweden Bio med flera.
Denna komplexa värld innebär att en kontinuerlig dialog måste föras om behov av forskning och innovation ur ett samhällsperspektiv. SKL påpekar att regeringens forskningsberedning saknar representant från regionerna.
Satsningar som nationella program, strategiska satsningar och liknande måste bygga vidare på befintliga samverkansytor, strukturer och nätverk som upprättats under 2016-2020. I dagsläget förekommer överlappningar och omstarter när till exempel en myndighet ska utföra ett uppdrag ur ett regleringsbrev.
SKL vill se ett samordnat uppdrag för e-lärande i den högre utbildningen. Det bör övervägas om ett virtuellt lärosäte med nationellt ansvar för e-lärande från grund- till forskarutbildningsnivå bör inrättas.
Efter grannländerna
Sverige är framstående inom nyfikenhetsstyrd grundforskning, men ligger efter exempelvis de nordiska grannländerna när det gäller behovsstyrd forskning som bedrivs i samverkan med till exempel kommuner eller regioner. SKL poängterar nödvändigheten av en långsiktigt behovsstyrd forskning inom både sjukvården och socialtjänsten.
Även om SKL är positiv till en förstärkning av forskningskapaciteten på nya och mindre lärosäten är man tveksamma till den föreslagna modellen då den saknar incitament för behovsstyrd forskning. Det bör övervägas om anslag till forskning, utbildning och innovation skulle kunna fördelas direkt till organ med regionalt utvecklingsansvar. Regioner och många kommuner har strategier som kunde ligga till grund för sådana satsningar, anser SKL.
