Våren 2015 öppnade Sveriges första digitala vårdcentral, Kry, och snart är ytterligare en mottagning där du träffar läkaren på en skärm på gång. Trots viss skepsis från landstingen är de digitala inslagen i vården på frammarsch. LIFe-time har pratat med några experter om fenomenet och bett dem blicka in i framtiden. Kommer framtidens patienter aldrig att träffa en läkare i fysisk mening, och hur bra är det för patienterna och sjukvården?
IT-entreprenören Fredrik Jung Abbou kom på idén för två och ett halvt år sedan när han pratade om touchskärmar för kundrådgivare med en kollega.
– Jag såg en dimension till; det här kan man ju använda för att prata och diskutera, till exempel mellan en läkare och en patient. Den som vill komma i kontakt med en läkare behöver inte resa sig ur sängen hemma utan kan få en bedömning direkt med en digital kontakt, säger han.
Tillsammans med de två andra entreprenörerna Josefin Landgård och Joachim Hedenius startade han sedan den
digitala vårdcentralen Kry i mars 2015. Patienterna betalar 300 kronor för ett 15 minuter långt ”besök” via datorskärmen. Man identifierar sig med bank-id och betalar med kontokort.
Ytterligare en privat vårdcentral,
Minutkliniken, ligger i startgroparna för att köra igång en digital läkarmottagning.
Både yngre och äldre, män och kvinnor
Hur många som sökt vård via Kry sedan starten vill Fredrik Jung Abbou inte berätta men han säger att det är en mix av äldre och yngre och ungefär lika många av bägge könen.
Det är enklare åkommor som patienterna söker för – förkylningar, halsont, urinvägsinfektion och feber till exempel. Recept, sjukintyg eller remiss skrivs ut när det behövs enligt läkarens bedömning. I höst kommer klamydiatester att kunna utföras via Kry.
– Man beställer hem provet, och skickar iväg det när det är gjort. Sen blir det läkarbesök via mobilen eller datorn och den receptbelagda medicinen kommer att kunna skickas till patienten, säger Fredrik Jung Abbou.
Efterlyser makroperspektiv
Hittills har Kry inget avtal med något landsting men förhandlingar pågår ”med flera” säger Fredrik Jung Abbou.
– Det är ingen snabb process med landstingen. Jag hoppas att det blir ett makroperspektiv på digital vård snart. Vi kan ta hand om så många enklare åkommor och hundratals besök kan tas bort från det fysiska vårdflödet. Då får den fysiska vården mer tid för svårare sjukdomar.
Han är medveten om att det uppstått en debatt kring att läkaren på den digitala vårdcentralen aldrig träffar patienten rent fysiskt. Men Fredrik Jung Abbou menar att det är typiskt för att nytt fenomen där tekniken är i centrum:
– Man trodde ju att butikerna skulle dö när e-handeln slog igenom också. Så har det inte blivit, snarare har butikerna och e-handeln flätats samman, säger han.
”Kan inte ersätta fysiska mötet”
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet, tycker att den digitala kontakten med doktorn kan vara ett komplement till den vanliga sjukvården och passar utmärkt för många återbesök. Men att en digital vårdcentral helt skulle kunna ersätta en vanlig primärvårdsmottagning är hon tveksam till:
– Det kan aldrig helt ersätta det personliga mötet, och är inte bra för alla diagnoser. Det är viktigt att kunna känna och klämma på patienten. Dessutom finns risker, till exempel överförskrivning av antibiotika, säger Karin Båtelson.
Däremot ser hon gärna att fler vårdcentraler blir digitala, och även att man satsar på virtuella mottagningsrum där patienten själv kan mäta blodtryck och blodsocker till exempel.
– Jag tycker att vården ska vara offentligt finansierad och tillgänglig för alla, de digitala alternativ som finns nu är privata – det borde finnas sådana i landstingets regi.
”Egentligen gammal teknik”
Anders Ekholm är vice vd för Institutet för Framtidsstudier. Han har också arbetat som analyschef på Socialdepartementet. Hur vården och omsorgen ska se ut i framtiden, och vilka krav som kommer att ställas är alltså frågor som är vardagsmat för honom. Kanske är det inte så konstigt att fenomenet med digitala vårdcentraler inte direkt får honom att höja på ögonbrynen.
– Det där är ju egentligen bara gammal 90-talsteknik, det är en videokonferens helt enkelt. Enda skillnaden är att tekniken är digital nu, säger Anders Ekholm.
Om tio år kommer digitala möten med läkaren att vara helt normalt och primärvården är kanske nedlagd vid det laget, menar han. För människor med enklare åkommor kan det handla om att man tar prover själv i hemmet, lämnar in det på 7-Eleven eller Apoteket och en dator fattar beslut om vilken medicin man får på recept.
Dator smartare än en läkare?
Även för komplicerade och kroniska sjukdomar kan en dator vara smartare än en läkare.
– En kroniker med flera sjukdomar kan ha så många mediciner att en mänsklig hjärna inte kan tänka ut bieffekterna av dem alla. Här är beslutstöd och koordination i datorn en nödvändighet, och läkaren kan samarbeta med datorn i sådana frågeställningar, säger Anders Ekholm.
Många kroniker kommer också att kunna sköta sin egenvård så pass effektivt att de ytterst sällan behöver träffa en läkare. Redan idag gör många diabetiker det tack vare utvecklad teknik.
Politiker och andra beslutsfattare måste bli mer öppna för att både unga och gamla är positiva till en teknik som kan hjälpa dem hålla sig friska på egen hand, menar Anders Ekholm.
Både äldre och yngre vill bli digitala
Man måste skilja på digital och virtuell vård, poängterar Jon Arwidson, partner och ansvarig för hälso- och sjukvård hos revisions- och rådgivningsbolaget PwC. Medan digitaliseringen i vården – där tekniken gör det enklare för personalen att arbeta – hela tiden utvecklas så går det trögare med den virtuella kontakten mellan vård och patient.
Det beror inte på att patienterna inte vill – tvärtom. 75 procent av svenskarna har i dag minst en smarttelefon, och 63 procent av personer mellan 18 och 34 år har appar som hjälper dem mäta hälsa och träning. Steget därifrån till tester som skickas digitalt till vården är inte långt.
En färsk
undersökning, som PwC gjort, visar att mer än hälften av svenskarna kan tänka sig att kontrollera värden på kroppsfunktioner med en apparat som är kopplad till en smarttelefon. 3 av 4 är positiva till att övervakas i hemmet av en trådlös hjärtmonitor, och 60 procent kan tänka sig att skicka bilder på födelsemärken digitalt för att få en bedömning av en hudläkare.
– Vi har en ny generation som växt upp med att vara uppkopplade, de är öppna för detta. Men även äldre med kroniska sjukdomar är intresserade, även om de inte alltid behärskar tekniken direkt, säger Jon Arwidson.
Utbilda äldre kroniker
Om man använder den tid som den äldre kronikern är på sjukhus till att utbilda i hur tekniken kan användas för mätningar och egenvård, så är förutsättningarna större att de som inte har stora teknikkunskaper från början lär sig och kan använda tekniken i hemmet. Det kan handla om att ta bilder på hur såret läker, ta blodtryck eller göra mätningar av blodsockret.
Men varför utvecklas inte den virtuella egenvården och den digitala kommunikationen mellan patient och sjukvård snabbare då? Det finns många hinder menar Jon Arwidson – alltifrån dagens ersättningssystem som inte gynnar virtuell vård till krångliga it-system och kompetens och förändringsbenägenhet inom landstingen och sjukvården. Företagen som vill producera virtuella hjälpmedel måste få ut sina produkter och testa dem på den marknad landstingen har tillgång till. Öppenheten från landstingens sida är inte så stor i dag.
– Det här är egentligen inte alls en it-fråga utan det handlar om att jobba med förändring, att våga ifrågasätta de traditionella vårdande förloppen. Behöver man alltid klämma och känna på patienten, går det att få rätt diagnos på något annat sätt?
Bilder
Skärmdump från den digitala vårdtjänsten Kry. LIF (CC BY-NC-ND 3.0)
Fredrik Jung Abbou, KRY. Foto Kry (omfattas inte av CC. All rights reserved).
Karin Båtelson. Foto Sofia Segergren (omfattas inte av CC. All rights reserved).
Anders Ekholm. Foto Lena Dahlström/IFFS. CC Attribution 3.0 Unported (CC BY 3.0).
Jon Arwidson. Foto PwC (omfattas inte av CC. All rights reserved).
