En ny metod har testats i Umeå som gett hjärtsviktspatienter snabb tillgång till ny effektiv behandling.
Hennes avhandling utgår från den tröghet som ofta finns i processen med att implementera nya, godkända läkemedel och att det kan ta flera år innan alla patienter som har behov av ny behandling kan få del av den.
– Det är av stort värde att korta ner tiden mellan ett nytt läkemedels godkännande till att fler patienter kan använda det. Men det finns idag en rad hinder för att lyckas och det handlar om allt från budget- och säkerhetsskäl till att det saknas en systematik kring att introducera ny behandling, säger Helena Norberg.
– I regel finns också ett kunskapsglapp mellan den kliniska vardagen och att de kliniska studier som genomförts som utgår från strikta kriterier. Sköra, äldre patienter och kvinnor tillhör ofta patienter som inte omfattats av kliniska studier.
Följt patienter i sex år
Umeåstudien baserar sig på hjärtsviktspatienter vid Norrlands universitetssjukhus under en sexårsperiod fram till 2016.
I sju olika steg har patienter utifrån objektiva kriterier valts ut för behandling med ett nytt läkemedel, kallats till mottagningsbesök och getts den nya behandlingen följt av noggrann uppföljning.
Av en population på drygt 1 900 patienter uppfyllde 76 patienter alla uppställda kriterier med den nya modellen med förenklad introduktion. Det nya läkemedlet sattes in för 70 patienter och studiens 12-månadersuppföljningar har överlag visat goda resultat.
– Det är ett nytt sätt att arbeta mer systematiskt och proaktivt istället för att mer slumpmässigt vänta på patienten. I en intervjustudie har vi fått positiv respons på metodiken där patienter överlag förväntar sig att hälso- och sjukvården ska jobba aktivt med att introducera ny behandling.
Möjligheterna med elektroniska journaler, databaser och register ger stora möjligheter att arbeta mer proaktivt, anser Helena Norberg.
Hon tillägger att sjupunktsmetoden också kan motverka så kallad indikationsglidning – att läkare ser nyttan av ett läkemedel i sin kliniska vardag och även börjar förskriva det till patienter som inte fullt ut uppfyller alla kriterier.
– Just att metoden bygger på objektiva kriterier som gör att patienter med rätt profil ges ny behandling är också värdefullt som ett sätt att minska risken för indikationsglidning.
Region Västernorrland är den vårdgivare som kommit längst med att använda sjupunktsmetoden och ligger också högst i förskrivning av läkemedlet Entresto för patienter med kronisk hjärtsvikt.
– Metodiken är anpassad till kliniknivå men jag ser även möjligheter till samarbetslösningar mellan exempelvis en regions läkemedelskommitté och specialister på en klinik, säger Helena Norberg.
Kan användas på kroniska sjukdomar
I en förlängning kan också fler patienter än de som uppfyller strikta kriterier snabbare få nytta av nya läkemedel.
– Med en noggrann selektion av patienter utifrån bestämda kriterier kan vårdgivare utifrån det bygga vidare på gradvis större populationer när det finns en trygghet att ny behandling är effektiv och inte ger allvarliga biverkningar. Förskrivning som inledningsvis sker vid specialistklinik kan utvidgas till att läkare även i primärvården fattar beslut om nya läkemedel.
Helena Norberg betonar att Umeåmodellen kan vara extra värdefull för behandling av kroniska sjukdomar.
– Just implementeringsfasen kan vara särskilt besvärlig för patienter med kroniska sjukdomar som ofta ges behandling inom både primär- och slutenvård och träffar flera läkare. För den enskilda doktorn kan det vara svårt att hålla sig tillräckligt uppdaterad om ny behandling. Bättre beslutsstöd genom en mer systematisk introduktion av nya läkemedel kan där göra stor skillnad.