Den kommande forskningspolitiska propositionen diskuterades på ett seminarium av Rifo och Forska!Sverige. Fr v Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige, Kristina Axén Olin, M, Mats Pertoft, MP, Pia Steensland, KD, Robert Stenkvist, SD, Fredrik Christensson, C, Helene Hellmark Knutsson, S, Ilona Szatmari Waldau,V. På bilden saknas Lina Nordquist, L.

Seminariet anordnades av Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare, och stiftelsen Forska!Sverige på Riksdagshuset i Stockholm. Forska!Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd modererade diskussionen.

I sin inledning sade Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, bland annat att Sverige har ambitionen att anslagen till forskning ska öka i EU:s budget.

– Inom ramen för en mer restriktiv EU-budget, efter att Storbritannien lämnar EU, vill vi frigöra mer pengar för forskning. Det finns olika uppfattningar om hur medlen ska fördelas, men Sverige och några andra länder står för att det är kvalitet och excellens som ska prioriteras. Klimat och hälsa är prioriterade områden för forskning, sade hon.

I ett panelsamtal under seminariet deltog riksdagsledamöter från samtliga åtta riksdagspartier. Först ut var Lina Nordquist, Liberalerna. Hon underströk att det finns stora frågor som måste lösas – inom forskningspropositionen och utanför.

– Den första är ”vem ska skapa kunskapen?” Där finns mycket att göra, inte minst för att få patienter mer delaktiga. Klinik och forskning måste bindas samman och näringslivet måste få bra vägar till samarbete. Det andra är mer pengar men också att se till att anslagen inte fastnar i administration utan verkligen når fram till forskarna. Sedan gäller det att rensa sly, det vill säga röja bort byråkrati, administrationshysteri och annat som stjäl tid från forskarna, sade hon.

Kunskap åsidosätts

Mats Pertoft, Miljöpartiet, var orolig över att viss forskning och kunskap åsidosätts och inte längre har den betydelse i samhällsdebatten som tidigare i Sverige.

– I det perspektivet är forskningspropositionen unik eftersom den tar ett helhetsgrepp som andra propositioner saknar. Jag bor i Södertälje och var orolig över vad som skulle hända när AstraZeneca lade ner forskningen där. Idag är jag imponerad av den anda som sjuder i Life Science och att det spirar bland mindre forskande verksamheter i samma lokaler, sade han.

Helene Hellmark Knutsson, Socialdemokraterna, betonade innovationsperspektivet och det långsiktiga perspektivet.

– Det är helt avgörande att vi får ett nationellt system där hälsodata kan användas effektivt med skydd för individernas integritet. Patienterna bara längtar efter att få dela med sig av sina data. Fokus i propositionen ska ligga på prevention och precision. Och det handlar både om medicinteknik och läkemedel där företag ofta har svårt att få pröva sina nya metoder, sade hon.

– När läkare och sjuksköterskor inte får vara med att använda det senaste blir det ointressant för de stora företagen att lägga nästa prövning här. Då får inte heller patienter tillgång till det bästa som finns. Jag vill se partnerskap kring innovation och testbäddar ute i sjukvården. Forskningsinstitutet RISE är fjärde största i Europa och har stora möjligheter att hämta hem forskningspengar till Sverige, fortsatte Helene Hellmark Knutsson.

Trög lagstiftning

Kristina Axén Olin, Moderaterna, undrade över varför det går så långsamt att lagstifta om hälsodata i Sverige.

– Redan i mars i år hade Finland sin lagstiftning på plats. Vad väntar regeringen på? Jag är bekymrad över Life Science, som varit ett flaggskepp för Sverige med 40 miljarder i omsättning och 20 000 heltidsanställda. Jag vill se att vår tidigare excellenssatsning, som togs bort av Socialdemokraterna, kommer tillbaka. Vi är kritiska till att S i den senaste budgeten minskade anslaget till Vetenskapsrådet under en pågående avtalsperiod. Kommer man att ändra villkoren även för den forskningsproposition vi ska besluta om 2020, undrade hon.

Ilona Szatmari Waldau, Vänsterpartiet, var bekymrad över urholkade forskningsanslag. Den försvagade kronan innebär att svenska forskare inte kan delta lika mycket i gemensamma forskningsprojekt, när forskningspengarna inte räcker till som förr.

– Så höjda basanslag vill vi se. Vi är bekymrade över att vi inte får så mycket EU-medel som vi borde få, utifrån vår ställning som forskningsnation. Alla talanger inom forskningen måste tas tillvara, kvinnor som män. Alla lärosäten måste ha hög kvalitet för att bra lärare: utan bra lärare urholkas kvaliteten på utbildning och forskning. Samtidigt måste vi även satsa på spetsforskning, vilket är en svår balansgång sade hon.

Stärk den högre utbildningen

Att den förra regeringen lyfte in den högre utbildningen i forskningspropositionen var bra, sade Fredrik Christensson, Centerpartiet.

– Den hänger ihop med forskning och innovation, och jag hoppas på fler steg i den kommande propositionen. Kompetensförsörjningen har problem inom flera sektorer och det är nödvändigt att stärka kvaliteten i den högre utbildningen för att få fler forskare till bland annat näringslivet. Vi vill se bättre villkor för privata investeringar inom forskning och utveckling. Det finns redan spets inom smala områden på de mindre högskolorna, till exempel Blekinge tekniska högskola. Det är viktigt att stärka de forskningsmiljöer som redan är starka oavsett var de är belägna, sade han.

Pia Steensland, Kristdemokraterna, hävdade att de 21 olika huvudmännen är en begränsande faktor, inte bara inom sjukvården utan även inom forskning.

– Det är otroligt viktigt att skapa förutsättningar för forskarkarriärer. Det är orimligt att en senior forskare bara kan få en tillsvidareanställning om man drar in externa forskningsmedel till sin lön. Om man höjer basanslag är det viktigt att villkora att de används till detta. Vi vill även ha en nationell strategi för precisionsmedicin, sade hon.

Robert Stenkvist, Sverigedemokraterna, tyckte att den förra forskningspropositionen var för generell och han saknade konkreta inslag i den.

– Vi vill se ökade basanslag, genom att sänka anslagen till Vetenskapsrådet. Även om anslagen har minskat över tid har de faktiskt ökat med 14 procent sedan 2014. Men vi kan inte lösa alla problem genom att fortsätta ösa in pengar. Många talar om ökad excellens, men då måste man lägga förslag som leder fram till ökad excellens. Och då måste man kanske fatta obekväma beslut som att minska kvantiteten. Att AstraZeneca lade ner sin forskning i Södertälje var ett avbräck för Sverige, även om det kommer nya företag och forskningsinstitut. Forskare jag talat med har sagt att pengar inte är deras problem utan att få samarbeta med sjukvården. Den knuten måste lösas, sade Robert Stenkvist.