Lars Edvinsson, professor i medicin vid Lunds universitet och forskaren bakom de nya migränläkemedel som nu lanseras världen över.
Kraftig huvudvärk, illamående, kräkningar och överkänslighet mot ljud och ljus. Så kan ett typiskt migränanfall se ut. Det finns personer som bara drabbas en handfull gånger hela livet, men upp till tre procent av alla människor har minst två anfall i månaden med flera dagars huvudvärk per gång. De värst drabbade lever fler dagar med migrän än utan.
– Då finns det ju nästan inget liv kvar, konstaterar Lars Edvinsson.
Han är professor i medicin vid Lunds universitet och forskaren bakom de nya migränläkemedel som nu lanseras världen över. Fler än 150 000 patienter har hittills behandlats i USA, och nu skrivs medicinen även ut i Europa. Några av världens största läkemedelsbolag tävlar om att ta största biten av marknaden.
Lars Edvinsson tävlar inte, utan nöjer sig med att glädjas åt att resultatet av hans arbete till sist når patienterna. Alla de nya medicinerna innehåller antikroppar som blockerar effekten av en signalsubstans i hjärnan kallad CGRP. Det var Lars Edvinsson som insåg ämnets betydelse för migrän. Något patent har han inte på sin upptäckt, men det spelar heller ingen roll, konstaterar han – rättigheterna skulle ändå ha löpt ut vid det här laget. Lars Edvinsson har arbetat med CGRP sedan början av 1980-talet.
Flera små anslag tog arbetet vidare
Vid den tiden var det dock en helt annan molekyl som stod i fokus. Migränforskare arbetade då med ”substans P”, ett ämne kopplat till inflammation i hjärnhinnorna. Lars Edvinsson fick inte mycket uppmärksamhet för sina studier, fastän han kunde visa upp det ena resultatet efter det andra: Halten av CGRP steg kraftigt i blodet vid migränanfall, och sjönk när anfallet gick över. Injektioner med CGRP kunde utlösa anfall hos migränpatienter. Substansen spelar en viktig roll i de hjärnbanor där smärtupplevelsen skapas. Med mindre CGRP dämpas smärtan och därmed de andra symtomen.
Det dröjde till slutet av 1990-talet innan idéerna om substans P förkastades. År 2000 började läkemedelsföretag till sist intressera sig för Lars Edvinssons arbete.
– Forskning tar lång tid. Det finns inga snabba klipp. Men på den tiden fanns det alltid små anslag som man kunde få för att komma vidare, och för mig var det väldigt positivt. Nu för tiden har anslagen klumpats ihop till en stor hög som man gärna ger till ett större labb, eller till en forskare från utlandet som kommer hit några år. Min uppfattning är att vi behöver stimulera ”juniorlandslaget” för att kunna utveckla forskningen i det här landet. Lägga små summor på många nya idéer, på folk som inte gör som andra gör. Man ska satsa på det som är originellt! Även om kanske bara ett projekt av tjugo blir något.
Fler möjliga läkemedel på gång
Till skillnad från tidigare migränmediciner fungerar de nya CGRP-blockerarna förebyggande och de har i stort sett inte visat några biverkningar. Patienter med så kallad kronisk migrän tar en spruta i månaden, först hos läkare, sedan på egen hand. En femtedel får fantastisk effekt – migränen försvinner helt. Drygt hälften får bra effekt, med kortare anfall som bara kommer hälften så ofta som förut.
Men en femtedel av patienterna får ingen effekt alls.
– Varför vet vi inte. I den del av hjärnan där det finns mycket CGRP finns också en mängd andra signalsubstanser som kan vara inblandade. Så vi jobbar med fler intressanta molekyler nu, säger Lars Edvinsson.
Till och med den gamla substans P kan vara med på ett hörn. Lars Edvinsson tror inte att en inflammation i hjärnan utlöser migrän, men kanske är inflammation förklaringen till att sjukdomen kan förvärras med åren. Det är inte ovanligt att patienter går från sporadiska anfall till kronisk migrän. Kanske spelar substans P en roll där, eller någon av de nya signalmolekyler som Lars Edvinsson arbetar med.
Det lokala nätverket avgörande för framgången
Lars Edvinsson har erbjudits professurer och stora forskningsanslag i USA men har inga planer på att flytta. I Lund har han byggt upp sitt personliga nätverk, och det menar han är avgörande. När han går in på institutioner och avdelningar känner folk till hans arbete, har förtroende för honom och hjälper till om de kan.
Häromdagen hamnade han i samma hiss som en kollega från en helt annan avdelning som funderat på att prova CGRP:s betydelse på sitt eget fält.
– Där i hissen kanske vi skapade ett forskningsprojekt för framtiden!
Men i dag är det en annan hjärnsjukdom än migrän som tar upp det mesta av Lars Edvinssons tid. I flera år har han arbetat med ett nytt läkemedel mot stroke. Patienter som överlever den första blödningen eller proppen kan få nya, allvarliga skador efter flera dagar. Hjärnans blodkärl drar sig samman i kramp, vilket leder till syrebrist.
Edvinssons forskargrupp har hittat ett ämne som hindrar krampen. De har sett tydliga resultat i djurstudier och snart ska molekylen testas på patienter. Men inte i Lund, utan på Rigshospitalet i Köpenhamn.
– I Sverige fick vi inte tillstånd eftersom patienter som drabbats av stroke inte själva kan godkänna sin medverkan i en klinisk studie. Enligt Läkemedelsverket måste de göra det. I Danmark kan godkännandet skrivas på av en anhörig, eller en läkare utsedd av etikrådet. Läkemedelsverket gör en striktare tolkning av detta än övriga Europa, vilket är ett stort hinder för den här typen av studier. Vi var först redo att starta studien i Sverige men fick pausa lite tills vi löst det med danskarna. Men nu är vi på gång! Om det fungerar så bra som vi tror, lär läkemedelsbolagen komma springande igen.