verige rankas som etta i industriell innovation i en jämförelse av samtliga EU-länder. Det sker i en ny rapport, Innovation Union Scoreboard 2013. Men Charles Edquist, professor i innovation vid CIRCLE, Lunds universitet, ifrågasätter rapporten och menar att EU-kommissionen publicerat vilseledande information.
För tredje gången i rad hamnar Sverige högst upp på listan när EU rangordnar de 27 medlemsländernas innovationsförmåga. I ett så kallat innovationsindex bedöms 24 olika indikatorer (se fotnot)för faktorer som påstås påverka ett lands innovationsförmåga. Sverige, Tyskland, Danmark och Finland kallas innovationsledare. Sämst är innovationsförmågan i Bulgarien, Rumänien, Lettland och Polen, enligt rapporten.
Totalt sett ökar innovationsförmågan inom EU, enligt rapporten. Men medan länder som Estland, Litauen och Lettland går framåt snabbt under åren 2008-2012 backar Grekland och Cypern. Och klyftorna mellan länderna inom EU ökar, konstaterar rapporten.
Investeringar från företag minskar kraftigt
Samtidigt syns konsekvenser av den ekonomiska krisen i indikatorer som mäter företagens innovationskostnader och investeringar med riskkapital. Dessa indikatorer minskar kraftigt. Denna nedgång motverkas till en viss del av att offentliga forskningskostnader ökar. Det finns gemensamma drag i de mest innovativa EU-länderna, till exempel höga forsknings- och utvecklingskostnader för företag, många patentansökningar, ett stort antal universitetsutbildade personer, stort antal publiceringar av vetenskapliga artiklar och stark koppling mellan företag och akademisk forskning. År 2010 lanserades Europe 2020 Innovation Union Flagship för att stärka forskning och utveckling inom EU. Den aktuella innovationsrapporten konstaterar att sedan 2010 har innovationsindex blivit lägre i nio EU-länder. Den största nedgången syns i Bulgarien och Malta.Schweiz överglänser EU
Även om Sverige toppar EU-listan över innovationskraft är Sverige rejält akterseglad av Schweiz, som ligger i framkant med öppna, excellenta och attraktiva forskningssystem, företagsinvesteringar och goda intellektuella förutsättningar. Den enda relativa svagheten, enligt rapporten, är de små och medelstora företagens aktiviteter. I rapporten ingår också en jämförelse med andra konkurrenter i världen. Totalt sett hamnar Sydkorea i topp tillsammans med USA, tätt följt av Japan. EU har närmat sig USA och Japan, men avståndet till Sydkorea har ökat. EU behåller sitt försprång före övriga konkurrenter. Kina är det enda av de så kallade BRICS-länderna (där även Brasilien, Ryssland, Indien och Sydafrika ingår) som minskar avståndet i innovationskraft till EU.
Charles Edquist
Bara fyra indikatorer om innovation
Charles Edquist, professor i innovation vid forskningsinstitutet CIRCLE vid Lunds universitet, är dock mycket kritisk till rapporten. – Detta är direkt vilseledande information som både näringsminister Annie Lööf och utrikesminister Carl Bildt tagit till sig och spritt vidare. Men endast fyra av indikatorerna är mått på innovationer. Övriga indikatorer om utbildningsnivå, forskning, investeringar, samarbeten, patentansökningar etcetera påverkar visserligen ett lands förmåga att genomföra innovationer, men de är inte innovationer som ska ingå i ett innovationsindex, säger han. Han understryker att innovationer är komplexa företeelser som är svåra att mäta. Och det behövs sätt att mäta hur det svenska nationella innovationssystemet presterar. – Vi behöver definitivt indikatorer som ger en riktig bild av styrkor och svagheter hos olika slags innovationer, där svagheterna utgör problem som behöver åtgärdas med innovationspolitik. Vi behöver också förklaringar till dessa problem så att vi kan försöka utveckla instrument för att åtgärda dem, säger Charles Edquist.I utvärderingen ingår totalt 24 indikatorer, bland annat hur stor andel av befolkningen som har en högre utbildning, antal publiceringar av artiklar i internationella vetenskapstidskrifter, offentliga satsningar på forskning och utveckling, andelen riskkapital av BNP, små och medelstora företags aktiviteter, patentansökningar, antal anställda inom kunskapsintensiva branscher, licens- och patentintäkter från utlandet samt intäkter export av högteknologiska produkter och tjänster.